12 november 2019

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten, som publicerats i JMIR Mental Health, visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

Man sitter på en säng med dator
Vården saknar effektiva sätt för att nå hjärtpatienter som lider av depression. Fotograf: David Einar

Det är vanligt att hjärtpatienter drabbas av depression. Det kan leda till en ond cirkel där också hjärtsjukdomen kan påverkas negativt och det är därför viktigt att depressionen blir behandlad.

– Vår studie visar att terapi via nätet kan minska depression och förbättra livskvaliteten för hjärtsjuka. Brist på resurser gör att inte alla hjärtsjuka får den vård de behöver mot depression och där kan internetterapin spela en viktig roll. Då kan patienterna dessutom få terapi i hemmet, vid en tid som passar dem, säger Peter Johansson, professor vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, vid Linköpings universitet.

Ett flertal tidigare studier har visat att internet-KBT har god effekt mot depression, men den aktuella studien är den första som utformats särskilt för hjärtpatienter med depression. Studien var en så kallad randomiserad kontrollerad studie där deltagare slumpmässigt delades in i olika grupper, för att kunna jämföras med varandra. I studien deltog 144 deprimerade hjärtpatienter där 72 av dem under nio veckor fick delta i kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet, och därigenom också hade tillgång till en sjuksköterska. De 72 övriga fick under lika lång tid diskutera hälsa med varandra i ett internetforum. Foto Linda Fredrikson

Resultaten visar att efter nio veckors internet-KBT fick var femte patient en signifikant klinisk förbättring av sin depression i jämförelse med forumdiskussioner. Efter avslutad behandling uppgav patienterna också att de hade fått ökad livskvalitet.

– Styrkan i vår studie är att patienterna hade tillgång till sjuksköterskor via nätet, en kontakt som var avgörande för det goda resultatet, säger Peter Johansson.

Patienterna som genomgick internet-KBT fick i genomsnitt 15 minuters återkopplingstid varje vecka av en sjuksköterska, något patienterna i diskussionsforumet inte fick. I återkopplingen gavs svar på frågor patienterna hade, men hade också i syfte att stödja och uppmuntra patienterna.

Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, ALF-medel från Region Östergötland och Region Östergötland.

Studien:
Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy Program Adapted to Patients With Cardiovascular Disease and Depression: Randomized Controlled Trial, Peter Johansson, Mats Westas, Gerhard Andersson, Urban Alehagen, Anders Broström, Tiny Jaarsma, Ghassan Mourad, Johan Lundgren, JMIR Ment Health 2019;6(10):e14648
DOI: 10.2196/14648

Kontakt

Relaterat innehåll

Manlig forskare gestikulerar i diskussion i kontorsmiljö.

Vad rör sig i huvudet på en designer?

Allt börjar vid ritbordet. Även slöseri med resurser, miljögifter och utsläpp av växthusgaser. Den insikten gav professor Tomohiko Sakao idén till en ny studie: Han vill undersöka designers hjärnor under den kreativa processen.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Gustav Tinghög

Strimman tillbaka med nytt grepp: ”Vill göra forskning kul”

Strimman är tillbaka med ett nytt spännande program. Den här säsongen bjuder LiU-professorerna Gustav Tinghög och Daniel Västfjäll in gäster till samtal, en form av ”live-forskning”, om hur vi fattar beslut i föränderliga tider.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Gerhard Andersson på sitt kontor.

Forskning ska hjälpa oss att hålla våra nyårslöften

Förra året gav professor Gerhard Andersson sig själv i nyårslöfte att regelbundet åka skateboard. Nu drar han igång en forskningsstudie för att undersöka vad som kan få oss att hålla det vi lovar vid tolvslaget.

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Senaste nytt från LiU

Athena Farrokhzad sitter vid en fontän på Campus Valla.

En poetisk kraft vid LiU

Athena Farrokhzad har varit gästprofessor i Tage Danielssons namn vid LiU i ett läsår. Elin Käck vid Institutionen för kultur och samhälle menar att det har varit lärorikt att tänja på det akademiska tänket och språket tillsammans med en poet.

Två män, en kvinna.

LiU:s körsångare låg etta på Billboard-listan med Ghost

LiU:s körsångare sjunger i introt på det världsberömda bandet Ghosts senaste album Skeletá som släpptes 25 april. Albumet skrev direkt in sig i musikhistorien med en listetta på USA:s Billboard 200 albums.

Lyckat snusstopp höjde både kroppsvikten och blodtrycket

Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har forskare vid LiU visat i en studie på 33 personer.