01 juni 2022

Medborgarnas tillgång till information om det politiska beslutsfattandet utgör en vital del av demokratin. Enligt en färsk undersökning är lokala tidningar den bästa källan för den typen av information, medan frågan inte syns lika mycket på kommunernas egna webbsidor och i public service-kanaler som SVT och Sveriges Radio.

I en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har författarna undersökt hur mycket information om politiska beslut och processer medborgarna i de östgötska kommunerna kan få tillgång till i olika informationskanaler.

– En väl fungerade kommunal demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till information och kan få kunskap om det kommunala politiska beslutsfattandet. Nu har vi ett valår och frågan kan behöva uppmärksammas lite extra, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten.

Fokus i undersökningen ligger på hur mycket av olika lokala mediers rapportering som kopplas till det kommunala politiska beslutsfattandet, kommunens egen verksamhet och hur ofta kommunala politiker och tjänstepersoner nämns i informationen.

Lokala tidningar bästa informationskällan

Resultatet visar att traditionell tryckt media, lokala dagstidningar, är bäst på att lyfta fram den lokala politiska dimensionen. I public service-kanalerna däremot är bevakningen av politiskt beslutsfattande mer begränsad, färre inslag publiceras och framför allt i mindre kommuner var inslagen i SVT och Sveriges Radio i princip obefintliga.

– Det finns utmaningar i det här ur flera perspektiv. Dels är de lokala tidningarna kommersiella och har en utmaning i att klara sin långsiktiga finansiering för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Dels har inte alla medborgare möjlighet att ta del av det kommersiella utbudet och får då inte tillgång till den kanal som enligt vår undersökning tillhandahåller mest information om den lokala politiken, säger Johan Wänström.

Bristfällig information i kommunernas egna kanaler

Undersökningen visar också att kommunerna, som är politiskt styrda organisationer, sällan lyfter fram den politiska dimensionen av de frågor de presenterar i sina egna informationskanaler. På kommunernas webbplatser och officiella Facebooksidor syns mycket av kommunens verksamhet men det är framför allt tjänstepersoner och inte politiker som figurerar i rapporteringen.  

– Vi har också sett att det är enklare för medborgare i större kommuner att få tillgång till den här, ur ett demokratiskt perspektiv, mycket viktiga informationenJohan Wänström är universitetslektor i statsvetenskap på CKS och forskar om lokal politik och demokrati. Foto Marie-Louise Elebring om politiskt beslutsfattande. Både tidningar, radio och TV har en större bredd på bevakningen i framför allt större kommuner som Linköping, Norrköping och Motala, säger Johan Wänström.

Avslutningsvis har man även tittat på innehållet i lokala Facebookgrupper. Dessa grupper når en relativt stor publik med många lokalt producerade inlägg om lokala angelägenheter. Studien visar dock att grupperna inte utgör en bra informationskälla för det kommunala politiska beslutsfattandet. En väldigt liten andel av inläggen berör frågan och det är svårt att få en allsidig bild av diskussioner i grupperna.

 

Fakta

Rapporten är en del i CKS rapportserie och är skriven av Rebecka Rita Kostet, masterstudent i statsvetenskap och Johan Wänström på CKS. Undersökningen bygger på en analys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Sammantaget har 4065 artiklar, reportage, inlägg med mera analyserats. Detta innefattar innehållet i fyra lokala tidningar, SVT Östs nyhetssändningar och SR Östergötlands nyheter på webben, lokala Facebookgrupper samt kommunernas egna Facebooksidor och webbsidor.  

Rebecka Rita Kostet, rapportens huvudförfattare, är masterstudent i statsvetenskap på LiU. Foto Privat

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Två barn cyklar efter varandra på en strand

Spänningar försvårar arbetet för jämlik hälsa bland barn och unga

Skillnaderna i hälsa ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från CKS.

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.