03 februari 2020

Bättre resultat i de flesta ämnen. Fler som väljer högskoleförberedande program. Och dessutom högre närvaro i skolan. En utvärdering visar att läxhjälpsprojektet Lumink ger tydliga - och goda - resultat.

Elever som var med i den första omgången av Lumink, som startade 2015. Bild: Thor Balkhed

Lyckat för alla parter

Professor Karl Wennberg, som tillsammans med Erik Liss gjort utvärderingen, tycker att projektet är lyckat både för eleverna, för Norrköpings kommun och för Linköpings universitet.

- Vi har sett att Lumink funkar för eleverna. För kommunen är det ett bra komplement till annan läxhjälp. Och för universitetet är det ett utmärkt sätt att på sikt bredda rekryteringen till nya grupper.

- Så ja, det är en framgång, sammanfattar Karl Wennberg.

Svår matte undantaget

man vid skrivbordKarl Wennberg. Foto: Mikael Sönne

Lumink Akademin startade hösten 2015 som ett samarbetsprojekt mellan LiU, Norrköpings kommun och Mirum galleria. Elever från en högstadieskola i Norrköping träffar regelbundet studenter från LiU för att få hjälp med läxor och inspireras till vidare studier. Deltagandet är frivilligt och träffarna sker i Mirum galleria, alltså utanför skolan.

Utvärderingen visar att deltagarna i genomsnitt höjt sitt meritvärde med 13 poäng jämfört med en kontrollgrupp, med störst skillnad för pojkarna. I ämnena engelska, so, no och svenska som andraspråk är betygen signifikant högre. I matematik och praktiska ämnen märks däremot ingen skillnad.

- Kanske är matte ett så svårt ämne att det inte hjälper med läxhjälp en gång i veckan för att höja betyget. Där kanske insatserna skulle ha satts in mycket tidigare, säger Karl Wennberg.

- I praktiska ämne är det svårt att läsa sig till högre betyg. Men i övriga ämnen ser vi en tydlig effekt.

Lumink-eleverna har också haft ungefär tio procents högre närvaro i skolan, men det är svårt att fastställa om det beror på projektet eller något annat. Däremot har läxhjälpen bidragit till att fler väljer högskoleförberedande gymnasieprogram och att färre tvingas söka introduktionsprogram med ofullständiga betyg.

Positivt och trovärdigt

En utmaning i utvärderingen är att särskilja Luminks påverkan från andra tänkbara förklaringar. I och med att programmet är frivilligt kan eleverna redan från början ha varit mer ambitiösa och studiemotiverade. Att slumpa deltagandet har av olika skäl inte varit möjligt, eller ens önskvärt.

Läxhjälpen hålls i Mirum galleria. Bild från invigningen.

- Vi har tagit hänsyn till det genom att jämföra med eleverna i samma skola året innan Lumink startade. Jag skulle säga att resultaten är både trovärdiga, positiva och relativt starka, säger Karl Wennberg.

- Läxhjälp en gång i veckan är inte heller någon stor insats, så med tanke på det är det en ganska stor effekt.

Enkätsvar visar att eleverna upplever Lumink som stimulerande och att de tycker at de får mycket hjälp. Vissa tycker att lokalen är något stökig medan andra uppskattat miljöombytet från skolan. Karl Wennberg menar att det också kan vara viktigt att det är just studenter som möter eleverna.

- Lumink är inte bara läxor och pluggande. Det finns också en förebildseffekt som kan vara ganska stor.

Mer om LuMiNk Akademin

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.