16 juni 2020

“Välfärdsteknik är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och deras anhöriga” - Myndigheten för delaktighet

Med ovanstående citat inledde Susanne Frennert, universitetslektor vid Malmö Universitet det tredje och sista CKS-seminariet för vårterminen 2020.

Definition och drivkrafter för välfärdsteknik

Definitionen av välfärdsteknik fokuserar på användaren för att öka individers känsla av trygghet, delaktighet och självständighet. Begreppet är brett och innefattar även system och teknik för personal som arbetar inom välfärden. En omdiskuterad fråga som Frennert belyser är om begreppet välfärdsteknik kommer att finnas kvar? Vad är det egentligen för skillnad på e-hälsa och digitalisering?

– Definitionen är föränderlig på grund av att teknikutvecklingen sker snabbt.

Vidare berättar Frennert om olika drivkrafter för välfärdstekniken. I samband med teknikutvecklingen, kulturella aspekter och politiska mål utvecklas välfärdstekniken.

– Idag finns det en helt annan datakapacitet än vad det gjorde förr. Nu är möjligheterna och kapaciteten att kunna lagra mer information större.

Hand i hand går den tekniska utvecklingen framåt med samhällsförändringar. En ny kommunikativ kultur har uppstått då individer börjar förändra deras sätt att kommunicera. Inte minst på grund av Covid-19 då tekniken har hjälpt brukare att hålla kontakt med nära och kära. Flera vardagssysslor har även automatiserats idag med bland annat hjälp utav olika robotar såsom robotdammsugare. De politiska målen är också en stor drivkraft som styr utveckling. Sveriges vision för e-hälsa är att vara bäst i världen år 2025 på e-hälsa.

Utmaningar och lösningar inom äldreomsorgen

Sverige har idag en åldrande befolkning där medellivslängden ständigt ökar. Var femte invånare i Sverige är idag 65 år eller äldre. Effekterna blir att fler kommer att behöva vård och en stor utmaning blir att rekrytera folk till äldreomsorgen. Att behålla personal som vill jobba inom äldreomsorgen blir även det en utmaning. Tekniska lösningar kan därför ge hopp om att fler väljer att stanna i vården samt att det kan underlätta för personal.

Frennert nämner att det finns flera olika tekniska lösningar för att hjälpa personal och individer inom äldreomsorgen. Trygghetslarmet är en av de lösningar som har funnits länge inom vården där individen själv kan trycka på en knapp för att få hjälp. Kameror för nattillsyn kan även vara ett alternativ och digitala lås med hjälp av mobilen. På så vis underlättar det för personal att effektivisera arbetet samt för att hjälpa brukaren med dess behov.

Etiska dilemman

Avslutningsvis belyser Frennert vissa etiska dilemman som uppstår i samband med att välfärdstekniken normaliseras. Ett exempel är att flera kunder var nöjda med digital nattlig tillsyn vilket gjorde att kommunen bestämde sig för att det var det enda alternativet som skulle erbjudas. Det etiska dilemmat blev här istället att brukare inte längre själva kunde välja att få fysiska nattbesök.

– Här gick digitaliseringen från att vara en möjlig lösning till den enda lösningen, säger Susanne Frennert.

Ett annat exempel hon belyser är att trots att teknikoperatörer har en god avsikt, så kan etiska dilemman uppstå. Med hjälp av teknik minskade avvikelserna i hemvården men personalen upplevde ökad stress av digitalsystemet som följde deras dagliga aktivitet minut för minut. Frennert poängterar därför att det är viktigt att vara medveten om vad digitalisering gör. Ökar tekniken kraven? Ökar den kontrollen? Hur kan vi stödja medarbetare så att inte stressfaktorerna ökar?

- Det här är frågor man måste ställa sig. Risken blir annars stor att personal inte vill arbeta kvar i vården.

Slutligen betonar Frennert att det finns både fördelar samt utmaningar med välfärdstekniken.

– Man tänker oftast att ny, avancerad teknik är bättre än gammal teknik samt att ha mycket teknik är bättre än att ha lite men så är inte alltid fallet. Enkel teknik som inte är avancerad med diverse program kan vara smidigare för omvårdspersonal att vara effektiva vid bland annat dokumentering.

– Här gäller det att tänka kritisk och reflektera över för vem tekniken ska gynna. Tekniken kan tillföra ett värde för individer på flera sätt, inte minst gynnar det äldreomsorgen men det behövs mer forskning om effekterna, avslutar Frennert.

Nyheter från CKS

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i en park.

Så kan fastighetsägare jobba för att förebygga översvämningar

Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta sitt eget ansvar. Forskare vid LiU kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.