Linköping University Negative Emission Technologies LUNETs Allt fler klimatmål förutsätter nettonegativa utsläpp av koldioxid. Här studeras metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) och biokol i Norden och Tanzania.
Meningsskapande och kultur Förståelsen av klimatförändringarna uttrycks på olika sätt inom vetenskap, politik, konst och aktivism.Vi analyserar hur olika föreställningar om klimatförändringar formas och styr olika aktörers sätt att agera.
Mätning, bokföring och ansvar Både klimatvetenskapen och politiken vilar på system för att övervaka och bokföra utsläpp. Inom detta forskningsområde utforskar vi hur klimatförändringar förstås och blir styrbara genom praktiker för att mäta och bokföra utsläpp.
Omställning Vi studerar hur omställningen mot ett fossilfritt och klimatrobust samhälle förstås, kommuniceras och styrs på olika skalor i tid och rum, ekonomiska realiteter och kulturella kontexter.
Sårbarhet, anpassning och förändring Det är centralt att förstå på vilket sätt olika system är sårbara. Vi studerar hur individer, organisationer, samhällen och ekosystem kan ta till vara på ekonomiska, sociala och/eller ekologiska möjligheter i ett föränderligt klimat.
Visualisering, kommunikation och beslutsstöd Information och geografisk visualisering hjälper oss att förstå komplexa utmaningar. Inom det här forskningsområdet utvecklar interaktiva applikationer som integrerar olika typer av data för att stödja forskning, planering och beslutsfattande.
Norrköpings Beslutsarena - en lokal där visualisering stödjer dialoger Norrköpings Beslutsarena är en avancerad interaktiv lokal som erbjuder stöd i möten där komplicerade frågor eller skeenden diskuteras. Den används både i forskning och undervisning men kan också hyras aktörer inom den privata och offentliga sektorn.
Rättvis omställning: det fossilfria samhällets platser, politik och etik År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk som syftar till att ställa om Sverige till ett fossilfritt välfärdsland. Ambitionen är att Sveriges klimatomställning ska vara rättvis och brett förankrad i samhället.
Linköping University Negative Emission Technologies LUNETs Allt fler klimatmål förutsätter nettonegativa utsläpp av koldioxid. Här studeras metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) och biokol i Norden och Tanzania.
Att bistå anpassning I detta projekt undersöks det svenska biståndet som ett verktyg för att integrera tvärgående utmaningar såsom miljö, jämställdhets- och konfliktperspektiv i klimatanpassningsinsatser.
Att följa och synliggöra hur städer ställer om Dagens städer behöver ställas om i en klimatsäker, klimateffektiv och ekologiskt hållbar riktning. Det handlar om allt från att anpassa dagvattensystemen till det förändrade klimatet. Det här projektet gör den pågående omställningen synlig.
Världen behöver en ny berättelse I projektet ”Världen behöver en ny berättelse” - narrativets roll i förskolors arbete med samhällsomställning samverkar forskare och förskolepersonal i frågor som rör hållbar utveckling, FNs globala mål och Agenda 2030.
Forskningsprojektet Visual Water Extrema skyfall orsakar översvämningar och vattenföroreningar svenska städer. Vi utvecklar en visualiseringsplattform för klimatsäker dagvattenhantering.
AI4ClimateAdaptation AI4ClimateAdaptation utforskar kapaciteten för AI-baserad bildbehandling och textanalys för att bidra till att utvärdera precisionen av det nationella systemet för konsekvensbaserade vädervarningar samt bidra till vidareutveckling av systemet.
Societal Transformations Lab Med Societal Transformations Lab skapar vi en innovativ plattform för att forska om hur samhällen kan ställas om för att bli hållbara.
Verktygslåda för klimatanpassningsprocesser För att möta ett förändrat klimat är minskade utsläpp av växthusgaser och anpassning två sidor av samma mynt. Vi erbjuder kommuner och organisationer verktyg att inleda och fördjupa arbetet med integrerade sårbarhetsbedömningar och klimatanpassning.
Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden Projektet syftar till att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa befintlig bebyggelse. Vi studerar hur klimatsårbarhet analyseras i olika fastighetsbestånd och hur bostadsområden kan klimatanpassas samtidigt som boendes mervärden ökar.
Det globala knytkalaset Det internationella klimatsamarbetet ska bygga på länders föreslagna åtaganden, enligt de nya riktlinjerna i Parisavtalet 2015. I det här projektet jämförs staters klimatpolitiska åtaganden och sätts i relation till deras olika förutsättningar.
Premisser för bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring Klimatscenarierna för att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C baseras på en storskalig användning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring (BECCS). Projektet kartlägger scenariernas socio-politiska förutsättningar.
Ontologisk (o)säkerhet i en föränderlig värld Klimatförändringar leder till utmaningar vad gäller säkerhet och hälsa. Därför behöver vi förstå hur politiska och praktiska aspekter samspelar med subjektiva och levda erfarenheter av säkerhets- och hälsoutmaningar.
