Forskare inom områden kopplade till kriget i Ukraina

Vid Linköpings universitet finns flera forskare som utifrån sina ämnen och forskningsområden kan kommentera och analysera olika aspekter av händelseutvecklingen i Ukraina.

Karta med Ukraina utmärkt med en flagga Vid LiU finns flera forskare som kan kommentera kriget i Ukraina. MarkRubens

Är du forskare vid Linköpings universitet och önskar vara med på listan? Kontakta press@liu.se

Europeisk integration, flyktingströmmar, kulturell identitet, mångkulturella samhällen

Vid LiU finns institutet för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) där tvärvetenskaplig forskning om migration, etnicitet och samhälle bedrivs. En central del av REMESO:s verksamhet är att driva en forskarskola med kurser för svenska och internationella doktorander eller master-studenter inom institutets forskningsområde.

Stefan Jonsson, professor i etnicitet och verksam vid REMESO där han även är ansvarig för forskningen och för det internationella mastersprogrammet Ethnic and Migration Studies. Han har även skrivit flera böcker om rasism, etnicitet, postkolonial teori, kulturell identitet, globalisering och det mångkulturella samhällets framtid och har alltid varit aktiv, vid sidan om forskningen som journalist, kritiker och samhällsdebattör.
Kontakt: stefan.jonsson@liu.se, 011-36 30 30
 
Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO. Han forskar om europeisk migrations-, medborgarskap- och identitetspolitik. Han har även forskat om hur dessa ämnesområden påverkar EU:s övergripande ekonomi. Peo Hansen har även skrivit boken A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy i vilken han belyser de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande. Han leder tillsammans med Stefan Jonsson forskningstemat Medborgarskap och etniska relationer.
Kontakt: peo.hansen@liu.se, 011-36 34 23
 
Kristoffer Jutvik, universitetslektor, vid REMESO. Hans forskning fokuserar på hur förändringarna i svensk migrationspolitik, från 2016 och framåt, påverkar individer och utvecklingen av hållbara städer och samhällen. Han kan uttala sig kring frågor om flyktingströmmar, asylmottagande eller mottagningssystemet i Sverige eller EU. Han är även kursansvarig för ”Livsvillkor – Grannskap och Identitet” (7.5 HP) på programmet för Samhälls- och kulturanalys.
Kontakt: kristoffer.jutvik@liu.se
  

Källkritik i sociala medier och ”fake news”

Per-Anders Forstorp, forskare inom kommunikation, medier och kultur. Hans forskningsintressen bygger på två spår: kommunikation och medier i socialt och kulturellt perspektiv samt kunskaps- och lärandepraktiker inom ramen för högre utbildning. Han har också ett stort intresse för frågor som rör fake news och vikten av att vara källkritisk till sådant som sprids på sociala medier.
Kontakt: per-anders.forstorp@liu.se, 011- 36 30 92

Prata med barn i kris och efter traumatiska händelser

Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi
Utredare vid Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum om våld mot barn. Hon har lång erfarenhet som klinisk psykolog, bl a inom BUP vid kris och långvariga reaktioner efter trauma. Hon har även skrivit en handbok inom området, Traumatisering hos barn. För Barnafrids räkning har Poa Samuelberg vid flera tillfällen förmedlat specifik kunskap om krisstöd för barn och deras omsorgspersoner vid särskilda händelser. Hon är även projektledare för regeringsuppdragen Trauma på kartan & Digitalisering av Trauma på kartan.
Kontakt: poa.samuelberg@liu.se, 013-28 13 23
 
Erica Mattelin, doktorand och utbildad psykolog, och har arbetat med bedömning och behandling av barn som varit med om potentiellt traumatiserande händelser.
Kontakt: erica.mattelin@liu.se
013-28 11 67
 
Laura Korhonen,
professor i barn- och ungdomspsykiatri och arbetar bland annat på barn- och ungdomspsykiatri, BUP. Hon är också centrumchef för det nationella kunskapscentret Barnafrid.
Kontakt: laura.korhonen@liu.se
013-28 11 81
 

