22 april 2024

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskare undersökt hur stor del av länens befolkningstillväxt som har varit koncentrerad till länets största kommun och hur mycket som har nått övriga kommuner i länet.   

en graf som pekar uppåt framför en bild på ett hyreshus Fotograf: Scandinav/Jens Lindström

Staten har under lång tid eftersträvat att alla delar av Sverige utvecklas och att de har en positiv befolkningsutveckling.

– Vi vet sedan tidigare att storstadsregionerna har haft en stor befolkningstillväxt medan många kommuner i framför allt Norrlands inland har haft en motsatt utveckling. Den här studien fokuserar på hur jämn eller ojämn kommunernas befolkningsutveckling har varit inom länen säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

Tillsammans med Lisa Narveby, masterstudent i statsvetenskap på Linköpings universitet, har han kartlagt utvecklingen under de senaste 20 åren.

Större befolkningstillväxt i de största kommunerna och dess kranskommuner

Studien visar att det generellt sett har varit den största kommunen i länen som har haft störst tillväxt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen i kommuner som ligger långt ifrån länets största kommun många gånger gått åt det motsatta hållet. De största kommunernas kranskommuner visade däremot en mer varierande utveckling.

Här ser vi en stor skillnad mellan länen. I vissa län har nästan all befolkningstillväxt skett i den största kommunen. I andra län har betydligt fler kommuner haft en betydande befolkningstillväxt och då inte minst de kommuner som ligger nära den största kommunen.

Befolkningsutvecklingen har varit jämnast i storstadsområdena där den totala tillväxten också har varit hög. Att tillväxten var ojämlik i Västerbotten, med en stor universitetsort i ena hörnet av länet samtidigt som stora delar av länet är relativt glesbefolkat, var också förväntat.

Mest överraskande för författarna var i stället skillnaderna i tillväxt mellan kommuner i län med liknande geografiska förutsättningar. Jönköpings- och Örebro län har till exempel haft samma totala befolkningstillväxt och en liknande storlek på antalet invånare, men befolkningstillväxten är betydligt mer jämlik i Jönköpings län än i Örebro län.

Staten, regionerna och kommunerna har alla en del i utvecklingen

Att staten och regionerna har lokaliserat mycket av sin verksamhet såsom universitet och sjukhus till de största kommunerna i länen är troligtvis en viktig anledning till den ojämna befolkningstillväxten inom länen. Regionernas ansvar för kollektivtrafiken utgör sannolikt också ett verktyg i arbetet med att skapa en jämlik utveckling inom länen. Men författarna framhäver även kommunernas egen roll i det här arbetet:

En del av de kommuner har lyckats utnyttja den utvecklingspotential som närheten till länets största kommun erbjuder. Andra kommuner med till synes liknande geografiska förutsättningar har inte lyckats lika väl i det avseendet, avslutar Wänström.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Ett rött och gult tåg som färdas över en bro.

12 maj 2026

Krock mellan regionala och kommunala perspektiv i kollektivtrafiken

Det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken har flyttats till den regionala nivån, men kommunerna är fortfarande centrala för att kollektivtrafiken ska fungera. Samverkan är därför avgörande, men regionala och kommunala perspektiv krockar.

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

20 april 2026

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

15 april 2026

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

Senaste nytt från LiU

En grupp kvinnor som står bredvid varandra.

Fler familjehem behövs – få vill ta uppdraget

Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats uppges som vanliga skäl. I ett nytt projekt ska forskarna även ta reda på vad som får nuvarande familjehem att vilja fortsätta och ta emot fler barn.

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.