28 juni 2021

Många kommunstyrelseordföranden (KSO) i Sverige uppfattar sitt uppdrag som spännande och berikande. Samtidigt är det vanligt att man upplever sig ensam och utsatt i sin roll. Uppdraget är också väldigt tidskrävande – en stor majoritet av alla KSO arbetar i genomsnitt mer än 50 timmar i veckan.

Fiskögeperspektiv på en möteslokal.
Fullmäktigesalen i Norrköping Fotograf: Thor Balkhed

Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.

Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.

– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.

När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.

En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.

– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.

Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.

Läs mer i SKR-rapporten ”Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO - en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling


Ett väldigt intressant, varierande uppdrag. Ingen dag är den andra lik, tvära kast och stundom väldigt ensamt (om det blåser snåla vindar). Man blir styrkt i sitt uppdrag av alla de situationer man ställs inför.
KSO i rapporten "Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO"

Fler nyheter från CKS

Vy ovanifrån av vägar och järnväg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.

En djungelhönstupp och en tupp av modern ras.

Forskning om höns kan hjälpa hotade arter

LiU-forskare ska testa om det är möjligt att med genteknik ”förvilda” domesticerade höns. Det skulle kunna bli ett verktyg för att bevara hotade arter – och kanske återskapa djur som dött ut.

Människor i en tunnel, flera har munskydd.

När solidaritet sätts på prov – lärdomar från COVID-19-pandemin

FuturISE är ett internationellt forskningsprojekt som undersöker solidaritet över generationsgränser vid kris. Lärdomar från COVID-19-pandemin kan ge vägledning inför framtida kriser, som klimatkrisen.