16 juni 2020

“Välfärdsteknik är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och deras anhöriga” - Myndigheten för delaktighet

Med ovanstående citat inledde Susanne Frennert, universitetslektor vid Malmö Universitet det tredje och sista CKS-seminariet för vårterminen 2020.

Definition och drivkrafter för välfärdsteknik

Definitionen av välfärdsteknik fokuserar på användaren för att öka individers känsla av trygghet, delaktighet och självständighet. Begreppet är brett och innefattar även system och teknik för personal som arbetar inom välfärden. En omdiskuterad fråga som Frennert belyser är om begreppet välfärdsteknik kommer att finnas kvar? Vad är det egentligen för skillnad på e-hälsa och digitalisering?

– Definitionen är föränderlig på grund av att teknikutvecklingen sker snabbt.

Vidare berättar Frennert om olika drivkrafter för välfärdstekniken. I samband med teknikutvecklingen, kulturella aspekter och politiska mål utvecklas välfärdstekniken.

– Idag finns det en helt annan datakapacitet än vad det gjorde förr. Nu är möjligheterna och kapaciteten att kunna lagra mer information större.

Hand i hand går den tekniska utvecklingen framåt med samhällsförändringar. En ny kommunikativ kultur har uppstått då individer börjar förändra deras sätt att kommunicera. Inte minst på grund av Covid-19 då tekniken har hjälpt brukare att hålla kontakt med nära och kära. Flera vardagssysslor har även automatiserats idag med bland annat hjälp utav olika robotar såsom robotdammsugare. De politiska målen är också en stor drivkraft som styr utveckling. Sveriges vision för e-hälsa är att vara bäst i världen år 2025 på e-hälsa.

Utmaningar och lösningar inom äldreomsorgen

Sverige har idag en åldrande befolkning där medellivslängden ständigt ökar. Var femte invånare i Sverige är idag 65 år eller äldre. Effekterna blir att fler kommer att behöva vård och en stor utmaning blir att rekrytera folk till äldreomsorgen. Att behålla personal som vill jobba inom äldreomsorgen blir även det en utmaning. Tekniska lösningar kan därför ge hopp om att fler väljer att stanna i vården samt att det kan underlätta för personal.

Frennert nämner att det finns flera olika tekniska lösningar för att hjälpa personal och individer inom äldreomsorgen. Trygghetslarmet är en av de lösningar som har funnits länge inom vården där individen själv kan trycka på en knapp för att få hjälp. Kameror för nattillsyn kan även vara ett alternativ och digitala lås med hjälp av mobilen. På så vis underlättar det för personal att effektivisera arbetet samt för att hjälpa brukaren med dess behov.

Etiska dilemman

Avslutningsvis belyser Frennert vissa etiska dilemman som uppstår i samband med att välfärdstekniken normaliseras. Ett exempel är att flera kunder var nöjda med digital nattlig tillsyn vilket gjorde att kommunen bestämde sig för att det var det enda alternativet som skulle erbjudas. Det etiska dilemmat blev här istället att brukare inte längre själva kunde välja att få fysiska nattbesök.

– Här gick digitaliseringen från att vara en möjlig lösning till den enda lösningen, säger Susanne Frennert.

Ett annat exempel hon belyser är att trots att teknikoperatörer har en god avsikt, så kan etiska dilemman uppstå. Med hjälp av teknik minskade avvikelserna i hemvården men personalen upplevde ökad stress av digitalsystemet som följde deras dagliga aktivitet minut för minut. Frennert poängterar därför att det är viktigt att vara medveten om vad digitalisering gör. Ökar tekniken kraven? Ökar den kontrollen? Hur kan vi stödja medarbetare så att inte stressfaktorerna ökar?

- Det här är frågor man måste ställa sig. Risken blir annars stor att personal inte vill arbeta kvar i vården.

Slutligen betonar Frennert att det finns både fördelar samt utmaningar med välfärdstekniken.

– Man tänker oftast att ny, avancerad teknik är bättre än gammal teknik samt att ha mycket teknik är bättre än att ha lite men så är inte alltid fallet. Enkel teknik som inte är avancerad med diverse program kan vara smidigare för omvårdspersonal att vara effektiva vid bland annat dokumentering.

– Här gäller det att tänka kritisk och reflektera över för vem tekniken ska gynna. Tekniken kan tillföra ett värde för individer på flera sätt, inte minst gynnar det äldreomsorgen men det behövs mer forskning om effekterna, avslutar Frennert.

Nyheter från CKS

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Två barn cyklar efter varandra på en strand

Spänningar försvårar arbetet för jämlik hälsa bland barn och unga

Skillnaderna i hälsa ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från CKS.

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?