12 juni 2025

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord
Brita Hermelin, Sara Gustafsson och Niklas Hamström har stöttat Linköpings kommun i arbetet med att upprätta ett klimatråd. Fotograf: Linköpings kommun/Elisabeth Askefalk

Författarna Niklas Hamberg, Brita Hermelin och Sara Gustafsson har granskat 17 stora svenska kommuners klimatstrategier, samt gjort en djupare analys av tre av dessa kommuner (Uppsala, Linköping och Umeå).

Samtidigt som strategierna har ambitioner att uppnå klimatmål som sätts upp internationellt och nationellt varierar strategiernas utformning vad gäller detaljnivå och vilka lösningar man betonar. Vanliga tematiska områden som pekas ut inom klimatstrategierna omfattar energiproduktion, transport och målsättningar för att stödja cirkulära system.

Strategierna pekar på olika verktyg som kommunerna kan nyttja för sitt klimatarbete och som kopplar till olika nivåer för rådighet. Man har hög rådighet i sin roll som verksamhetsutövare inom upphandling, förvaltning av tillgångar, projekt inom bygg och anläggning, samt organisering av arbetet inom exempelvis utbildning och omsorg.

Rapporten ”Lokala strategier för klimatomställning – en studie av de stora kommunernas perspektiv” är skriven av Niklas Hamström, masterstudent på Linköpings universitet, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.


Presentation

Hör Brita Hermelin berätta mer om rapportens innehåll, syfte och slutsatser.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

4,8 miljoner till forskning om kommunpolitikers arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön för de fyra procenten hel- och deltidsarvoderade kommunpolitikerna i Sverige är tuff. Dessutom finns tecken på att situationen försämrats de senaste åren. Nu ska forskare studera hur ledande kommunpolitikers hälsa påverkas.

Skuggor av människor mot en vägg

4,3 miljoner till forskning om sambandet mellan kommunal service, bostadsmarknad och populism

Kan lokala förändringar i tillgången till service leda till känslor av social uteslutning och en ökad mottaglighet för högerpopulistiska budskap? Den frågan står i fokus i ett nytt forskningsprojekt som har fått 4,3 miljoner kronor från Formas.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.