28 juni 2021

Många kommunstyrelseordföranden (KSO) i Sverige uppfattar sitt uppdrag som spännande och berikande. Samtidigt är det vanligt att man upplever sig ensam och utsatt i sin roll. Uppdraget är också väldigt tidskrävande – en stor majoritet av alla KSO arbetar i genomsnitt mer än 50 timmar i veckan.

Fiskögeperspektiv på en möteslokal.

Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.

Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.

– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.

När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.

En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.

– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.

Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.

Läs mer i SKR-rapporten ”Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO - en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling


Ett väldigt intressant, varierande uppdrag. Ingen dag är den andra lik, tvära kast och stundom väldigt ensamt (om det blåser snåla vindar). Man blir styrkt i sitt uppdrag av alla de situationer man ställs inför.
KSO i rapporten "Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO"

Fler nyheter från CKS

Bild på barn som tvättar händerna.

En halv miljon till forskning om mindre kommuners tillgångsförvaltning

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Ett par händer som håller i en växande planta.

Stora variationer i kommunernas arbete för hållbar matkonsumtion

Kommuner arbetar på olika sätt för att främja hållbar matkonsumtion bland invånare och besökare. Insatserna varierar och omfattar allt ifrån dialog, samverkan och EU-projekt till aktiviteter som ”en grön dag” i veckan.

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.