28 juni 2021

Många kommunstyrelseordföranden (KSO) i Sverige uppfattar sitt uppdrag som spännande och berikande. Samtidigt är det vanligt att man upplever sig ensam och utsatt i sin roll. Uppdraget är också väldigt tidskrävande – en stor majoritet av alla KSO arbetar i genomsnitt mer än 50 timmar i veckan.

Fiskögeperspektiv på en möteslokal. Fotograf: Thor Balkhed
Fullmäktigesalen i Norrköping

Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.

Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.

– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.

När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.

En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.

– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.

Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.

Läs mer i SKR-rapporten ”Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO - en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling


Ett väldigt intressant, varierande uppdrag. Ingen dag är den andra lik, tvära kast och stundom väldigt ensamt (om det blåser snåla vindar). Man blir styrkt i sitt uppdrag av alla de situationer man ställs inför.
KSO i rapporten "Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO"

Fler nyheter från CKS

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriområde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

Nya namn i universitetsledningen

Från den förste februari är Louise Ödlund ny vicerektor för forskning vid LiU. Samtidigt går Agneta Frode Blomberg in som tillförordnad universitetsdirektör.

En kvinna och en man framför en skärm med avatarer.

Labb för AI och simulering rustar lärare

Lärare och studenter får verktyg för att använda AI klokt i utbildningen. I simuleringar med avatarer tränar de på att hantera utmaningar i undervisning. Det och mycket annat pågår i AIST-labbet, en ny tvärvetenskaplig satsning vid LiU.

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.