14 september 2022

Under covid-19-pandemin skedde en nära samverkan mellan de östgötska kommunerna och Region Östergötland. En samverkan som stärkte tilliten mellan berörda parter men som också har väckt frågor om hur befintliga strukturer fungerar och hur de bör fungera.

Byggnadsdetaljer från Kopparhammaren, Campus Norrköping.
Vägen in till Kopparhammaren 7 på Campus Norrköping, där CKS har sina lokaler.  Fotograf: Magnus Johansson
Forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt samverkansstrukturer mellan länets kommuner och Region Östergötland. Forskarna har bland annat velat ta reda på om den nära samverkan som skedde under covid-19-pandemin skapade resurser som stärkte samverkan. Om så var fallet, kunde de resurserna värnas för att fortsätta samverka även när pandemin klingade ut?

– Efter en lång period med täta kontakter och intensivt samarbete var alla överens om att nätverken mellan kommuner och region behövs, såväl i krissituationer som i vardagen, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi och en av författarna till rapporten.

Pandemin stärkte relationerna

Många av respondenterna poängterade att man hade lärt känna varandra betydligt bättre under pågående kris. Agendan för nätverken under pandemin var tydlig och frågorna av stort gemensamt intresse. Det här ledde till en hög motivation och en stark legitimitet för nätverken.

När pandemin klingade ut kvarstod emellertid en osäkerhet kring hur nätverken fortsatt ska organiseras och vilka frågor som ska avhandlas inom området för regional utveckling, som var i fokus för studien.

Brita Hermelin menar att en väl fungerande samverkan förutsätter att deltagarna är överens om hur arbetet ska fungera och organiseras:

— Deltagarna bör ha liknande förväntningar på vilket sätt olika frågor ska hanteras och diskuteras. I vår studie har vi till exempel upptäckt att alla ledande kommunala och regionala företrädare inte har detaljerad kännedom om de överenskommelser som nätverken har enats om.

Samverkansuppdraget måste bli tydligare

En annan utmaning är att det är regionens ansvar att samordna det regionala utvecklingsarbetet, samtidigt som kommunerna och regionen organisatoriskt sett är på samma nivå.

— Det finns en inneboende motsättning i att en organisation ska kunna samordna en annan som man inte har någon hierarkisk relation med. Något som skapar mer osäkerhet i samverkansarbetet, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av författarna till rapporten.

Tydlighet och legitimitet är begrepp som lyfts som centrala för en lyckad samverkan. Regionen måste bli ännu tydligare i sitt uppdrag att samordna nätverken, sätta agendan och kommunicera vad syftet är. Med större tydlighet blir det mer legitimt för kommunerna att delta i nätverken.

— Covidpandemin har inte löst frågan men man har lärt känna varandra betydligt bättre. Själva grundfrågan om legitimitet kvarstår dock och regionen behöver bli mer konkret och tydlig i sitt samordningsansvar, avslutar Brita Hermelin.

Fakta:
Undersökningen gjordes hösten 2021, då nätverken började återgå till att samverka mer i vardagen och inte bara i kris, som man gjort under den mest intensiva delen av coronapandemin. Politiker och tjänstepersoner från Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland deltog i undersökningen genom enkätstudier och intervjuer.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.