12 mars 2021

Risken för att bli mobbad på jobbet är dubbelt så hög om man är född utomlands. För den som kommer från en kultur olik Sveriges är risken ännu högre. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i The International Journal of Human Resource Management.

Utlandsfödda exkluderas i högre utsträckning från sociala sammanhang och släpps inte in i arbetsgemenskapen på samma sätt som sina svenskfödda kollegor. Fotograf: fizkes

I Sverige har arbetsgivare ansvar för att arbetsplatsen är säker och att det råder ett gott arbetsklimat. Ändå förekommer det att arbetstagare behandlas illa, utesluts och ignoreras på sina jobb. När den negativa behandlingen pågått under en längre tid definieras det som mobbning.

Forskare vid Linköpings universitet ville undersöka om det finns en ökad risk för att bli mobbad på jobbet om man är född utomlands.

- Våra resultat visar en ökad risk för mobbning för personer som arbetar i Sverige, men är födda i ett annat land. Resultaten visar också vikten av att ta itu med dessa frågor. Mobbning kan skada en person allvarligt, men också den arbetsplats där detta kan pågå, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Michael Rosander forskar om vad som händer på olika typer av arbetsplatser och hur olika organisatoriska faktorer påverkar individer, arbetsgrupper och organisationen som helhet. Han har utfört studien tillsammans med Stefan Blomberg, doktorand vid Linköpings universitet.


Man utsätts för det som vi kallar rovjaktsmobbning. Då kvittar det vad du gör. Det handlar helt enkelt om att man utsätts på grund av sin uppenbarelse, på grund av hur man ser ut.
Michael Rosander, biträdande professor

I den aktuella studien undersökte forskarna två typer av mobbning, arbetsrelaterad mobbing och personrelaterad mobbing. Den arbetsrelaterade mobbningen innebär att man utsätts för negativa handlingar kopplade till sina arbetsuppgifter. Det kan handla om att till exempel bli fråntagen ansvar, bli tvingad att göra triviala arbetsuppgifter eller att man utsättas för överdriven övervakning av det arbete man gör.

Personrelaterad mobbning däremot handlar om att man utsätts för negativa handlingar kopplade till sin person. Det kan handla om att bli förödmjukad, förlöjligad eller ignorerad och utestängd från den sociala gemenskapen.

Resultatet visar att personer som är födda utomlands är mer utsatta för personrelaterad mobbning än vad infödda svenskar är. För den som är född utomlands är risken för att bli mobbad på jobbet dubbelt så hög, jämfört med om man är född i Sverige. För den som dessutom kommer från en kultur olik Sveriges är risken fyra gånger så stor att bli mobbad på jobbet. Mest utsatta för mobbning är personer födda i Asien.

För arbetsrelaterad mobbning fanns det däremot inte någon ökad risk när forskarna jämförde svenskfödda och utrikes födda.

Den personrelaterade mobbning utlandsfödda utsätts för grundar sig alltså i vem man är och inte i något som rör arbetet eller arbetsförhållandena.
-Man utsätts för det som vi kallar rovjaktsmobbning. Då kvittar det vad du gör. Det handlar helt enkelt om att man utsätts på grund av sin uppenbarelse, på grund av hur man ser ut. Det blev tydligt i studien att det är det här det handlar om, säger Michael Rosander.

För att mäta upplevelsen av att bli utsatt för mobbning använde forskarna den svenska versionen av frågeformuläret Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) där respondenter får skatta sin utsatthet för mobbing på jobbet i olika situationer på en femgradig skala. Med hjälp av registerdata från statistiska centralbyrån, SCB, kunde forskarna skicka ut frågeformuläret till ett representativt urval av den svenska arbetskraften. Totalt besvarades formuläret av 1856 personer som arbetade på en arbetsplats med 10 anställda eller fler. Majoriteten av de som svarade var födda i Sverige, 1625 personer, och 229 av de svarande var födda utomlands.

Eftersom man sedan tidigare vet att dåliga arbetsförhållanden kan vara grogrund för mobbning tittade forskarna också på vissa arbetsrelaterade faktorer för att kunna vara säkra på att respondenternas svar handlade om just mobbning och inte ett allmänt missnöje med arbetssituationen. Men analysen visade att de här personerna inte arbetar på arbetsplatser med sämre arbetsmiljö, utan att de faktiskt har en ökad risk för utsatthet.

Studien ingår i forskningsprojektet WHOLE som undersöker hur olika organisationsfaktorer kan kopplas till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet är att analysera hur olika organisationsfaktorer påverkar individers arbetsupplevelse, hälsa och välbefinnande samt utsatthet i arbetet.

Studien har finansierats av AFA Försäkring samt Forte.

Studien:
Workplace bullying of immigrants working in Sweden. Rosander, M., & Blomberg, S. (2021). The International Journal of Human Resource Management, 1-25. https://doi.org/10.1080/09585192.2021.1891113

Kontakt

Forskningsprojekt

Relaterat innehåll

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Gustav Tinghög

Strimman tillbaka med nytt grepp: ”Vill göra forskning kul”

Strimman är tillbaka med ett nytt spännande program. Den här säsongen bjuder LiU-professorerna Gustav Tinghög och Daniel Västfjäll in gäster till samtal, en form av ”live-forskning”, om hur vi fattar beslut i föränderliga tider.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.