01 juni 2022

Medborgarnas tillgång till information om det politiska beslutsfattandet utgör en vital del av demokratin. Enligt en färsk undersökning är lokala tidningar den bästa källan för den typen av information, medan frågan inte syns lika mycket på kommunernas egna webbsidor och i public service-kanaler som SVT och Sveriges Radio.

I en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har författarna undersökt hur mycket information om politiska beslut och processer medborgarna i de östgötska kommunerna kan få tillgång till i olika informationskanaler.

– En väl fungerade kommunal demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till information och kan få kunskap om det kommunala politiska beslutsfattandet. Nu har vi ett valår och frågan kan behöva uppmärksammas lite extra, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten.

Fokus i undersökningen ligger på hur mycket av olika lokala mediers rapportering som kopplas till det kommunala politiska beslutsfattandet, kommunens egen verksamhet och hur ofta kommunala politiker och tjänstepersoner nämns i informationen.

Lokala tidningar bästa informationskällan

Resultatet visar att traditionell tryckt media, lokala dagstidningar, är bäst på att lyfta fram den lokala politiska dimensionen. I public service-kanalerna däremot är bevakningen av politiskt beslutsfattande mer begränsad, färre inslag publiceras och framför allt i mindre kommuner var inslagen i SVT och Sveriges Radio i princip obefintliga.

– Det finns utmaningar i det här ur flera perspektiv. Dels är de lokala tidningarna kommersiella och har en utmaning i att klara sin långsiktiga finansiering för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Dels har inte alla medborgare möjlighet att ta del av det kommersiella utbudet och får då inte tillgång till den kanal som enligt vår undersökning tillhandahåller mest information om den lokala politiken, säger Johan Wänström.

Bristfällig information i kommunernas egna kanaler

Undersökningen visar också att kommunerna, som är politiskt styrda organisationer, sällan lyfter fram den politiska dimensionen av de frågor de presenterar i sina egna informationskanaler. På kommunernas webbplatser och officiella Facebooksidor syns mycket av kommunens verksamhet men det är framför allt tjänstepersoner och inte politiker som figurerar i rapporteringen.  

– Vi har också sett att det är enklare för medborgare i större kommuner att få tillgång till den här, ur ett demokratiskt perspektiv, mycket viktiga informationenJohan Wänström är universitetslektor i statsvetenskap på CKS och forskar om lokal politik och demokrati. Foto Marie-Louise Elebring om politiskt beslutsfattande. Både tidningar, radio och TV har en större bredd på bevakningen i framför allt större kommuner som Linköping, Norrköping och Motala, säger Johan Wänström.

Avslutningsvis har man även tittat på innehållet i lokala Facebookgrupper. Dessa grupper når en relativt stor publik med många lokalt producerade inlägg om lokala angelägenheter. Studien visar dock att grupperna inte utgör en bra informationskälla för det kommunala politiska beslutsfattandet. En väldigt liten andel av inläggen berör frågan och det är svårt att få en allsidig bild av diskussioner i grupperna.

 

Fakta

Rapporten är en del i CKS rapportserie och är skriven av Rebecka Rita Kostet, masterstudent i statsvetenskap och Johan Wänström på CKS. Undersökningen bygger på en analys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Sammantaget har 4065 artiklar, reportage, inlägg med mera analyserats. Detta innefattar innehållet i fyra lokala tidningar, SVT Östs nyhetssändningar och SR Östergötlands nyheter på webben, lokala Facebookgrupper samt kommunernas egna Facebooksidor och webbsidor.  

Rebecka Rita Kostet, rapportens huvudförfattare, är masterstudent i statsvetenskap på LiU. Foto Privat

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Hand stoppar valsedel i låda.

Mer stöd för SD bland väljare i landsbygdsområden

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster syns även i många andra länder i Europa och USA. Skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Gissur Ó Erlingsson.

Extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert

Gissur Erlingsson är professor inom statsvetenskap och har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

bild på ett snötäckt landskap och en brun stuga

Ny bok om samhällsplanering för landsbygdsutveckling

Det finns en bild av landsbygden som en homogen, idyllisk plats som samtidigt är lite omodern och inte förändringsbenägen. Med boken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden” vill forskare bidra till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygden.

Senaste nytt från LiU

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.