14 november 2018

Varför uppvisar djur olika personligheter? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor som påverkar två signalämnen i hjärnan, serotonin och dopamin, för att se om dessa påverkar beteendet även hos andra arter. Ta en närmare titt i videon på syrsorna som användes i studien.


Inom många djurarter uppvisar individer olika personligheter. Exempelvis är en del individer konsekvent mer djärva än andra.Robin Abbey-Lee, postdoktor (stillbild frÃ¥n video).Robin Abbey-Lee, postdoktor (stillbild från video).

– Men inom biologin förstår vi fortfarande inte fullt ut vad som ligger bakom att människor eller djur uppvisar olika personligheter. Hos människor tenderar personer med olika nivåer av signalämnen i hjärnan, som serotonin eller dopamin, att bete sig olika. Men vi vet inte om variation i dessa signalämnen kan förklara skillnader i personlighet hos andra arter, och om signalämnen orsakar de observerade skillnaderna, eller om både skillnaderna i beteende och nivåer av signalämnen beror på någon annan underliggande faktor, säger Robin Abbey-Lee, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

Forskarna ville därför förändra nivåerna av signalämnena serotonin och dopamin för att undersöka detta, och använde syrsor för studien. De gjorde det genom att ge syrsorna läkemedel som påverkar serotonin- respektive dopaminsystemen och som används för att behandla människor vid Parkinsons sjukdom respektive depression.Hanne Løvlie Foto Anna Nilsen

– I den här studien ville vi ta oss an en viktig kunskapslucka genom att experimentellt ändra nivåerna av de här signalämnena och se om det kunde resultera i en beteendeförändring hos syrsorna, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid IFM, som har lett studien.

Forskarna fann att förändrade serotoninnivåer gjorde syrsorna mindre aktiva och mindre aggressiva. Ändrade dopaminnivåer var däremot inte kopplat till beteendeförändringar hos syrsorna.

– Detta tyder på att serotonin har en tydligare underliggande roll i dessa beteenden, säger Hanne Løvlie.

Resultaten förbättrar vår förståelse för varför djur har personlighet. Fynden lyfter dessutom frågan om hur de ökade nivåerna av läkemedel som läcker ut i naturen via vårt avloppsvatten påverkar djurlivet.

Studien har publicerats i Scientific Reports och finansierats med stöd av Centrum för systemneurobiologi vid Linköpings universitet.



Artikeln:Experimental manipulation of monoamine levels alters personality in crickets”, Robin N Abbey-Lee, Emily J Uhrig, Laura Garnham, Kristoffer Lundgren, Sarah Child and Hanne Løvlie, (2018), Scientific Reports, publicerad online 1 november 2018, doi: 10.1038/s41598-018-34519-z

Film om forskningen

Varför uppvisar djur olika personligheter?

Är skillnader i djurs personlighet kopplat till signalämnen i hjärnan? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor för att se om dessa påverkar beteendet även hos andra arter, som syrsor. Se i filmen hur de gjorde.

Kontakt

Liknande forskning

Per Jensen med en kyckling i händerna.

Pionjär med djurens bästa i fokus

Hur gör djur? Vad tänker de? Och har de känslor? Det är frågeställningar som fascinerat människor i alla tider och är ett helt eget forskningsfält. Inom etologi är Linköpingsprofessorn Per Jensen en av de allra främsta.

två kycklingar i närbild.

Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som hundvalpar och kattungar.

kyckling av djungelhöns tittar på mjölmask genom transparent plaströr.

Både tidiga upplevelser och genuttryck påverkar impulsivitet

Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset.

Mer forskning om djur beteende

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.