Multipla naturhändelser – hur förstå, förutse och bemästra?

En olycka kommer sällan ensam brukar man säga.
Vad händer när två eller fler händelser i naturen inträffar nära i tid, t ex en period med mycket lite regn följs av värmebölja och skogsbrand – och hur förbereder vi oss?

Vädervarningssystem bör vid en period med höga flöden i vattendrag informera om var risken för sekundära händelser okar, exempelvis skred. Det konstaterar Viktor Sköld Gustafsson, rapportens huvudförfattare, på avdelningen Kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping. Thor Balkhed

Vad är multipla naturhändelser och vad vet vi om interaktionerna mellan olika typer av naturhändelser? I en rapport redogör forskare på Linköpings universitet för begreppet multipla naturhändelser och identifierar vad som skulle kunna hända i Sverige. Slutsatserna bygger på data från svenska myndigheter och från en workshop med experter inom området.

Forskarna redogör för interaktioner mellan jordbävning, tsunami, geofysiska jordrörelser och hydrologiska skred, ras och sättningar, vulkanutbrott, blixtnedslag, extremt höga respektive låga temperaturer, isstormar, översvämningar, torka, laviner, skogs- och markbränder, skadedjursangrepp, meteoriter, och geomagnetisk storm. 

Slutsatsen är att Sverige inte kommer att drabbas av några nya typer av händelser på nationell nivå, men att vissa typer av naturhändelser troligen kommer att ske oftare och i större utsträckning i och med ett förändrat klimat. 

Skogsbrand i natten.Foto iStock.com/Byronsdad
Skogsbränder kan ställa till med stor förödelse
och är en av de naturhändelser som studeras
i rapporten.
Detta kan leda till betydande konsekvenser för samhälle och natur på både kort och lång sikt, genom exempelvis mänskligt lidande, dödsfall, förstörd skog eller skador på elförsörjningsnätet. 

Doktorand Viktor Sköld Gustafsson är huvudförfattare till rapporten:

På ett övergripande plan var det överraskande hur pass komplexa nätverken mellan naturhändelser faktiskt är, och där processer i jordens system på framför allt lång sikt kan leda till ganska udda kombinationer av händelser. Vissa av dessa udda kombinationer var mer överraskande än andra, exempelvis hur avsmältning av glaciärer kan leda till jordbävningar och vulkanutbrott eller hur extremt låga temperaturer faktiskt kan vara en orsak till torka.

Naturhändelser kan alltså vara multipla på olika sätt. En primär naturhändelse kan direkt utlösa en eller flera andra naturhändelser. De sekundära händelserna kan i sin tur orsaka ytterligare händelser, vilket skapar en kaskad av händelser. 

En naturhändelse kan också öka sannolikheten eller förutsättningen för en eller flera andra naturhändelser, exempelvis genom höga flöden eller långvarig torka. Det kan också inträffa flera naturhändelser som sammanfaller i tid och rum utan att händelserna är direkt relaterade till varandra. 

Foto Thor BalkhedTre scenarier togs fram för att öka medvetenheten om multipla naturhändelser: 

  • Redan höga flöden i vattendrag, där ett oväntat kraftigt regn inträffar
  • En torr sommar, där en värmebölja inträffar
  • Senvinter med relativt lite regn, som övergår i varm april med låg markfuktighet och där en skogsbrand uppstår. 

I rapporten diskuteras även förutsättningarna för, och behoven av att hantera och inte minst förutse multipla naturhändelser. Ett sätt är ”konsekvensbaserade vädervarningssystem”. Exempelvis att vid en period med höga flöden i vattendrag kunna informera att, om detta fortsätter, ökar risken för sekundära händelser, som skred. 

Rapporten är en första delstudie inom forskningsprojektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE), som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Formas. 

Nästa steg, som redan pågår, är att identifiera relevanta utmaningar i hanteringen av multipla naturhändelser, och sedan utveckla beslutsstödsverktyg för att bidra till en effektivare hantering.

EMMUNE kom med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 100-lista för år 2021, vilket är ett urval av forskningsprojekt i Sverige som bedöms ha stor potential att komma till nytta i samhället. Läs mer.

Forskarna samverkar inom Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) och Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR).

CARER
CSPR
Rapporten Multipla naturhändelser i Sverige

Foto: Thor Balkhed
På bilden Viktor Sköld Gustafsson till höger, med sin handledare biträdande professor Tobias Andersson Granberg; båda från Institutionen för teknik och naturvetenskap.

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll