Före detta utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström har vittnat om hur svenskar proklamerar i EU att det finns en färdig plan för hur allt ska hanteras. Det läggs mycket tid och energi på att utvärdera, analysera och diskutera olika situationer för att kunna säkra genomtänkta ageranden i olika sammanhang. Johan Wänström, statsvetare och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) menar att det svenska förhållningssättet kan vara framgångsrikt – i normalläget.
– Det här bidrar inte bara till en ökad sannolikhet att politiker och beslutsfattare gör rätt saker. Det bidrar också till en förutsägbarhet och neutralitet i planerings- och beslutsprocesserna som därmed stärker förtroendet för våra offentliga institutioner.
Regeringens och kommuners agerande under den pågående coronakrisen stärker den tesen. När andra europeiska regeringar tar kraftfulla politiska beslut om nedstängning av samhället och hemkarantän för befolkningen, lyssnar svenska politiker på myndigheterna och följer i stort sett uteslutande de råd och rekommendationer som ges.
Tidigare forskning
Under finanskrisen 2008 startade CKS ett nationellt kommunforskningsprogram. Utgångspunkten var att verksamheten och inte minst ledningsarbetet i kommunerna förändras när man hamnar i ett kristillstånd. Inom ramen för programmet skulle detta studeras närmare under pågående kris.
– En viktig lärdom vi drog av forskningsprogrammet var att kriser tenderar att ha ett väldigt hastigt förlopp, säger Johan Wänström. Något som har stor påverkan på beslutsfattande organ i såväl riksdag som kommuner och regioner.
Våren 2020 gick det extremt fort för samhället att hamna i krisläge – inom loppet av en dryg vecka i mitten av mars förändrades den allmänna debatten och planeringen i samhället totalt. Johan Wänström igen:
– Under en kris tvingas politiker och beslutsfattare att göra avsteg från genomtänkta rutiner och regelverk. Normala kunskaper och erfarenheter går inte att tillämpa på situationer som vi plötsligt står inför. Tidigare kriser kan naturligtvis utgöra en vägledning till hur man kan agera istället, men eftersom kriser tenderar att vara oförutsägbara går det inte att överföra erfarenheterna från en kris till en annan rakt av.
Oväntade beslut under kris
Innan coronakrisen bröt ut hade till exempel ett förslag om att all gymnasieutbildning ska drivas på distans sannolikt inte tagits på allvar. Mycket av det formella regelverket och det sätt som de lokala skolorganisationerna är organiserade på utgår från att eleverna ska vara samlade på en och samma plats.
– Inga erfarenheter från tidigare kriser, som finanskrisen 2008 eller flyktingkrisen 2015, pekar på att den typen av beslut är nödvändigt bara för att samhället befinner sig i ett kristillstånd, säger Johan Wänström. Ändå valde våra politiska beslutsfattare att försätta gymnasieutbildningen i ett distansläge den här våren och många verkar tycka att det var helt rätt sak att göra.
Coronakrisen har synliggjort fler aspekter på beslutsfattande i kris. Dels tidsaspekten, som innebär att en hel del beslut måste fattas väldigt snabbt. Dels den demokratiska aspekten av att ett beslutande organ kan decimeras på grund av att ledamöterna själva blir sjuka. Riksdagen har redan minskat antalet personer som krävs för att kunna fatta beslut, i flera östgötska kommuner pågår diskussioner om att göra samma sak.
Kris, nytänkande och utveckling
– På längre sikt finns det risk för att legitimiteten för de demokratiska processerna urholkas om nämnder eller fullmäktige i kommuner tvingas att fatta beslut med ett mindre antal folkvalda, säger Wänström. Vi har också ett annat aktuellt fall där Region Östergötland valt att ställa in april månads fullmäktige eftersom det krävs mer än 50 personer i samma rum för ett beslutsmässigt möte. Att genomföra mötet skulle bryta mot myndigheternas rekommendationer.
– På kort sikt däremot ser jag ingen risk för demokratin, det är tvärtom viktigt att politiken under en pågående kris har en möjlighet att fatta beslut på okonventionella sätt för att samhället ska kunna fortsätta fungera.
– Sammanfattningsvis finns det många anledningar att värna om ambitionerna med att ha genomtänkta och beprövade rutiner och regelverk för mycket i samhället. Det finns också anledning att reflektera och lära sig av erfarenheterna från tidigare kriser. Samtidigt utgör en kris ett tillfälle där vi många gånger tvingas att tänka i nya banor, vilket är en anledning till att kriser också betraktas som en källa till nytänkande och utveckling, avslutar Johan Wänström.