Ungas representation i världspolitiken: klimat, migration och hälsa De senaste åren har ungas deltagande lyfts fram som avgörande för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar om klimat, migration och hälsa. Trots detta fortsätter formerna för ungas representation i internationell politik att ifrågasättas.
BRIGHT: Ökad kunskap och nya verktyg för att anpassa svenska städer till värme Projektet BRIGHT syftar till att bidra till effektiv klimatanpassning genom ny kunskap, optimerade metoder, förbättrade verktyg och användaranpassad data som kan hjälpa svenska kommuner att bättre anpassa sin bebyggelse till framtida värmeböljor.
Beslutsstöd för klimatanpassning i svenskt jordbruk och skogsbruk Projektet bidrar till utvecklingen av skräddarsydda klimatindikatorer för användare inom jord- och skogsbrukssektorn för att skapa mer användbara underlag i arbetet med klimatanpassning.
Så kan huset klimatsäkras Varmare väder, kraftigare regn, risk för översvämningar men också torka. Hur kommer klimatförändringarna att påverka våra hus och hem i Norden? Det går att ta reda på med några enkla klick på internet. VisAdapt heter verktyget.
Icke-statliga aktörer i internationellt klimatsamarbete Icke-statliga aktörer, som företag och organisationer, medverkar vid FN:s klimatförhandlingar i olika styrgrupper och med sidoarrangemang. I det här forskningsprogrammet studeras dessa aktiviteter och vilken inverkan de har.
NAMAs, stöd till utvecklingsländer att minska utsläppen Utvecklingsländer kan frivilligt minska sina utsläpp av växthusgaser med eller utan stöd från rika länder. Men den praktiska tillämpningen går trögt. Det här projektet undersöker vad som krävs för att få det att fungera bättre
Att växa upp i en varmare värld I augusti 2018 började 15-åriga Greta Thunberg att skolstrejka i protest mot en vuxenvärld som misslyckats med att ta klimatförändringarna på allvar. Sedan dess har Fridays for Future vuxit till en av de största proteströrelserna någonsin.
Att manipulera klimatet – kunskapsläge och debatt Med ökande utsläpp av växthusgaser rycker tankarna närmare om att manipulera jordens klimat i stor skala. Hur dessa mycket riskfyllda tekniker uppfattas och diskuteras undersöks i det forskningsprogrammet LUCE
Lokal klimatomställning Projektet identifierar nyckelfaktorer och åtgärder för att åstadkomma ett mer effektivt klimatomställningsarbete.
Att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat Jordbruket påverkas i hög grad av klimatförändringarna. Hur jordbruket kan möta dessa och vilka negativa bieffekter olika åtgärder kan få studeras i detta projekt, som bygger på nya metoder med visualisering, deltagande och kontextspecifika spel.
Act Sweden Non-State Action for ClimateTransformation The role of non-state initiatives in the transformation of Sweden into a fossil fuel-free welfare state.
Citizensensing Projektet bygger på medborgardeltagande där fokus ligger på att utveckla och testa ett riskhanteringssystem för att öka urban klimatresiliens. Projektet är ett samarbete mellan partnerinstitutioner i Portugal, Nederländerna och Norge.
Mistra Geopolitics Forskningsprogrammet undersöker kritiskt samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globalt klimat och miljöförändringar.
The Seed Box - ett internationellt samarbete för miljöorienterad humaniora I en värld av stegrad klimatpåverkan kan vi inte längre föreställa oss natur som avskild från kultur. EHC är en naturkultur-forskning som problematiserar dominerande miljöberättelser och bygger broar mellan disparata discipliner.
