22 juni 2021

Runt om i världen ökar de politiska skillnaderna mellan stad och land. I flera länder syns en ökande trend för stöd till antietablissemangspartier och populistiska rörelser på landsbygden. Det påstås ofta att Sverige följer samma mönster – men är det verkligen så?

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, har forskare undersökt hur relationen mellan centrum och periferi ser ut. Följer Sverige trenden av ökad polarisering mellan stad och land eller ser det annorlunda ut här?

– Det här är en högst aktuell fråga för samhällsutvecklingen i Sverige. Aktuell internationell forskning beskriver hur människor på landsbygden känner sig övergivna av storstadsregionernas politiska, ekonomiska och kulturella etablissemang. Den här rapporten är ett viktigt bidrag genom att vi analyserar om det går att hitta liknande skillnader mellan stad och land även i Sverige, säger Gissur Ó. Erlingsson, forskare på CKS och en av rapportens fyra författare.

Genom analyser av bland annat befolkningsstatistik, valstatistik och medborgarundersökningar från SCB har rapportförfattarna har undersökt i vilken utsträckning det finns skillnader i attityder, värderingar och politiska beteenden mellan stad och land i Sverige. De har både tittat på riket som helhet och enskilda kommuner. Undersökningen innehåller också en fallstudie av Motala kommun.

Små men betydelsefulla skillnader

I hela landet visar det sig att det finns viss skillnad mellan de största storstadskommunerna och de mest avlägsna landsbygdskommunerna. Richard Öhrvall, forskare på CKS och en av författarna till rapporten, menar att skillnaderna dock inte så stora som man hade kunnat förvänta sig.

– De skillnader i attityder och värderingar mellan stad och land som vi hittat är påfallande små och förhållandevis konstanta över tid. Den största skillnaden finns i hur nöjd man är med demokratin – där man är något mer nöjd i storstadskommunerna och något mindre på landsbygden. Däremot värderar man offentlig service som skola, vård och polis ungefär likadant oavsett geografisk hemvist.

– Vi har inte funnit någon större grogrund för antietablissemangspartier i avlägsen svensk landsbygd än i storstäder. Det hindrar inte att de små men inte betydelselösa skillnaderna i attityder och värderingar som finns ändå skulle kunna nyttjas politiskt, fortsätter Öhrvall.

Tuffa utmaningar för kommuner

Forskarna har också undersökt läget i enskilda kommuner och har funnit vissa skillnader mellan de som bor i kommunernas centralorter och de som bor utanför. Precis som i Foto Teiksma Buseva riket som helhet är missnöjet tydligare när det kommer till demokratifrågan och möjligheter att påverka, men betydligt mindre när det kommer till nöjdhet med verksamheter.

Fallstudien av Motala kommun, en kommun med tätorter och landsbygd i söder, krympande orter i norr och en centralort där administrativa, politiska och ekonomiska institutioner finns, bekräftar de generella resultaten. Den visar också att det är en tuff utmaning för en kommun att balansera satsningar i centralort och i växande ytterdelar mot satsningar i kommunens krympande periferier.

CKS-rapporten ”Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar” är författad av Gissur Ó. Erlingsson, Richard Öhrvall, Susanne Wallman Lundåsen & Arvid Zerne på CKS. Rapporten är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” där forskare från Linköpings universitet och Lunds universitet deltar.

Mer om projektet "Ett polariserat samhälle?

En tvärvetenskaplig forskargrupp med deltagare från LiU och Lunds universitet har fått 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering och dess konsekvenser. Gissur Ò Erlingsson på CKS leder det fyraåriga projektet.

– Projektet vill ge en mer rättvisande bild av svensk samhällspolarisering och dess effekter, bland annat genom att utveckla ett mer adekvat mått på vad som är ”stad” och vad som är ”land”. Med det hoppas vi kunna ge ett mer välunderbyggt underlag för såväl samhällsdebatt som politiska beslut, säger Gissur Ó Erlingsson.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

En man som håller ett föredrag

Forskare diskuterar hållbara lösningar för Sveriges kommunstruktur

Det pågår ett arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar. I oktober samlades forskare och representanter för kommunerna på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

rinnande vatten ur kran

Samverkan nyckeln för att möta morgondagens vattenutmaningar

Många svenska kommuner står inför stora utmaningar med sin vattenförsörjning som är en väsentlig del av kommunernas VA-verksamhet. Åldrande anläggningar och ett förändrat klimat, med torrare somrar, har gjort frågan mer angelägen än någonsin.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.