09 mars 2021

En förutsättning för regional utveckling är att kommuner och regioner samverkar kring strategiska frågor. Hur ser det ut när den kommunala och den regionala nivån möts? Har kommunala och regionala representanter samma uppfattning om dessa möten? Om inte, riskerar det att påverka den regionala utvecklingen?

Johan Wänström talandes i profil.
Johan Wänström har undersökt hur kommunala och regionala representanter upplever arbetet på strategiska råd kring regional utveckling. Resultaten presenteras i årets första CKS-rapport.  Fotograf: Anna Valentinsson/Linköpings un

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, presenteras resultaten av en studie om arbetet på de möten där ledande kommunala och regionala företrädare diskuterar regional utveckling. I rapporten benämns dessa möten som strategiska råd.

Undersökningen bygger på intervjuer med regionstyrelseordföranden, regiondirektörer, kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommundirektörer i tre län. Fokus på intervjuerna har varit de enskilda individernas upplevelse av arbetet i de strategiska råden.

- När ledande regionala och kommunala företrädare möts i strategiska råd kring frågor om regional utveckling finns det ofta förväntningar på att samtliga deltagare har likande intressen, samma perspektiv och framför allt samma agenda. I mina intervjuer har det blivit tydligt att så inte alltid är fallet. Företrädare för kommuner och regioner har oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras, säger Johan Wänström, statsvetare och forskare vid CKS som skrivit rapporten.

Studien visar bland annat att regionala företrädare förutsätter att det regionala perspektivet är det primära, medan kommunerna vill lyfta sådant som berör kommunen direkt. En slutsats är att de kommunala företrädarna har varierande förmåga och/eller vilja att särskilja regional utveckling från kommunal utveckling. Man har oftast kommunens intresse i fokus:

”Vi vet vad som ska prioriteras [utifrån ett regionalt perspektiv], men likväl känner man att man måste ge något till varje kommun som de kan ta med sig hem.” 
KSO i en av de deltagande kommunerna.

Det här är ett förhållningssätt som verkar stämma överens med de regionala företrädarnas uppfattning. Så här säger en av de intervjuade regiondirektörerna:

”De kommer alltid att bevaka ett kommunalt perspektiv – det är deras huvuduppdrag. Det är naturligt.”

Kommuner och regioner har alltså olika intressen och agendor på de strategiska råden. Ett resultat som inte överraskar Johan Wänström. Han poängterar att det inte finns något facit men alla inblandade aktörer behöver vara medvetna om det för att samverkan ska kunna fungera och bli mer effektiv.

- En framgångsfaktor för en bättre upplevelse av arbetet på de strategiska råden skulle kunna vara att sätta en agenda som framför allt tar upp frågor som är viktiga för kommunerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är några exempel som lyfts som viktiga för kommunernas utveckling och verksamhet.

- Andra sätt att få bättre samverkan i regionala utvecklingsfrågor skulle kunna vara att begränsa mängden informationspunkter, som inte berör alla, i ett strategiskt råd. Det kan även vara så att en del regionala utvecklingsfrågor inte bör hanteras på den här sortens arenor, utan kanske hellre genom till exempel bilaterala kontakter, avslutar Johan Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Josefina Syssner expert i nytillsatt statlig utredning

I somras beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning för att lämna förslag på utformning av den framtida regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken. Josefina Syssner, forskare på CKS, deltar i utredningen som expert.

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.