08 maj 2019

Hur kan ett företag skapa sin egen marknad? Projektet "Proaktivt skapande av marknader - aktörer, aktiviteter och beteenden" har fått över 2,4 miljoner kronor i forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för att ta reda på just det.

Daniel Kindström (till vänster) och Mikael Ottosson (till höger) har fått forskningsanslag för ett projekt om proaktivt marknadsskapande. Fotograf: Denise Granat
Det finns ett antal traditionella marknadsstrategier som företag och organisationer typiskt använder sig av i sina försök att bli konkurrenskraftiga på en befintlig marknad. Men skulle de istället kunna skapa en ny arena omkring sig, till skillnad mot att konkurrera på samma sätt som tidigare? Och hur går det i sådana fall till i praktiken? Daniel Kindström, professor i industriell marknadsföring och Mikael Ottosson, biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, forskar om just detta.

I forskningsprojektet de nu fått anslag för kommer de fördjupa sig ytterligare i vad de själva kallar ”det proaktiva marknadsskapandet” – en slags marknadsstrategi där företag eller organisationer själva försöker skapa nya marknader istället för att fortsätta konkurrera på redan existerande sådana.

En ny syn på marknader där alla aktörer samskapar värde


Tidigare har marknader generellt setts som relativt statiska, där företag konkurrerar med andra om en arena att göra sina affärer på. Ett nytt perspektiv innebär att marknader kan skapas och omskapas hela tiden, i en process där företag och andra organisationer har möjligheter att utveckla nya marknader kring sig själva.

- Vi har i vår tidigare forskning sett att andra aktörer än själva företaget, till exempel dess kunder, varit medskapare av värde istället för passiva mottagare av en produkt. Allt fler aktörer deltar idag i processer som ger det här samskapade värdet, vilket kräver ny forskning som förklarar fenomenet, menar Daniel Kindström och Mikael Ottosson.

Det samskapade värdet kan bland annat handla om att ett företag tillsammans med sina kunder och andra aktörer hittar nya tillverknings- eller distributionssätt för sina produkter. Den proaktiva marknadsstrategin, som baseras i det samskapade värdet, kräver således ett tätt samarbete mellan de olika marknadsaktörerna. Det krävs också innovation. Ny teknik är en del, men det är också viktigt att förändra synen på marknader som helhet - till exempel vad kundens roll i värdeskapandet är.

Förhoppningen: att hjälpa företag och organisationer


Tidigare forskning har visat tecken på att företag och organisationer kan bli mer lönsamma om de använder sig av proaktiva marknadsstrategier jämfört med mer traditionella marknadslösningar. Däremot kan det vara svårt för dem att veta var de ska börja om de inte tidigare sysslat med strategier som är kopplade till proaktivt marknadsskapande. Här hoppas Daniel och Mikael att studiens resultat kan vara till hjälp.

- Vi hoppas att projektet ska kunna bidra med något konkret som företag kan använda sig av för att jobba med effektivare och mer innovativa marknadsstrategiska åtgärder, säger Daniel Kindström.

- Kanske kommer vi fram till, säg, tre olika strategityper där den första strategitypen kan vara radikal och bygger nya marknader, den andra utvecklar en nischmarknad och en tredje landar i att företaget tar sig in i en befintlig marknad med inte så radikala lösningar, men trots det med ett nytt sätt att se på hur marknaden fungerar, fortsätter Mikael. Daniel och Mikael hoppas kunna hjälpa företag och organisationer närma sig en proaktiv marknadsstrategi. Foto: Denise Granat

Både Daniel och Mikael menar att studiens resultat inte bara är intressant för företag och organisationer i Sverige och internationellt – den kan även ge intressanta slutsatser generellt. De pekar också på vikten av att resultatet ska användas i grundutbildningen på LiU.

- Genom att föra ut ny kunskap till våra studenter om hur företag kan skapa nya marknader genom att till exempel bredda innovationsbegreppet eller att se på värdeskapande på ett nytt sätt, får vi förhoppningsvis en bättre spridning av intressanta upptäckter. Vi förmedlar också kunskap som studenterna kan använda och fördjupa sig kring i sina examensarbeten.

Kort om projektet

Projektet ”Proaktivt skapande av marknader – Aktörer, aktiviteter och beteenden” har fått 2.434.000 kronor i forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond. Forskningsprojektet ska pågå under 2019-2020 med avslut i december 2020.

Kontakt

Fler nyheter från IEI

man som drar is print.

Sprinten ger bonden försprång

Den lilla, smarta sprinten kan ge bonden bättre information om hur tungt ett redskap elle släp går.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som står i en idrottshall och tittar på andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.