19 november 2024

“Kristin Löf har i sin uppsats fokuserat på en grundläggande fråga för kommunernas ledning, nämligen gränsdragningen mellan politiska beslut och tjänstepersoners verkställande. Hennes uppsats har hög ambitionsnivå med resonemang utifrån lagtext, ett rikligt empiriskt material bestående av kommunala styrdokument samt intervjuer med representanter för kommunsektorn. Uppsatsen bidrar till viktiga insikter om hur kommuner tolkar och praktiserar gränsdragningar i beslutsfattandet.”

Två kvinnor och en blombukett
Årets uppsatsvinnare Kristin Löf tar emot blommor och diplom från CKS föreståndare Brita Hermelin. 

Så löd juryns motivering när vinnaren i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) årliga uppsatstävling utsågs. Det vinnande bidraget, ”Gränsdragningar i det kommunala beslutsfattandet – Hur ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner drar gränsen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet”, är en masteruppsats i statsvetenskap, skriven av Kristin Löf.

Utöver de kommunala besluten vidtas en mängd åtgärder i en kommun som i kommunallagens mening inte anses utgöra beslut, utan faller inom ramen för så kallad ”ren verkställighet”. Kristin menar att gränsdragningen mellan beslut och ren verkställighet får oförtjänt lite uppmärksamhet i forskningen, och att den är viktig med tanke på vilken stor betydelse det har i praktiken i kommunsverige.

– Jag är väldigt förtjust i både kommunalrätt och politisk ärendeberedning, och ville gärna koppla an till något i mitt arbetsliv. Just gränsdragningen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet har jag upplevt som en utmaning. Jag såg med min uppsats en möjlighet att få fördjupa mig i denna kommunalrättsliga gråzon, säger Kristin.

Konsekvenser för demokrati och rättssäkerhet

Mot den bakgrunden valde Kristin att undersöka den förhållandevis svaga juridiska regleringen av gränsdragningen mellan ”beslut i kommunallagens mening” respektive ”ren verkställighet”. Hon gör det genom följande frågeställningar:

1. Hur definieras ”ren verkställighet” av ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner?
2. Hur legitimerar dessa individer sin syn på ”ren verkställighet” i förhållande till ”beslut i kommunallagens mening”?
3. Hur förhåller sig ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner till gränsdragningen i praktiken?

Avslutningsvis ställs också frågan om det finns skäl att överväga en reformering av kommunallagen i de delar som rör ren verkställighet och gränsdragningen till beslut. Här resonerar Kristin bland annat om vilken roll och funktion de anställda ska ha och hur det ska kunna samspela med en demokratiskt styrd logik.

– I grunden handlar det om de förtroendevaldas respektive anställdas beslutanderätt. Det är ett erkänt snårigt område där till och med lagstiftaren pekar på att gränsdragningen inte är glasklar. Med tanke på de konsekvenser som gränsdragningen får i termer av exempelvis demokrati, rättssäkerhet och effektivitet tycker jag att det är anmärkningsvärt att man från nationellt håll väljer att ducka och i stället delegerar utmaningen till kommunerna att själva hantera, avslutar Kristin Löf.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta:
Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) bjuder varje år in till en uppsatstävling där det vinnande bidraget koras till Årets kommunuppsats vid Linköpings universitet. Juryn består av CKS styrelse, där representanter från Linköpings universitet samt Östergötlands kommuner sitter med. Vinnaren får 20 000 kronor och uppsatsen publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

Vy ovanifrån av vägar och järnväg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Senaste nytt från LiU

Kvinna vid en dator.

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.