03 maj 2018

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid LiU. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende. Den nya studien är den första som kopplar generna till socialt beteende.

två kycklingarEn del kycklingar är mer benägna än andra att söka sällskap. Foto: Karin Söderlund Leifler
Sällskaplighet och socialt beteende omfattar ett brett spann av beteenden. Hundar som söker kontakt med människor och honungsbin som ger varandra information om var bra föda finns genom en invecklad bidans är två exempel från djurvärlden. Men vad är det som styr socialt beteende? I en av månadens highlight-artiklar i tidskriften Genetics har LiU-forskare undersökt frågan närmare.

– Genom att hitta gener som ligger bakom variationer i socialt beteende kan vi förstå hur det formas och hur socialt beteende kontrolleras på genetisk nivå. Varför en del människor eller djur är mer sällskapliga och andra mer självständiga är ett sådant exempel, säger Dominic Wright, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), som har lett studien.kyckling äter maskDjungelhönskyckling. Foto: Karin Söderlund Leifler

För att titta närmare på detta använde forskarna en korsning mellan tamhöns och deras vilda anfader, röda djungelhöns. Forskargruppen AVIAN vid Linköpings universitet är en av få i världen som har en egen population av djungelhöns. Under 8 000 år har människan valt ut de individer som har önskvärda egenskaper och låtit dem para sig, en process som kallas domesticering. Som följd av domesticering skiljer sig tamhöns och djungelhöns sociala beteenden åt. Exempelvis är röda djungelhöns vanligtvis försiktigare med att närma sig andra höns, men tillbringar mer tid med sina artfränder när de väl har tagit kontakt. Genom att korsa domesticerade höns och djungelhöns i flera generationer får forskarna fram kycklingar som uppvisar en stor variation i socialt beteende.

Forskarna mätte sällskaplighet genom att placera kycklingar i en ny miljö och observera i vilken utsträckning de sökte kontakt med andra kycklingar i den stora lådan. En mer social, eller möjligen mer ängslig, kyckling skyndar sig snabbare bort till de andra kycklingarna och använder mindre tid till att utforska den nya miljön. Forskarna mätte också uttrycket av gener i en av de regioner i hjärnan som reglerar socialt beteende, hypotalamus. Genom att korrelera beteende, genuttryck och genetiska varianter med varandra, identifierade forskarna fem gener som tycks påverka aspekter av socialt beteende.Dominic WrightDominic Wright. Foto: Private

– Även om dessa gener har associerats med beteende eller funktioner i nervsystemet tidigare, är det här första gången som de även visas kunna kontrollera socialt beteende. Vi såg också att flera av generna påverkar både socialt beteende och ångest hos kycklingarna, säger Dominic Wright.

Forskningen har gjorts med stöd av anslag från Carl Tryggers Stiftelse, Vetenskapsrådet, FORMAS och Europeiska forskningsrådet ERC.

Artikeln: Genetics and genomics of social behavior in a chicken model”, M. Johnsson, R. Henriksen, J. Fogelholm, A. Höglund, P. Jensen och D. Wright, (2018) Genetics, publicerad online 1 maj 2018, doi: 10.1534/genetics.118.300810



Kontakt

Mer liknande forskning

Mer forskning om djurs beteende

Senaste nytt från LiU

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.

Orkester står utomhus med instrumenten i luften

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.