I en ny rapport från Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, har forskare undersökt hur relationen mellan centrum och periferi ser ut. Följer Sverige trenden av ökad polarisering mellan stad och land eller ser det annorlunda ut här?
– Det här är en högst aktuell fråga för samhällsutvecklingen i Sverige. Aktuell internationell forskning beskriver hur människor på landsbygden känner sig övergivna av storstadsregionernas politiska, ekonomiska och kulturella etablissemang. Den här rapporten är ett viktigt bidrag genom att vi analyserar om det går att hitta liknande skillnader mellan stad och land även i Sverige, säger Gissur Ó. Erlingsson, forskare på CKS och en av rapportens fyra författare.
Genom analyser av bland annat befolkningsstatistik, valstatistik och medborgarundersökningar från SCB har rapportförfattarna har undersökt i vilken utsträckning det finns skillnader i attityder, värderingar och politiska beteenden mellan stad och land i Sverige. De har både tittat på riket som helhet och enskilda kommuner. Undersökningen innehåller också en fallstudie av Motala kommun.
Små men betydelsefulla skillnader
I hela landet visar det sig att det finns viss skillnad mellan de största storstadskommunerna och de mest avlägsna landsbygdskommunerna. Richard Öhrvall, forskare på CKS och en av författarna till rapporten, menar att skillnaderna dock inte så stora som man hade kunnat förvänta sig.
– De skillnader i attityder och värderingar mellan stad och land som vi hittat är påfallande små och förhållandevis konstanta över tid. Den största skillnaden finns i hur nöjd man är med demokratin – där man är något mer nöjd i storstadskommunerna och något mindre på landsbygden. Däremot värderar man offentlig service som skola, vård och polis ungefär likadant oavsett geografisk hemvist.
– Vi har inte funnit någon större grogrund för antietablissemangspartier i avlägsen svensk landsbygd än i storstäder. Det hindrar inte att de små men inte betydelselösa skillnaderna i attityder och värderingar som finns ändå skulle kunna nyttjas politiskt, fortsätter Öhrvall.
Tuffa utmaningar för kommuner
Forskarna har också undersökt läget i enskilda kommuner och har funnit vissa skillnader mellan de som bor i kommunernas centralorter och de som bor utanför. Precis som i Foto Teiksma Buseva riket som helhet är missnöjet tydligare när det kommer till demokratifrågan och möjligheter att påverka, men betydligt mindre när det kommer till nöjdhet med verksamheter.
Fallstudien av Motala kommun, en kommun med tätorter och landsbygd i söder, krympande orter i norr och en centralort där administrativa, politiska och ekonomiska institutioner finns, bekräftar de generella resultaten. Den visar också att det är en tuff utmaning för en kommun att balansera satsningar i centralort och i växande ytterdelar mot satsningar i kommunens krympande periferier.
CKS-rapporten ”Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar” är författad av Gissur Ó. Erlingsson, Richard Öhrvall, Susanne Wallman Lundåsen & Arvid Zerne på CKS. Rapporten är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” där forskare från Linköpings universitet och Lunds universitet deltar.