14 september 2022

Under covid-19-pandemin skedde en nära samverkan mellan de östgötska kommunerna och Region Östergötland. En samverkan som stärkte tilliten mellan berörda parter men som också har väckt frågor om hur befintliga strukturer fungerar och hur de bör fungera.

Byggnadsdetaljer från Kopparhammaren, Campus Norrköping.
Vägen in till Kopparhammaren 7 på Campus Norrköping, där CKS har sina lokaler.  Fotograf: Magnus Johansson
Forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt samverkansstrukturer mellan länets kommuner och Region Östergötland. Forskarna har bland annat velat ta reda på om den nära samverkan som skedde under covid-19-pandemin skapade resurser som stärkte samverkan. Om så var fallet, kunde de resurserna värnas för att fortsätta samverka även när pandemin klingade ut?

– Efter en lång period med täta kontakter och intensivt samarbete var alla överens om att nätverken mellan kommuner och region behövs, såväl i krissituationer som i vardagen, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi och en av författarna till rapporten.

Pandemin stärkte relationerna

Många av respondenterna poängterade att man hade lärt känna varandra betydligt bättre under pågående kris. Agendan för nätverken under pandemin var tydlig och frågorna av stort gemensamt intresse. Det här ledde till en hög motivation och en stark legitimitet för nätverken.

När pandemin klingade ut kvarstod emellertid en osäkerhet kring hur nätverken fortsatt ska organiseras och vilka frågor som ska avhandlas inom området för regional utveckling, som var i fokus för studien.

Brita Hermelin menar att en väl fungerande samverkan förutsätter att deltagarna är överens om hur arbetet ska fungera och organiseras:

— Deltagarna bör ha liknande förväntningar på vilket sätt olika frågor ska hanteras och diskuteras. I vår studie har vi till exempel upptäckt att alla ledande kommunala och regionala företrädare inte har detaljerad kännedom om de överenskommelser som nätverken har enats om.

Samverkansuppdraget måste bli tydligare

En annan utmaning är att det är regionens ansvar att samordna det regionala utvecklingsarbetet, samtidigt som kommunerna och regionen organisatoriskt sett är på samma nivå.

— Det finns en inneboende motsättning i att en organisation ska kunna samordna en annan som man inte har någon hierarkisk relation med. Något som skapar mer osäkerhet i samverkansarbetet, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av författarna till rapporten.

Tydlighet och legitimitet är begrepp som lyfts som centrala för en lyckad samverkan. Regionen måste bli ännu tydligare i sitt uppdrag att samordna nätverken, sätta agendan och kommunicera vad syftet är. Med större tydlighet blir det mer legitimt för kommunerna att delta i nätverken.

— Covidpandemin har inte löst frågan men man har lärt känna varandra betydligt bättre. Själva grundfrågan om legitimitet kvarstår dock och regionen behöver bli mer konkret och tydlig i sitt samordningsansvar, avslutar Brita Hermelin.

Fakta:
Undersökningen gjordes hösten 2021, då nätverken började återgå till att samverka mer i vardagen och inte bara i kris, som man gjort under den mest intensiva delen av coronapandemin. Politiker och tjänstepersoner från Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland deltog i undersökningen genom enkätstudier och intervjuer.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.