01 juni 2022

Medborgarnas tillgång till information om det politiska beslutsfattandet utgör en vital del av demokratin. Enligt en färsk undersökning är lokala tidningar den bästa källan för den typen av information, medan frågan inte syns lika mycket på kommunernas egna webbsidor och i public service-kanaler som SVT och Sveriges Radio.

I en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har författarna undersökt hur mycket information om politiska beslut och processer medborgarna i de östgötska kommunerna kan få tillgång till i olika informationskanaler.

– En väl fungerade kommunal demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till information och kan få kunskap om det kommunala politiska beslutsfattandet. Nu har vi ett valår och frågan kan behöva uppmärksammas lite extra, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten.

Fokus i undersökningen ligger på hur mycket av olika lokala mediers rapportering som kopplas till det kommunala politiska beslutsfattandet, kommunens egen verksamhet och hur ofta kommunala politiker och tjänstepersoner nämns i informationen.

Lokala tidningar bästa informationskällan

Resultatet visar att traditionell tryckt media, lokala dagstidningar, är bäst på att lyfta fram den lokala politiska dimensionen. I public service-kanalerna däremot är bevakningen av politiskt beslutsfattande mer begränsad, färre inslag publiceras och framför allt i mindre kommuner var inslagen i SVT och Sveriges Radio i princip obefintliga.

– Det finns utmaningar i det här ur flera perspektiv. Dels är de lokala tidningarna kommersiella och har en utmaning i att klara sin långsiktiga finansiering för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Dels har inte alla medborgare möjlighet att ta del av det kommersiella utbudet och får då inte tillgång till den kanal som enligt vår undersökning tillhandahåller mest information om den lokala politiken, säger Johan Wänström.

Bristfällig information i kommunernas egna kanaler

Undersökningen visar också att kommunerna, som är politiskt styrda organisationer, sällan lyfter fram den politiska dimensionen av de frågor de presenterar i sina egna informationskanaler. På kommunernas webbplatser och officiella Facebooksidor syns mycket av kommunens verksamhet men det är framför allt tjänstepersoner och inte politiker som figurerar i rapporteringen.  

– Vi har också sett att det är enklare för medborgare i större kommuner att få tillgång till den här, ur ett demokratiskt perspektiv, mycket viktiga informationenJohan Wänström är universitetslektor i statsvetenskap på CKS och forskar om lokal politik och demokrati. Foto Marie-Louise Elebring om politiskt beslutsfattande. Både tidningar, radio och TV har en större bredd på bevakningen i framför allt större kommuner som Linköping, Norrköping och Motala, säger Johan Wänström.

Avslutningsvis har man även tittat på innehållet i lokala Facebookgrupper. Dessa grupper når en relativt stor publik med många lokalt producerade inlägg om lokala angelägenheter. Studien visar dock att grupperna inte utgör en bra informationskälla för det kommunala politiska beslutsfattandet. En väldigt liten andel av inläggen berör frågan och det är svårt att få en allsidig bild av diskussioner i grupperna.

 

Fakta

Rapporten är en del i CKS rapportserie och är skriven av Rebecka Rita Kostet, masterstudent i statsvetenskap och Johan Wänström på CKS. Undersökningen bygger på en analys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Sammantaget har 4065 artiklar, reportage, inlägg med mera analyserats. Detta innefattar innehållet i fyra lokala tidningar, SVT Östs nyhetssändningar och SR Östergötlands nyheter på webben, lokala Facebookgrupper samt kommunernas egna Facebooksidor och webbsidor.  

Rebecka Rita Kostet, rapportens huvudförfattare, är masterstudent i statsvetenskap på LiU. Foto Privat

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En kvinna sitter på en kontorsstol framför en bokhylla

Ny studie undersöker samverkansskicklighet inom akademin

Att samverka med samhället är ett av svenska lärosätens huvuduppdrag. Samtidigt värderas samverkan ofta lågt när forskare söker jobb eller vill meritera sig. CKS-forskaren Amelia Olsson undersöker begreppet samverkansskicklighet i en ny studie.

Tre studenter som sitter på en brygga vid Motala Ström

CKS välkomnar höstens praktikanter

Nu är höstens praktikanter på plats på CKS. Tre studenter från masterprogrammet i statsvetenskap och strategisk samhällsplanering ska under hösten arbeta tillsammans med forskare på CKS i olika projekt.

Parkbänk i vatten.

CKS samordnar nytt klimatråd i Linköpings kommun

Linköpings kommun har beslutat att inrätta ett externt klimatråd. I det arbetet tar kommunen hjälp av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, som har fått uppdraget att samordna det nya klimatrådet.

Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders utsatta för psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.