09 mars 2021

En förutsättning för regional utveckling är att kommuner och regioner samverkar kring strategiska frågor. Hur ser det ut när den kommunala och den regionala nivån möts? Har kommunala och regionala representanter samma uppfattning om dessa möten? Om inte, riskerar det att påverka den regionala utvecklingen?

Johan Wänström talandes i profil.
Johan Wänström har undersökt hur kommunala och regionala representanter upplever arbetet på strategiska råd kring regional utveckling. Resultaten presenteras i årets första CKS-rapport.  Fotograf: Anna Valentinsson/Linköpings un

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, presenteras resultaten av en studie om arbetet på de möten där ledande kommunala och regionala företrädare diskuterar regional utveckling. I rapporten benämns dessa möten som strategiska råd.

Undersökningen bygger på intervjuer med regionstyrelseordföranden, regiondirektörer, kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommundirektörer i tre län. Fokus på intervjuerna har varit de enskilda individernas upplevelse av arbetet i de strategiska råden.

- När ledande regionala och kommunala företrädare möts i strategiska råd kring frågor om regional utveckling finns det ofta förväntningar på att samtliga deltagare har likande intressen, samma perspektiv och framför allt samma agenda. I mina intervjuer har det blivit tydligt att så inte alltid är fallet. Företrädare för kommuner och regioner har oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras, säger Johan Wänström, statsvetare och forskare vid CKS som skrivit rapporten.

Studien visar bland annat att regionala företrädare förutsätter att det regionala perspektivet är det primära, medan kommunerna vill lyfta sådant som berör kommunen direkt. En slutsats är att de kommunala företrädarna har varierande förmåga och/eller vilja att särskilja regional utveckling från kommunal utveckling. Man har oftast kommunens intresse i fokus:

”Vi vet vad som ska prioriteras [utifrån ett regionalt perspektiv], men likväl känner man att man måste ge något till varje kommun som de kan ta med sig hem.”
KSO i en av de deltagande kommunerna.

Det här är ett förhållningssätt som verkar stämma överens med de regionala företrädarnas uppfattning. Så här säger en av de intervjuade regiondirektörerna:

”De kommer alltid att bevaka ett kommunalt perspektiv – det är deras huvuduppdrag. Det är naturligt.”

Kommuner och regioner har alltså olika intressen och agendor på de strategiska råden. Ett resultat som inte överraskar Johan Wänström. Han poängterar att det inte finns något facit men alla inblandade aktörer behöver vara medvetna om det för att samverkan ska kunna fungera och bli mer effektiv.

- En framgångsfaktor för en bättre upplevelse av arbetet på de strategiska råden skulle kunna vara att sätta en agenda som framför allt tar upp frågor som är viktiga för kommunerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är några exempel som lyfts som viktiga för kommunernas utveckling och verksamhet.

- Andra sätt att få bättre samverkan i regionala utvecklingsfrågor skulle kunna vara att begränsa mängden informationspunkter, som inte berör alla, i ett strategiskt råd. Det kan även vara så att en del regionala utvecklingsfrågor inte bör hanteras på den här sortens arenor, utan kanske hellre genom till exempel bilaterala kontakter, avslutar Johan Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Senaste nytt från LiU

Rymden inte bara teknik – även plats för kultur och etik

I skuggan av raketer, satelliter och miljardärers rymdprojekt växer ett nytt forskningsfält fram. Det handlar om att förstå rymden även som en kulturell, politisk och etisk arena.

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.

Brandman framför bilvrak.

Forskning om exoskelett, lokalvårdare och chefer får 16,7 miljoner

LiU får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring. Forskningsprojekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.