2023 Phil Renforth, Rob Bellamy, David Beerling, Miranda Boettcher, Davide Bonalumi, Miguel Brandão, Mathias Fridahl, Sabine Fuss, Anders Hansson, Clare Heyward, Ben Kolosz, Patrick Lamers, Duncan McLaren, Raffaella Pomi, Daniel L. Sanchez, Soheil Shayegh, Volker Sick, Mijndert Van der Spek, Vikram Vishal, Jennifer Wilcox (2023) Specialty grand challenge: Renaming our section to "Carbon Dioxide Removal" Frontiers in Climate, Vol. 5 Vidare till DOI Eva Lövbrand, Veronica Brodén Gyberg (2023) In the Shadow of an Oil Refinery: Narrating Just Transitions in the City of Lysekil Governing toward a green decarbonized state: The interplay between state and non-state actors in Sweden (in press) Martin Karlson, David Bolin, Hugues Roméo Bazié, Abraham Sotongo Ouedraogo, Boukary Soro, Josias Sanou, Jules Bayala, Madelene Ostwald (2023) Exploring the landscape scale influences of tree cover on crop yield in an agroforestry parkland using satellite data and spatial statistics Journal of Arid Environments, Vol. 218, s. 105051-105051, Artikel 105051 Vidare till DOI Lara-Sophie Wähling, Mathias Fridahl, Tobias Heimann, Christine Merk (2023) The sequence matters: Expert opinions on policy mechanisms for bioenergy with carbon capture and storage Energy Research & Social Science, Vol. 103, Artikel 103215 Vidare till DOI Fredrik Envall, Daniel Andersson, Josefin Wangel (2023) Gridlocked: Sociomaterial configurations of sustainable energy transitions in Swedish solar energy communities Energy Research & Social Science, Vol. 102, Artikel 103200 Vidare till DOI Katerina Vrotsou, Carlo Navarra, Kostiantyn Kucher, Igor Fedorov, Fredrik Schück, Jonas Unger, Tina-Simone Neset (2023) Towards a Volunteered Geographic Information-Facilitated Visual Analytics Pipeline to Improve Impact-Based Weather Warning Systems Atmosphere, Vol. 14, Artikel 1141 Vidare till DOI Viktor Sköld Gustafsson, Mattias Hjerpe, Gustav Strandberg (2023) Construction of a national natural hazard interaction framework: The case of Sweden ISCIENCE, Vol. 26, Artikel 106501 Vidare till DOI Veronica Brodén Gyberg (2023) Catalyzing industrial decarbonization?: (in the session "Designing liveable fossil-free futures for all? In search for justice in democratised imagination, knowledge and governance") Ann-Sofie Kall, Ola Uhrqvist, Therese Asplund (2023) Whats the matter in education for sustainable development? How sustainability stories make matter as issues or problems Environmental Education Research Vidare till DOI Katherine Browne, Adis Dzebo, Gabriela Iacobuta, Alexia Faus Onbargi, Zoha Shawoo, Ines Dombrowsky, Mathias Fridahl, Sara Gottenhuber, Åsa Persson (2023) How does policy coherence shape effectiveness and inequality? Implications for sustainable development and the 2030 Agenda Sustainable Development Vidare till DOI
Phil Renforth, Rob Bellamy, David Beerling, Miranda Boettcher, Davide Bonalumi, Miguel Brandão, Mathias Fridahl, Sabine Fuss, Anders Hansson, Clare Heyward, Ben Kolosz, Patrick Lamers, Duncan McLaren, Raffaella Pomi, Daniel L. Sanchez, Soheil Shayegh, Volker Sick, Mijndert Van der Spek, Vikram Vishal, Jennifer Wilcox (2023) Specialty grand challenge: Renaming our section to "Carbon Dioxide Removal" Frontiers in Climate, Vol. 5 Vidare till DOI
Eva Lövbrand, Veronica Brodén Gyberg (2023) In the Shadow of an Oil Refinery: Narrating Just Transitions in the City of Lysekil Governing toward a green decarbonized state: The interplay between state and non-state actors in Sweden (in press)
Martin Karlson, David Bolin, Hugues Roméo Bazié, Abraham Sotongo Ouedraogo, Boukary Soro, Josias Sanou, Jules Bayala, Madelene Ostwald (2023) Exploring the landscape scale influences of tree cover on crop yield in an agroforestry parkland using satellite data and spatial statistics Journal of Arid Environments, Vol. 218, s. 105051-105051, Artikel 105051 Vidare till DOI
Lara-Sophie Wähling, Mathias Fridahl, Tobias Heimann, Christine Merk (2023) The sequence matters: Expert opinions on policy mechanisms for bioenergy with carbon capture and storage Energy Research & Social Science, Vol. 103, Artikel 103215 Vidare till DOI
Fredrik Envall, Daniel Andersson, Josefin Wangel (2023) Gridlocked: Sociomaterial configurations of sustainable energy transitions in Swedish solar energy communities Energy Research & Social Science, Vol. 102, Artikel 103200 Vidare till DOI
Katerina Vrotsou, Carlo Navarra, Kostiantyn Kucher, Igor Fedorov, Fredrik Schück, Jonas Unger, Tina-Simone Neset (2023) Towards a Volunteered Geographic Information-Facilitated Visual Analytics Pipeline to Improve Impact-Based Weather Warning Systems Atmosphere, Vol. 14, Artikel 1141 Vidare till DOI
Viktor Sköld Gustafsson, Mattias Hjerpe, Gustav Strandberg (2023) Construction of a national natural hazard interaction framework: The case of Sweden ISCIENCE, Vol. 26, Artikel 106501 Vidare till DOI
Veronica Brodén Gyberg (2023) Catalyzing industrial decarbonization?: (in the session "Designing liveable fossil-free futures for all? In search for justice in democratised imagination, knowledge and governance")
Ann-Sofie Kall, Ola Uhrqvist, Therese Asplund (2023) Whats the matter in education for sustainable development? How sustainability stories make matter as issues or problems Environmental Education Research Vidare till DOI
Katherine Browne, Adis Dzebo, Gabriela Iacobuta, Alexia Faus Onbargi, Zoha Shawoo, Ines Dombrowsky, Mathias Fridahl, Sara Gottenhuber, Åsa Persson (2023) How does policy coherence shape effectiveness and inequality? Implications for sustainable development and the 2030 Agenda Sustainable Development Vidare till DOI