11 november 2019

Kvalitetsutvecklingsarbete kan vara både expansivt och adaptivt, och båda formerna är lika viktiga. För att göra kvalitetsarbetet framgångsrikt bör alla medarbetare ges möjlighet att bidra till utvecklingen. Det är ett par slutsatser i en ny avhandling vid LiU.

Jason Martin, forskare i kvalitetsutveckling.
Jason Martin, är forskare i kvalitetsutveckling vid Avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling på LiU. Han är också knuten till centret för arbetslivsforskning Helix. Foto: Mikael Sönne

Ett nytt perspektiv

Sett i stort är kvalitetsutveckling ett både etablerat och välbeforskat mangagementkoncept. Trots det finns relativt lite forskning om de förmågor som verkligen krävs för att arbeta med kvalitetsutveckling. Den traditionella synen, och forskningen, har utgått från en relativt statisk verksamhet där styrning, kontroll och effektivisering är centrala områden.

- Det har skett en gradvis förändring där rollen som kvalitetsutvecklare blivit allt mer dynamisk och komplex. Arbetar du med kvalitetsutveckling i dag får du förutom traditionella kvalitetsfrågor också hantera frågor som berör HR, marknadsföring och företagsledning. Kort sagt, de flesta frågor som kan dyka upp i ett företag, säger Jason Martin.

Jason Martin, forskare i kvalitetsutveckling.Dörren innehåller en diskret uppmaning från arbetskamraterna. Efter disputationen kan lappen rivas.

I doktorsavhandlingen Quality Management Competencies-in-use: exploring competence and practice perspectives on quality management work undersöker han vad kvalitetsutvecklingsarbete innebär ur ett kompetensperspektiv och vilka förmågor som krävs för att utföra det på ett bra sätt. Avhandlingen bygger på intervjuer med personer som arbetar med kvalitetsutveckling på olika nivåer – till exempel kvalitetschefer och verksamhetsutvecklare – i framför allt fyra stora företag och organisationer.

Motsatser och förutsättningar

Med kvalitetsutveckling förstås i avhandlingen allt arbete för att förbättra kvaliteten i verksamheten – allt ifrån förbättringar och effektiviseringar till produktutveckling och innovationer. Detta kvalitetsutvecklingsarbete, menar Jason Martin, kan vara antingen expansivt eller adaptivt. Det förra är utforskande, inriktat på radikal förändring och utåtriktat; det senare är riktat inåt och handlar mer om effektivitet, stegvisa förbättringar och förändringar av befintliga processer.

Formerna är mycket olika, men lika viktiga.

- Du kan säga att de både är varandras motsatser och förutsättningar. I bästa fall sker kvalitetsutvecklingen på båda sätten och med sömlösa, flexibla övergångar, säger Jason Martin.

Den kompetens som behövs för kvalitetsutveckling handlar framför allt om rollberoende och handlingsfrihet. Rollberoendet handlar om förmågan att tillägna sig och byta mellan olika kvalitetsutvecklingsroller; handlingsfriheten om kapaciteten att välja inriktning på arbetet beroende på uppgift och situation. I allt kvalitetsutvecklingsarbete är benägenheten till förändring och lärande helt central, vilket gäller både för individer och hela organisationer.

Inte bara individerna

Jason Martin tycker att organisationer ibland betraktar kvalitetsutveckling som någonting reaktivt och koncentrerat till vad individen kan eller inte kan. Det är hen som måste ha, eller skaffa sig, rätt kompetens för att bidra till högre kvalitet i verksamheten. Men minst lika viktigt är de organisatoriska och strukturella förutsättningarna för medarbetarna att omsätta sin kompetens till faktiska handlingar.

- Jag vill inte påstå att man glömt bort detta, men analysen tenderar ofta till att få ett individuellt fokus. Men det spelar ingen roll vilken kompetens den anställde har, om han eller hon sedan inte får möjlighet att använda den.

I en av de fem artiklarna som ingår i avhandlingen undersöks till exempel vilken roll läkare respektive undersköterskor spelar för kvalitetsutveckling i vården. I det fallet var förväntningarna på de två grupperna helt olika.

- Läkarna förutsattes på något sätt bidra till utvecklingsarbetet i stort, medan samma förväntan inte alls fanns på undersköterskorna. Detta trots att de ofta var närmare patienterna och säkert hade kunnat bidra minst lika mycket, säger Jason Martin och tillägger:

- Jag tror att alla organisationer måste börja lyssna på dem vars arbete traditionellt kanske inte värderas så högt, men som skulle kunna bidra mycket mer. I grund och botten handlar det mycket om mandat, legitimitet och framförallt tillit: att bjuda in, lita på och lyssna till alla medarbetare.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders vittnar om psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.