19 november 2024

“Kristin Löf har i sin uppsats fokuserat på en grundläggande fråga för kommunernas ledning, nämligen gränsdragningen mellan politiska beslut och tjänstepersoners verkställande. Hennes uppsats har hög ambitionsnivå med resonemang utifrån lagtext, ett rikligt empiriskt material bestående av kommunala styrdokument samt intervjuer med representanter för kommunsektorn. Uppsatsen bidrar till viktiga insikter om hur kommuner tolkar och praktiserar gränsdragningar i beslutsfattandet.”

Två kvinnor och en blombukett
Årets uppsatsvinnare Kristin Löf tar emot blommor och diplom från CKS föreståndare Brita Hermelin. 

Så löd juryns motivering när vinnaren i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) årliga uppsatstävling utsågs. Det vinnande bidraget, ”Gränsdragningar i det kommunala beslutsfattandet – Hur ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner drar gränsen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet”, är en masteruppsats i statsvetenskap, skriven av Kristin Löf.

Utöver de kommunala besluten vidtas en mängd åtgärder i en kommun som i kommunallagens mening inte anses utgöra beslut, utan faller inom ramen för så kallad ”ren verkställighet”. Kristin menar att gränsdragningen mellan beslut och ren verkställighet får oförtjänt lite uppmärksamhet i forskningen, och att den är viktig med tanke på vilken stor betydelse det har i praktiken i kommunsverige.

– Jag är väldigt förtjust i både kommunalrätt och politisk ärendeberedning, och ville gärna koppla an till något i mitt arbetsliv. Just gränsdragningen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet har jag upplevt som en utmaning. Jag såg med min uppsats en möjlighet att få fördjupa mig i denna kommunalrättsliga gråzon, säger Kristin.

Konsekvenser för demokrati och rättssäkerhet

Mot den bakgrunden valde Kristin att undersöka den förhållandevis svaga juridiska regleringen av gränsdragningen mellan ”beslut i kommunallagens mening” respektive ”ren verkställighet”. Hon gör det genom följande frågeställningar:

1. Hur definieras ”ren verkställighet” av ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner?
2. Hur legitimerar dessa individer sin syn på ”ren verkställighet” i förhållande till ”beslut i kommunallagens mening”?
3. Hur förhåller sig ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner till gränsdragningen i praktiken?

Avslutningsvis ställs också frågan om det finns skäl att överväga en reformering av kommunallagen i de delar som rör ren verkställighet och gränsdragningen till beslut. Här resonerar Kristin bland annat om vilken roll och funktion de anställda ska ha och hur det ska kunna samspela med en demokratiskt styrd logik.

– I grunden handlar det om de förtroendevaldas respektive anställdas beslutanderätt. Det är ett erkänt snårigt område där till och med lagstiftaren pekar på att gränsdragningen inte är glasklar. Med tanke på de konsekvenser som gränsdragningen får i termer av exempelvis demokrati, rättssäkerhet och effektivitet tycker jag att det är anmärkningsvärt att man från nationellt håll väljer att ducka och i stället delegerar utmaningen till kommunerna att själva hantera, avslutar Kristin Löf.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta:
Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) bjuder varje år in till en uppsatstävling där det vinnande bidraget koras till Årets kommunuppsats vid Linköpings universitet. Juryn består av CKS styrelse, där representanter från Linköpings universitet samt Östergötlands kommuner sitter med. Vinnaren får 20 000 kronor och uppsatsen publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

Ett rött och gult tåg som färdas över en bro.

Krock mellan regionala och kommunala perspektiv i kollektivtrafiken

Det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken har flyttats till den regionala nivån, men kommunerna är fortfarande centrala för att kollektivtrafiken ska fungera. Samverkan är därför avgörande, men regionala och kommunala perspektiv krockar.

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

Senaste nytt från LiU

En grupp kvinnor som står bredvid varandra.

Fler familjehem behövs – få vill ta uppdraget

Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats uppges som vanliga skäl. I ett nytt projekt ska forskarna även ta reda på vad som får nuvarande familjehem att vilja fortsätta och ta emot fler barn.

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.