03 februari 2020

Bättre resultat i de flesta ämnen. Fler som väljer högskoleförberedande program. Och dessutom högre närvaro i skolan. En utvärdering visar att läxhjälpsprojektet Lumink ger tydliga - och goda - resultat.

Elever som var med i den första omgången av Lumink, som startade 2015. Bild: Thor Balkhed

Lyckat för alla parter

Professor Karl Wennberg, som tillsammans med Erik Liss gjort utvärderingen, tycker att projektet är lyckat både för eleverna, för Norrköpings kommun och för Linköpings universitet.

- Vi har sett att Lumink funkar för eleverna. För kommunen är det ett bra komplement till annan läxhjälp. Och för universitetet är det ett utmärkt sätt att på sikt bredda rekryteringen till nya grupper.

- Så ja, det är en framgång, sammanfattar Karl Wennberg.

Svår matte undantaget

man vid skrivbordKarl Wennberg. Foto: Mikael Sönne

Lumink Akademin startade hösten 2015 som ett samarbetsprojekt mellan LiU, Norrköpings kommun och Mirum galleria. Elever från en högstadieskola i Norrköping träffar regelbundet studenter från LiU för att få hjälp med läxor och inspireras till vidare studier. Deltagandet är frivilligt och träffarna sker i Mirum galleria, alltså utanför skolan.

Utvärderingen visar att deltagarna i genomsnitt höjt sitt meritvärde med 13 poäng jämfört med en kontrollgrupp, med störst skillnad för pojkarna. I ämnena engelska, so, no och svenska som andraspråk är betygen signifikant högre. I matematik och praktiska ämnen märks däremot ingen skillnad.

- Kanske är matte ett så svårt ämne att det inte hjälper med läxhjälp en gång i veckan för att höja betyget. Där kanske insatserna skulle ha satts in mycket tidigare, säger Karl Wennberg.

- I praktiska ämne är det svårt att läsa sig till högre betyg. Men i övriga ämnen ser vi en tydlig effekt.

Lumink-eleverna har också haft ungefär tio procents högre närvaro i skolan, men det är svårt att fastställa om det beror på projektet eller något annat. Däremot har läxhjälpen bidragit till att fler väljer högskoleförberedande gymnasieprogram och att färre tvingas söka introduktionsprogram med ofullständiga betyg.

Positivt och trovärdigt

En utmaning i utvärderingen är att särskilja Luminks påverkan från andra tänkbara förklaringar. I och med att programmet är frivilligt kan eleverna redan från början ha varit mer ambitiösa och studiemotiverade. Att slumpa deltagandet har av olika skäl inte varit möjligt, eller ens önskvärt.

Läxhjälpen hålls i Mirum galleria. Bild från invigningen.

- Vi har tagit hänsyn till det genom att jämföra med eleverna i samma skola året innan Lumink startade. Jag skulle säga att resultaten är både trovärdiga, positiva och relativt starka, säger Karl Wennberg.

- Läxhjälp en gång i veckan är inte heller någon stor insats, så med tanke på det är det en ganska stor effekt.

Enkätsvar visar att eleverna upplever Lumink som stimulerande och att de tycker at de får mycket hjälp. Vissa tycker att lokalen är något stökig medan andra uppskattat miljöombytet från skolan. Karl Wennberg menar att det också kan vara viktigt att det är just studenter som möter eleverna.

- Lumink är inte bara läxor och pluggande. Det finns också en förebildseffekt som kan vara ganska stor.

Mer om LuMiNk Akademin

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.

Drygt 23 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 23 miljoner kronor till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid LiU. Det handlar bland annat om vikten av namn, konsekvenserna av uranbrytning, politisk polarisering och robotar.