Katastrofmedicin

Andreas Wladis är professor i katastrofmedicin och traumatologi vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Han var i slutet av april på plats i Kiev och Lviv i Ukraina för att utvärdera sjukvården och evakueringsmöjligheterna. Han är även specialistläkare i kirurgi och har arbetat som kirurg utomlands, både i områden som drabbats av naturkatastrofer och krig, bland annat genom Läkare utan Gränser och Internationella röda korskommittén (ICRC). Han har också kunskap och erfarenhet av hur man kan bedriva sjukvård när det ordinarie sjukvårdssystemet kollapsar, hur man kan arbeta för att få fram läkemedel och sjukvårdsutrustning i katastrofdrabbade områden med mera. I sitt uppdrag som professor vid LiU studerar han yttre händelser och de störningar som kan påverka både samhället och individen i samband med kris, krig och naturkatastrofer.
Kontakt: Andreas Wladis andreas.wladis@liu.se
 

Prioriteringar i vården i händelser av krig

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Bistår Socialstyrelsen och Försvarsmakten för att skapa stöd och beredskap krig vårdens prioriteringar i hädelse av kris. Han är också etisk rådgivare vid Tandvårds-läkemedelsförmånsverket (TLV), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Socialstyrelsen och Rådet för nya terapiter (NT-rådet).
Kontakt: lars.sandman@liu.se 

 

Cybersäkerhet

Mikael Asplund, universitetslektor i datalogi, vid institutionen för datavetenskap, leder en grundkurs i cybersäkerhet kan svara generellt om grundläggande frågor kopplat till sårbarheter, risker och motåtgärder. Hans forskning handlar om säkerhet och pålitlighet för cyberfysiska system som till exempel elnät och transportsystem.

Kontakt: mikael.asplund@liu.se, 013-282668, 070 08 95 827 

Geopolitik och extrema händelsers påverkan på energimarknader

Gazi Salah Uddin, biträdande professor i nationalekonomi, forskar på geopolitisk osäkerhet (risker som följer av länders geografiska förhållanden) och vilka konsekvenser extrema händelser kan få på energimarknaden. (Intervju sker på engelska).
Kontakt: gazi.salah.uddin@liu.se, 076 167 05 83

 

Ukraina-Ryssland-Sovjetunionen ur ett historiskt perspektiv

Johanna Dahlin, socialantropolog och biträdande universitetslektor vid avdelningen för kultur, samhälle, form och medier. Hon har gjort fältarbete i Ryssland och även arbetat med ryskt historiskt material. Hon har bland annat skrivit om synen på andra världskriget och ryskt historiemedvetande. Johanna undervisar främst på kandidatprogrammet Globala studier där hon bland annat föreläst om Sovjetunionen och rysk historia, imperialism och kolonialism och kommer att föreläsa om bakgrunden till kriget i Ukraina. 
Kontakt: johanna.dahlin@liu.se, 011-36 34 12

 

Sovjetunionens upplösning, nationella minoriteter och konst som verktyg för att visa motstånd

Madina Tlostanova, professor i postkolonial feminism, har forskat om mångfald, migration, feminism och kolonialism. Hon tillhör nationella minoriteter i det forna Sovjet (tjerkesser och uzbeker) och hennes personliga resa av att tillhöra ett land som inte längre finns präglar hennes arbete som forskare. Hon växte upp med upplösandet av Sovjetunionen vilket har inspirerat till både hennes yrkesinriktning och forskning. Hon studerar även konst från de forna socialistiska staterna, och dess betydelse. De senare åren har hennes forskning kommit att handla mer och mer om det som kallas ”art activism” eller ”artivism”. Enkelt uttryckt handlar det om att använda konst för att uttrycka motstånd för att sätta fokus på olika sociala problem. Hon har även skrivit boken ”What does it mean to be post-soviet”. I den undersöker Madina Tlostanova hur de forna länderna i Sovjetunionen brottas med motstridiga känslor av förlust, nostalgi och trauma.

Kontakt: madina.tlostanova@liu.se 

(Intervju sker på engelska)

 

Högupplösta bilder på några av forskarna kan du hitta här.

 

 

Kontakt Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll