09 mars 2021

En förutsättning för regional utveckling är att kommuner och regioner samverkar kring strategiska frågor. Hur ser det ut när den kommunala och den regionala nivån möts? Har kommunala och regionala representanter samma uppfattning om dessa möten? Om inte, riskerar det att påverka den regionala utvecklingen?

Johan Wänström talandes i profil.
Johan Wänström har undersökt hur kommunala och regionala representanter upplever arbetet på strategiska råd kring regional utveckling. Resultaten presenteras i årets första CKS-rapport.  Fotograf: Anna Valentinsson/Linköpings un

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, presenteras resultaten av en studie om arbetet på de möten där ledande kommunala och regionala företrädare diskuterar regional utveckling. I rapporten benämns dessa möten som strategiska råd.

Undersökningen bygger på intervjuer med regionstyrelseordföranden, regiondirektörer, kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommundirektörer i tre län. Fokus på intervjuerna har varit de enskilda individernas upplevelse av arbetet i de strategiska råden.

- När ledande regionala och kommunala företrädare möts i strategiska råd kring frågor om regional utveckling finns det ofta förväntningar på att samtliga deltagare har likande intressen, samma perspektiv och framför allt samma agenda. I mina intervjuer har det blivit tydligt att så inte alltid är fallet. Företrädare för kommuner och regioner har oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras, säger Johan Wänström, statsvetare och forskare vid CKS som skrivit rapporten.

Studien visar bland annat att regionala företrädare förutsätter att det regionala perspektivet är det primära, medan kommunerna vill lyfta sådant som berör kommunen direkt. En slutsats är att de kommunala företrädarna har varierande förmåga och/eller vilja att särskilja regional utveckling från kommunal utveckling. Man har oftast kommunens intresse i fokus:

”Vi vet vad som ska prioriteras [utifrån ett regionalt perspektiv], men likväl känner man att man måste ge något till varje kommun som de kan ta med sig hem.”
KSO i en av de deltagande kommunerna.

Det här är ett förhållningssätt som verkar stämma överens med de regionala företrädarnas uppfattning. Så här säger en av de intervjuade regiondirektörerna:

”De kommer alltid att bevaka ett kommunalt perspektiv – det är deras huvuduppdrag. Det är naturligt.”

Kommuner och regioner har alltså olika intressen och agendor på de strategiska råden. Ett resultat som inte överraskar Johan Wänström. Han poängterar att det inte finns något facit men alla inblandade aktörer behöver vara medvetna om det för att samverkan ska kunna fungera och bli mer effektiv.

- En framgångsfaktor för en bättre upplevelse av arbetet på de strategiska råden skulle kunna vara att sätta en agenda som framför allt tar upp frågor som är viktiga för kommunerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är några exempel som lyfts som viktiga för kommunernas utveckling och verksamhet.

- Andra sätt att få bättre samverkan i regionala utvecklingsfrågor skulle kunna vara att begränsa mängden informationspunkter, som inte berör alla, i ett strategiskt råd. Det kan även vara så att en del regionala utvecklingsfrågor inte bör hanteras på den här sortens arenor, utan kanske hellre genom till exempel bilaterala kontakter, avslutar Johan Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Vy ovanifrån av vägar och järnväg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.