28 juni 2021

Många kommunstyrelseordföranden (KSO) i Sverige uppfattar sitt uppdrag som spännande och berikande. Samtidigt är det vanligt att man upplever sig ensam och utsatt i sin roll. Uppdraget är också väldigt tidskrävande – en stor majoritet av alla KSO arbetar i genomsnitt mer än 50 timmar i veckan.

Fiskögeperspektiv på en möteslokal. Fotograf: Thor Balkhed
Fullmäktigesalen i Norrköping

Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.

Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.

– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.

När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.

En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.

– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.

Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.

Läs mer i SKR-rapporten ”Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO - en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling


Ett väldigt intressant, varierande uppdrag. Ingen dag är den andra lik, tvära kast och stundom väldigt ensamt (om det blåser snåla vindar). Man blir styrkt i sitt uppdrag av alla de situationer man ställs inför.
KSO i rapporten "Upplevelser av uppdraget som KSO och RSO"

Fler nyheter från CKS

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriområde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Förändrade resvanor kan leda till trängsel på vägarna, och till att skatten på fordon och bränslen måste ses över.

Young woman measures blood sugar level. Diabetes using lancet.

Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar.