Hos människan kan man mäta optimism genom att fråga om en person tycker att glaset är halvtomt eller halvfullt. Vanligtvis svarar vi att glaset är halvfullt, om vi inte är deprimerade. Hur mäter man optimism hos kycklingar då? Metoden som forskarna använde för att mäta om djur har en mer optimistisk eller pessimistisk hållning är en slags motsvarighet till att fråga om glaset är halvfullt eller halvtomt. Kycklingarna fick lära sig att skilja mellan svart och vit, där den ena färgen var kopplad till en belöning, så kallad associativ inlärning. Sedan ställdes kycklingarna inför en ny utmaning: Olika nyanser av grått, som ju ligger mellan den belönade och den obelönade färgen.
I testet mätte forskarna hur snabbt kycklingarna sprang fram till färgen. Kycklingar som reagerar på samma sätt mot grått som de gör mot färgen som associeras med belöning anses vara optimistiska. De kycklingar som är tveksamma till färger som liknar den obelönade färgen anses vara mindre optimistiska.
Forskarna mätte också halterna av dopamin, en viktig signalsubstans i hjärnan, hos hönsen. Hos människan är dopamin kopplat till välmående, och också optimism. Forskarna visade att höns som bedömdes vara optimistiska i testet hade högre halter av dopamin.
– Med den här studien ville vi undersöka hur stress påverkar optimism och om en mer komplett uppväxtmiljö kan buffra mot negativa effekter av stress, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, som har lett studien.
I studien fick en grupp kycklingar växa upp i en tristare miljö, medan en annan grupp hade en mer komplex och stimulerande livsmiljö. 
Hanne Løvlie, biträdande professor Foto: Anna Nilsen
– En intressant sak som vi såg var att kycklingarna i de båda uppväxtmiljöerna var lika optimistiska innan de utsattes för stress, säger Hanne Løvlie.
Hanterade stressen bättre
För att skapa en oförutsägbar miljö för kycklingarna möblerade forskarna om saker i djurens hemmiljö och använde oregelbundet ljus och störande ljud. Djuren utsattes för sådana stressande moment under en begränsad tid. Det var först när kycklingarna utsattes för stress som skillnaden blev synlig: individer som levt i en enklare miljö förlorade sin optimistiska hållning efter att de utsatts för stress, medan kycklingarna i en mer komplex miljö verkade kunna hantera stressen bättre.
– Om en kyckling har möjlighet att gömma sig under eller flyga upp på något har den lättare att hantera en stressig situation. Vi tror att möjligheten att hantera situationen resulterade i att dessa individer kunde bibehålla sin optimism även efter en period med mycket stress, säger Josefina Zidar doktor i etologi från Linköpings universitet.
Att skillnaden mellan grupperna uppstod först efter att djuren utsatts för stress tyder på att upprepad stress kan minska optimism.
– Additiv stress har tidigare visat sig ha olyckliga konsekvenser. Detta är därför något vi behöver tänka på när det gäller hållning av djur, säger Josefina Zidar.
Studien gjordes i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Neiker-Tecnalia i Spanien. Forskningen har finansierats med stöd av Formas.
Artikeln: "Environmental complexity buffers against stress-induced negative judgement bias in female chickens", Zidar J, Campderrich I, Jansson E, Wichman A, Winberg S, Keeling L, Løvlie H., Scientific Reports (2018), publicerad online den 29 Mars 2018, DOI: 10.1038/s41598-018-23545-6
