Hem

Att tvingas försvara sin sexualitet försvårar förlossningsrädsla

12 december 2019

Therese Ekstrand Amaya

För att kunna hjälpa personer med förlossningsrädsla krävs ett förtroende mellan vårdpersonal och patient. Men för många förlossningsrädda homo- och bisexuella samt transpersoner uppstår aldrig det förtroendet. Det visar en studie i Midwifery från Linköpings universitet.

Gravid
Förlossningsrädda lesbiska, bisexuella och transpersoner är extra utsatta inom vården. Manuel-F-O

Förlossningsrädsla är ett väl studerat område bland heterosexuella. Men hur lesbiska, bisexuella och transpersoner med förlossningsrädsla upplever graviditet, förlossning och vård har det saknats kunskap om. Anna Malmquist och Katri Nieminen, forskare vid Linköpings universitet, har fördjupat sig i ämnet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Midwifery.

–Den här studien visar att förlossningsrädslan ser likadan ut oavsett sexualitet. Det som skiljer sig åt är att lesbiska, bisexuella och transpersoner utöver förlossningsrädslan fruktar att bli ifrågasatta eller kränkta på grund av sin identitet. Det finns alltså en extra dimension i deras rädsla, säger Anna Malmquist.

Studien består av intervjuer med 17 personer som identifierar sig som antingen lesbiska, bisexuella, eller transpersoner. Många av de intervjuade personerna i studien anger att de har flera positiva upplevelser av mödra- och förlossningsvård, men också negativa. Det extra lager av rädsla och press som denna grupp upplever i mötet med vården kallas för minoritetsstress. Det innebär den stress som personer som bryter mot normen utsätts för när de ständigt behöver förklara hur deras relation ser ut eller när de tvingas hantera oförståelse, kommentarer och missförstånd.

Det räcker inte med att personer inom vården anser sig ha ”ett öppet sinne” för att möta den här gruppen. Det är kunskap som behövs.
Anna Malmquist, psykolog och forskare

Studiens slutsats är förlossningsrädda lesbiska, bisexuella och transpersoner är extra utsatta inom vården. För att kunna hjälpa personer med förlossningsrädsla krävs ett förtroende mellan vårdpersonal och patient. Om vårdpersonal då istället stressar patienten mer exempelvis genom antaganden om att den är heterosexuell, kommer aldrig det förtroende upprättas där själva förlossningsrädslan kan bearbetas.

För att underlätta för homo- och bisexuella samt transpersoner med förlossningsrädsla krävs utbildning, menar Anna Malmquist. Vårdpersonal måste känna till vilka olika grupper de kan komma att möta i sitt yrke, att inte alla är heterosexuella samt vad minoritetsstress innebär.

–Det räcker inte med att personer inom vården anser sig ha ”ett öppet sinne” för att möta den här gruppen. Det är kunskap som behövs. De här patienterna har det redan väldigt jobbigt med sin förlossningsrädsla. De ska inte behöva utbilda sin barnmorska också, säger Anna Malmquist.

Anna Malmquist och Katri Nieminen kommer nu att fortsätta med en studie där de undersöker om förlossningsrädsla är vanligare hos homo- och bisexuella samt transpersoner än hos heterosexuella personer.

Studien finansierades med hjälp av Kungliga vetenskapsakademin.

Studien:
Minority stress adds an additional layer to fear of childbirth in lesbian and bisexual women, and transgender people, Anna Malmquist, Louise Jonsson, Johanna Wikström, Katri Nieminen. Midwifery, Volume 79, 2019. DOI: https://doi.org/10.1016/j.midw.2019.102551

 

Kontakt

Fotografi av Anna Malmquist

Anna Malmquist

Universitetslektor, Docent

Relaterat innehåll

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.
Gerhard Andersson på sitt kontor.

Forskning ska hjälpa oss att hålla våra nyårslöften

Förra året gav professor Gerhard Andersson sig själv i nyårslöfte att regelbundet åka skateboard. Nu drar han igång en forskningsstudie för att undersöka vad som kan få oss att hålla det vi lovar vid tolvslaget.
Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.
Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.
Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.

Taggar