14 juni 2019

Lärarutbildningarna bryter mot krav i högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Vuxna som studerarLärare behöver förberedas för arbete med vuxna elever.
Foto Jovanmandic
– Både yrkeslärarprogrammet och ämneslärarprogrammet ger behörighet för undervisning på komvux. Men med ett par undantag ignorerar lärarutbildningarna att förbereda studenterna för arbete i komvux, som har fler elever än gymnasieskolan, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.

Andreas Fejes har undersökt kursplaner och litteraturlistor vid lärarutbildningar vid tolv universitet som ger behörighet för undervisning i gymnasieskola och vuxenutbildning. Enligt högskoleförordningen ska utbildningarna erbjuda studenterna ”kunskap och förmåga” för undervisning i både gymnasieskola och komvux. Det gör de inte, enligt Andreas Fejes. Foto David Einar

Granskningen har gjorts genom så kallad innehållsanalys, där innehållet i kursplaner och litteraturlistor har studerats utifrån hur många gånger ord som kopplas till ”vuxenutbildning” och ”vuxna” nämns. De har sedan jämförts med ord som kopplas till undervisning av barn, unga, grundskola och gymnasieskola.

För de tolv ämneslärarprogrammen med inriktning mot gymnasiet, nämns vuxenutbildningen fem gånger fördelat på tre utbildningar. Dessutom nämns SFI fyra gånger. Ordet ”gymnasieskola” däremot tas upp 111 gånger fördelat på alla utbildningar.

På de sju yrkeslärarprogrammen tas vuxenutbildningen upp fler gånger, 19 gånger fördelat på tre utbildningar. SFI nämns en gång. Ordet gymnasieskola tas dock upp 96 gånger.

– Barn och ungdomar skrivs fram i kursplaner och litteraturlistor, men inte vuxna. Läroplanen för vuxenutbildningen listas endast på fyra litteraturlistor till skillnad från läroplanerna för grundskola och gymnasieskola som listas 54 gånger. Detta drabbar både lärarutbildningens studenter och i förlängningen de vuxna elever som de ska undervisa.

De universitet som omfattas av undersökningen är: Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéunversitetet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.

Rapporten:
Redo för komvux? Hur förbereder ämneslärarprogrammen och yrkeslärarprogrammen studenter för arbete i kommunal vuxenutbildning. Andreas Fejes (2019).


Kontakt

Relaterat innehåll

LiU i ledningen för utveckling av lärarutbildningar i Europa

LiU tar en ledande roll i arbetet med att utveckla Europas lärarutbildningar och pedagogisk innovation. Med fokus på internationellt samarbete och AI:s roll i utbildning stärker LiU sina insatser för framtidens lärarstudenter och undervisning.

En grupp unga tittar på en datorskärm

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Senaste nytt från LiU

Många vill läsa program på LiU - antagningsbeskedet är här

Intresset för LiU:s utbildningsprogram har ökat, men totalt sett har något färre antagits jämfört med förra hösten. Samtidigt har vissa program, som Sjuksköterskeprogrammet och Läkarprogrammet, tagit in fler studenter.

Studenter från kursen From Lab to Market deltar i rundvandring i labbet

Från labb till marknad med studenters hjälp

I takt med att världen söker hållbara energilösningar har grön vätgas seglat upp som en nyckelspelare i omställningen. Vid Linköpings universitet får studenter nu chansen att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till denna teknik.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.