22 april 2024

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskare undersökt hur stor del av länens befolkningstillväxt som har varit koncentrerad till länets största kommun och hur mycket som har nått övriga kommuner i länet.   

en graf som pekar uppåt framför en bild på ett hyreshus
Fotograf: Scandinav/Jens Lindström

Staten har under lång tid eftersträvat att alla delar av Sverige utvecklas och att de har en positiv befolkningsutveckling.

– Vi vet sedan tidigare att storstadsregionerna har haft en stor befolkningstillväxt medan många kommuner i framför allt Norrlands inland har haft en motsatt utveckling. Den här studien fokuserar på hur jämn eller ojämn kommunernas befolkningsutveckling har varit inom länen säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

Tillsammans med Lisa Narveby, masterstudent i statsvetenskap på Linköpings universitet, har han kartlagt utvecklingen under de senaste 20 åren.

Större befolkningstillväxt i de största kommunerna och dess kranskommuner

Studien visar att det generellt sett har varit den största kommunen i länen som har haft störst tillväxt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen i kommuner som ligger långt ifrån länets största kommun många gånger gått åt det motsatta hållet. De största kommunernas kranskommuner visade däremot en mer varierande utveckling.

Här ser vi en stor skillnad mellan länen. I vissa län har nästan all befolkningstillväxt skett i den största kommunen. I andra län har betydligt fler kommuner haft en betydande befolkningstillväxt och då inte minst de kommuner som ligger nära den största kommunen.

Befolkningsutvecklingen har varit jämnast i storstadsområdena där den totala tillväxten också har varit hög. Att tillväxten var ojämlik i Västerbotten, med en stor universitetsort i ena hörnet av länet samtidigt som stora delar av länet är relativt glesbefolkat, var också förväntat.

Mest överraskande för författarna var i stället skillnaderna i tillväxt mellan kommuner i län med liknande geografiska förutsättningar. Jönköpings- och Örebro län har till exempel haft samma totala befolkningstillväxt och en liknande storlek på antalet invånare, men befolkningstillväxten är betydligt mer jämlik i Jönköpings län än i Örebro län.

Staten, regionerna och kommunerna har alla en del i utvecklingen

Att staten och regionerna har lokaliserat mycket av sin verksamhet såsom universitet och sjukhus till de största kommunerna i länen är troligtvis en viktig anledning till den ojämna befolkningstillväxten inom länen. Regionernas ansvar för kollektivtrafiken utgör sannolikt också ett verktyg i arbetet med att skapa en jämlik utveckling inom länen. Men författarna framhäver även kommunernas egen roll i det här arbetet:

En del av de kommuner har lyckats utnyttja den utvecklingspotential som närheten till länets största kommun erbjuder. Andra kommuner med till synes liknande geografiska förutsättningar har inte lyckats lika väl i det avseendet, avslutar Wänström.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

12 december 2024

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

09 december 2024

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

19 november 2024

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.