14 september 2022

Under covid-19-pandemin skedde en nära samverkan mellan de östgötska kommunerna och Region Östergötland. En samverkan som stärkte tilliten mellan berörda parter men som också har väckt frågor om hur befintliga strukturer fungerar och hur de bör fungera.

Byggnadsdetaljer från Kopparhammaren, Campus Norrköping.
Vägen in till Kopparhammaren 7 på Campus Norrköping, där CKS har sina lokaler.  Fotograf: Magnus Johansson
Forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt samverkansstrukturer mellan länets kommuner och Region Östergötland. Forskarna har bland annat velat ta reda på om den nära samverkan som skedde under covid-19-pandemin skapade resurser som stärkte samverkan. Om så var fallet, kunde de resurserna värnas för att fortsätta samverka även när pandemin klingade ut?

– Efter en lång period med täta kontakter och intensivt samarbete var alla överens om att nätverken mellan kommuner och region behövs, såväl i krissituationer som i vardagen, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi och en av författarna till rapporten.

Pandemin stärkte relationerna

Många av respondenterna poängterade att man hade lärt känna varandra betydligt bättre under pågående kris. Agendan för nätverken under pandemin var tydlig och frågorna av stort gemensamt intresse. Det här ledde till en hög motivation och en stark legitimitet för nätverken.

När pandemin klingade ut kvarstod emellertid en osäkerhet kring hur nätverken fortsatt ska organiseras och vilka frågor som ska avhandlas inom området för regional utveckling, som var i fokus för studien.

Brita Hermelin menar att en väl fungerande samverkan förutsätter att deltagarna är överens om hur arbetet ska fungera och organiseras:

— Deltagarna bör ha liknande förväntningar på vilket sätt olika frågor ska hanteras och diskuteras. I vår studie har vi till exempel upptäckt att alla ledande kommunala och regionala företrädare inte har detaljerad kännedom om de överenskommelser som nätverken har enats om.

Samverkansuppdraget måste bli tydligare

En annan utmaning är att det är regionens ansvar att samordna det regionala utvecklingsarbetet, samtidigt som kommunerna och regionen organisatoriskt sett är på samma nivå.

— Det finns en inneboende motsättning i att en organisation ska kunna samordna en annan som man inte har någon hierarkisk relation med. Något som skapar mer osäkerhet i samverkansarbetet, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av författarna till rapporten.

Tydlighet och legitimitet är begrepp som lyfts som centrala för en lyckad samverkan. Regionen måste bli ännu tydligare i sitt uppdrag att samordna nätverken, sätta agendan och kommunicera vad syftet är. Med större tydlighet blir det mer legitimt för kommunerna att delta i nätverken.

— Covidpandemin har inte löst frågan men man har lärt känna varandra betydligt bättre. Själva grundfrågan om legitimitet kvarstår dock och regionen behöver bli mer konkret och tydlig i sitt samordningsansvar, avslutar Brita Hermelin.

Fakta:
Undersökningen gjordes hösten 2021, då nätverken började återgå till att samverka mer i vardagen och inte bara i kris, som man gjort under den mest intensiva delen av coronapandemin. Politiker och tjänstepersoner från Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland deltog i undersökningen genom enkätstudier och intervjuer.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Rymden inte bara teknik – även plats för kultur och etik

I skuggan av raketer, satelliter och miljardärers rymdprojekt växer ett nytt forskningsfält fram. Det handlar om att förstå rymden även som en kulturell, politisk och etisk arena.

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.

Brandman framför bilvrak.

Forskning om exoskelett, lokalvårdare och chefer får 16,7 miljoner

LiU får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring. Forskningsprojekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.