01 juni 2022

Medborgarnas tillgång till information om det politiska beslutsfattandet utgör en vital del av demokratin. Enligt en färsk undersökning är lokala tidningar den bästa källan för den typen av information, medan frågan inte syns lika mycket på kommunernas egna webbsidor och i public service-kanaler som SVT och Sveriges Radio.

I en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har författarna undersökt hur mycket information om politiska beslut och processer medborgarna i de östgötska kommunerna kan få tillgång till i olika informationskanaler.

– En väl fungerade kommunal demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till information och kan få kunskap om det kommunala politiska beslutsfattandet. Nu har vi ett valår och frågan kan behöva uppmärksammas lite extra, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten.

Fokus i undersökningen ligger på hur mycket av olika lokala mediers rapportering som kopplas till det kommunala politiska beslutsfattandet, kommunens egen verksamhet och hur ofta kommunala politiker och tjänstepersoner nämns i informationen.

Lokala tidningar bästa informationskällan

Resultatet visar att traditionell tryckt media, lokala dagstidningar, är bäst på att lyfta fram den lokala politiska dimensionen. I public service-kanalerna däremot är bevakningen av politiskt beslutsfattande mer begränsad, färre inslag publiceras och framför allt i mindre kommuner var inslagen i SVT och Sveriges Radio i princip obefintliga.

– Det finns utmaningar i det här ur flera perspektiv. Dels är de lokala tidningarna kommersiella och har en utmaning i att klara sin långsiktiga finansiering för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Dels har inte alla medborgare möjlighet att ta del av det kommersiella utbudet och får då inte tillgång till den kanal som enligt vår undersökning tillhandahåller mest information om den lokala politiken, säger Johan Wänström.

Bristfällig information i kommunernas egna kanaler

Undersökningen visar också att kommunerna, som är politiskt styrda organisationer, sällan lyfter fram den politiska dimensionen av de frågor de presenterar i sina egna informationskanaler. På kommunernas webbplatser och officiella Facebooksidor syns mycket av kommunens verksamhet men det är framför allt tjänstepersoner och inte politiker som figurerar i rapporteringen.  

– Vi har också sett att det är enklare för medborgare i större kommuner att få tillgång till den här, ur ett demokratiskt perspektiv, mycket viktiga informationenJohan Wänström är universitetslektor i statsvetenskap på CKS och forskar om lokal politik och demokrati. Foto Marie-Louise Elebring om politiskt beslutsfattande. Både tidningar, radio och TV har en större bredd på bevakningen i framför allt större kommuner som Linköping, Norrköping och Motala, säger Johan Wänström.

Avslutningsvis har man även tittat på innehållet i lokala Facebookgrupper. Dessa grupper når en relativt stor publik med många lokalt producerade inlägg om lokala angelägenheter. Studien visar dock att grupperna inte utgör en bra informationskälla för det kommunala politiska beslutsfattandet. En väldigt liten andel av inläggen berör frågan och det är svårt att få en allsidig bild av diskussioner i grupperna.

 

Fakta

Rapporten är en del i CKS rapportserie och är skriven av Rebecka Rita Kostet, masterstudent i statsvetenskap och Johan Wänström på CKS. Undersökningen bygger på en analys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Sammantaget har 4065 artiklar, reportage, inlägg med mera analyserats. Detta innefattar innehållet i fyra lokala tidningar, SVT Östs nyhetssändningar och SR Östergötlands nyheter på webben, lokala Facebookgrupper samt kommunernas egna Facebooksidor och webbsidor.  

Rebecka Rita Kostet, rapportens huvudförfattare, är masterstudent i statsvetenskap på LiU. Foto Privat

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Josefina Syssner expert i nytillsatt statlig utredning

I somras beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning för att lämna förslag på utformning av den framtida regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken. Josefina Syssner, forskare på CKS, deltar i utredningen som expert.

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.