19 november 2024

“Kristin Löf har i sin uppsats fokuserat på en grundläggande fråga för kommunernas ledning, nämligen gränsdragningen mellan politiska beslut och tjänstepersoners verkställande. Hennes uppsats har hög ambitionsnivå med resonemang utifrån lagtext, ett rikligt empiriskt material bestående av kommunala styrdokument samt intervjuer med representanter för kommunsektorn. Uppsatsen bidrar till viktiga insikter om hur kommuner tolkar och praktiserar gränsdragningar i beslutsfattandet.”

Två kvinnor och en blombukett
Årets uppsatsvinnare Kristin Löf tar emot blommor och diplom från CKS föreståndare Brita Hermelin. 

Så löd juryns motivering när vinnaren i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) årliga uppsatstävling utsågs. Det vinnande bidraget, ”Gränsdragningar i det kommunala beslutsfattandet – Hur ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner drar gränsen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet”, är en masteruppsats i statsvetenskap, skriven av Kristin Löf.

Utöver de kommunala besluten vidtas en mängd åtgärder i en kommun som i kommunallagens mening inte anses utgöra beslut, utan faller inom ramen för så kallad ”ren verkställighet”. Kristin menar att gränsdragningen mellan beslut och ren verkställighet får oförtjänt lite uppmärksamhet i forskningen, och att den är viktig med tanke på vilken stor betydelse det har i praktiken i kommunsverige.

– Jag är väldigt förtjust i både kommunalrätt och politisk ärendeberedning, och ville gärna koppla an till något i mitt arbetsliv. Just gränsdragningen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet har jag upplevt som en utmaning. Jag såg med min uppsats en möjlighet att få fördjupa mig i denna kommunalrättsliga gråzon, säger Kristin.

Konsekvenser för demokrati och rättssäkerhet

Mot den bakgrunden valde Kristin att undersöka den förhållandevis svaga juridiska regleringen av gränsdragningen mellan ”beslut i kommunallagens mening” respektive ”ren verkställighet”. Hon gör det genom följande frågeställningar:

1. Hur definieras ”ren verkställighet” av ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner?
2. Hur legitimerar dessa individer sin syn på ”ren verkställighet” i förhållande till ”beslut i kommunallagens mening”?
3. Hur förhåller sig ledande förtroendevalda och ledande tjänstepersoner till gränsdragningen i praktiken?

Avslutningsvis ställs också frågan om det finns skäl att överväga en reformering av kommunallagen i de delar som rör ren verkställighet och gränsdragningen till beslut. Här resonerar Kristin bland annat om vilken roll och funktion de anställda ska ha och hur det ska kunna samspela med en demokratiskt styrd logik.

– I grunden handlar det om de förtroendevaldas respektive anställdas beslutanderätt. Det är ett erkänt snårigt område där till och med lagstiftaren pekar på att gränsdragningen inte är glasklar. Med tanke på de konsekvenser som gränsdragningen får i termer av exempelvis demokrati, rättssäkerhet och effektivitet tycker jag att det är anmärkningsvärt att man från nationellt håll väljer att ducka och i stället delegerar utmaningen till kommunerna att själva hantera, avslutar Kristin Löf.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta:
Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) bjuder varje år in till en uppsatstävling där det vinnande bidraget koras till Årets kommunuppsats vid Linköpings universitet. Juryn består av CKS styrelse, där representanter från Linköpings universitet samt Östergötlands kommuner sitter med. Vinnaren får 20 000 kronor och uppsatsen publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.