09 mars 2021

En förutsättning för regional utveckling är att kommuner och regioner samverkar kring strategiska frågor. Hur ser det ut när den kommunala och den regionala nivån möts? Har kommunala och regionala representanter samma uppfattning om dessa möten? Om inte, riskerar det att påverka den regionala utvecklingen?

Johan Wänström talandes i profil.
Johan Wänström har undersökt hur kommunala och regionala representanter upplever arbetet på strategiska råd kring regional utveckling. Resultaten presenteras i årets första CKS-rapport.  Fotograf: Anna Valentinsson/Linköpings un

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, presenteras resultaten av en studie om arbetet på de möten där ledande kommunala och regionala företrädare diskuterar regional utveckling. I rapporten benämns dessa möten som strategiska råd.

Undersökningen bygger på intervjuer med regionstyrelseordföranden, regiondirektörer, kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommundirektörer i tre län. Fokus på intervjuerna har varit de enskilda individernas upplevelse av arbetet i de strategiska råden.

- När ledande regionala och kommunala företrädare möts i strategiska råd kring frågor om regional utveckling finns det ofta förväntningar på att samtliga deltagare har likande intressen, samma perspektiv och framför allt samma agenda. I mina intervjuer har det blivit tydligt att så inte alltid är fallet. Företrädare för kommuner och regioner har oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras, säger Johan Wänström, statsvetare och forskare vid CKS som skrivit rapporten.

Studien visar bland annat att regionala företrädare förutsätter att det regionala perspektivet är det primära, medan kommunerna vill lyfta sådant som berör kommunen direkt. En slutsats är att de kommunala företrädarna har varierande förmåga och/eller vilja att särskilja regional utveckling från kommunal utveckling. Man har oftast kommunens intresse i fokus:

”Vi vet vad som ska prioriteras [utifrån ett regionalt perspektiv], men likväl känner man att man måste ge något till varje kommun som de kan ta med sig hem.”
KSO i en av de deltagande kommunerna.

Det här är ett förhållningssätt som verkar stämma överens med de regionala företrädarnas uppfattning. Så här säger en av de intervjuade regiondirektörerna:

”De kommer alltid att bevaka ett kommunalt perspektiv – det är deras huvuduppdrag. Det är naturligt.”

Kommuner och regioner har alltså olika intressen och agendor på de strategiska råden. Ett resultat som inte överraskar Johan Wänström. Han poängterar att det inte finns något facit men alla inblandade aktörer behöver vara medvetna om det för att samverkan ska kunna fungera och bli mer effektiv.

- En framgångsfaktor för en bättre upplevelse av arbetet på de strategiska råden skulle kunna vara att sätta en agenda som framför allt tar upp frågor som är viktiga för kommunerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är några exempel som lyfts som viktiga för kommunernas utveckling och verksamhet.

- Andra sätt att få bättre samverkan i regionala utvecklingsfrågor skulle kunna vara att begränsa mängden informationspunkter, som inte berör alla, i ett strategiskt råd. Det kan även vara så att en del regionala utvecklingsfrågor inte bör hanteras på den här sortens arenor, utan kanske hellre genom till exempel bilaterala kontakter, avslutar Johan Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

4,8 miljoner till forskning om kommunpolitikers arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön för de fyra procenten hel- och deltidsarvoderade kommunpolitikerna i Sverige är tuff. Dessutom finns tecken på att situationen försämrats de senaste åren. Nu ska forskare studera hur ledande kommunpolitikers hälsa påverkas.

Skuggor av människor mot en vägg

4,3 miljoner till forskning om sambandet mellan kommunal service, bostadsmarknad och populism

Kan lokala förändringar i tillgången till service leda till känslor av social uteslutning och en ökad mottaglighet för högerpopulistiska budskap? Den frågan står i fokus i ett nytt forskningsprojekt som har fått 4,3 miljoner kronor från Formas.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.