28 juni 2021

Många kommunstyrelseordföranden (KSO) i Sverige uppfattar sitt uppdrag som spännande och berikande. Samtidigt är det vanligt att man upplever sig ensam och utsatt i sin roll. Uppdraget är också väldigt tidskrävande – en stor majoritet av alla KSO arbetar i genomsnitt mer än 50 timmar i veckan.

Fiskögeperspektiv på en möteslokal.
Fullmäktigesalen i Norrköping Fotograf: Thor Balkhed

Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.

Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.

– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.

När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.

En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.

– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.

Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.

Läs mer i SKR-rapporten ”Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO - en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling


Ett väldigt intressant, varierande uppdrag. Ingen dag är den andra lik, tvära kast och stundom väldigt ensamt (om det blåser snåla vindar). Man blir styrkt i sitt uppdrag av alla de situationer man ställs inför.
KSO i rapporten "Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO"

Fler nyheter från CKS

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

bokmingel på cks

Lärobok lyfter kommunernas roll i svensk politik

I en ny utgåva av läroboken Politik och förvaltning i svenska kommuner, ges en introduktion till de svenska kommunerna – hur de vuxit fram, hur de styrs och hur den lokala demokratin i Sverige fungerar. Gissur Erlingsson är en av bokens författare.

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Gult sommarhus

Donerat sommarhus blir studentstipendier

I höstas fick universitetet en ovanlig donation: ett sommarhus utanför Åtvidaberg. Pengarna från försäljningen ska användas till resestipendier för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap.

Corinna Röver stående i en trappa.

Renskötseln i krigets skugga – då och nu

Efter Sveriges Natointräde riskerar den militära aktiviteten i områden där samer bedriver renskötsel att öka. Ett sätt att försöka förutspå vad som kan hända är att titta bakåt i historien. Det är vad ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska göra.

Porträttbild, vinnlig forskare.

Nytt verktyg kan mäta industrins cirkulära beredskap

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.