04 maj 2023

Lokala dagstidningar har en betydligt större bevakning av lokala och regionala politiska processer än lokala TV-sändningar. Balansen i rapporteringen är viktig för att alla medborgare ska få tillgång till information om kommunala beslut.

Bild på dagstidningar i en hög
Fotograf: Sara Danielsson

För att den kommunala demokratin ska fungera på ett tillfredsställande sätt behöver invånarna ha tillgång till information om sina kommuner och sin region samt information om det kommunala och det regionala politiska beslutfattandet. Här har media en avgörande roll som informationsspridare genom sin granskning och rapportering av politiska processer och beslut. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. I studien har forskare tittat på omfattningen av inslag och artiklar i SVT:s och lokala tidningars bevakning av kommunal och regional politik.

Stor skillnad mellan TV och tidningar

Resultatet pekar bland annat på stora skillnader i mängden information som publiceras i dagstidningar jämfört med TV-sändningar. För varje inslag om kommunal politik i SVT:s lokala nyhetssändningar gick det 97 artiklar om kommunal politik i de lokala tidningarna. När det kommer till bevakningen av regional politik gick det ungefär två tidningsartiklar på varje TV-inslag.

– Det resultatet är dock inte helt överraskande. Utrymmet för en lokal nyhet i en papperstidning med 30–40 sidor betydligt större än i en lokal nyhetssändning på TV där många nyheter ska hinnas med på en tiominuterssändning, säger Johan Wänström, forskare i statsvetenskap på CKS och rapportens huvudförfattare.

Bättre förutsättningar med mindre bevakningsområden

Wänström framhäver också betydelsen av storleken på mediernas bevakningsområden – den lokala bevakningen ökar med mindre bevakningsområden. I Tranås till exempel bevakar Tranås tidning endast tre kommuner, medan Nerikes Allehanda som är Askersunds mest lokala tidning bevakar tio kommuner. I SVT Nyheter Smålands nyhetssändningar ska nyheter från 20 kommuner och två regioner dela på utrymmet i sändningen.

– Mindre bevakningsområden kan också skapa bättre förutsättningar för enskilda journalister att specialisera sig på enskilda kommuner eller regioner, säger Johan Wänström. Detta är vanligt i lokala tidningar och skapar bättre förutsättningar för en långsiktigt granskande journalistik kring den kommunala politiken.

Avslutningsvis konstateras att skillnaderna i mängden bevakning av lokal och regional politik sannolikt främst är ett resultat av övergripande prioriteringar i mediekoncernerna – att SVT som mediekoncern tidigare inte har haft ambitionen att lyfta fram det lokala på samma sätt som lokaltidningarna. Detta är emellertid något som håller på att förändras, då SVT nu har tydligt uttalade ambitioner att öka sin lokala nyhetsbevakning. Detta är i grunden väldigt positivt för den lokala demokratin, men Johan Wänström tror inte att det kommer förändra de lokala tidningarnas betydelse:

– Mycket talar för att stora delar av mediebevakningen av lokal och regional politik även fortsättningsvis kommer att göras av lokala tidningar, men då i digital form snarare än som traditionella papperstidningar.

Fakta

Rapporten ”Lokala mediers bidrag till den lokala demokratin - Omfattningen på tidningars och SVT:s bevakning av kommunal och regional politik” är skriven av Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier och Kevin Johansson, masterstudent i statsvetenskap vid Linköpings universitet och tidigare praktikant på CKS.

Rapporten är en uppföljning av en tidigare studie från CKS om lokala mediers bevakning av kommunal verksamhet och politik. I den studien framkom att traditionella medier i Östergötland – såsom lokal public service, men framför allt lokala tidningar – är bättre på att förmedla den sortens information än lokala Facebookgrupper och kommunernas egna informationskanaler.

I undersökningen går forskarna igenom lokala tidningar och SVT:s lokala bevakning av fem kommuner och fyra regioner i Örebro län, Östergötlands län, Jönköpings län och Kalmar län.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

4,8 miljoner till forskning om kommunpolitikers arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön för de fyra procenten hel- och deltidsarvoderade kommunpolitikerna i Sverige är tuff. Dessutom finns tecken på att situationen försämrats de senaste åren. Nu ska forskare studera hur ledande kommunpolitikers hälsa påverkas.

Skuggor av människor mot en vägg

4,3 miljoner till forskning om sambandet mellan kommunal service, bostadsmarknad och populism

Kan lokala förändringar i tillgången till service leda till känslor av social uteslutning och en ökad mottaglighet för högerpopulistiska budskap? Den frågan står i fokus i ett nytt forskningsprojekt som har fått 4,3 miljoner kronor från Formas.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.