22 juni 2021

Runt om i världen ökar de politiska skillnaderna mellan stad och land. I flera länder syns en ökande trend för stöd till antietablissemangspartier och populistiska rörelser på landsbygden. Det påstås ofta att Sverige följer samma mönster – men är det verkligen så?

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, har forskare undersökt hur relationen mellan centrum och periferi ser ut. Följer Sverige trenden av ökad polarisering mellan stad och land eller ser det annorlunda ut här?

– Det här är en högst aktuell fråga för samhällsutvecklingen i Sverige. Aktuell internationell forskning beskriver hur människor på landsbygden känner sig övergivna av storstadsregionernas politiska, ekonomiska och kulturella etablissemang. Den här rapporten är ett viktigt bidrag genom att vi analyserar om det går att hitta liknande skillnader mellan stad och land även i Sverige, säger Gissur Ó. Erlingsson, forskare på CKS och en av rapportens fyra författare.

Genom analyser av bland annat befolkningsstatistik, valstatistik och medborgarundersökningar från SCB har rapportförfattarna har undersökt i vilken utsträckning det finns skillnader i attityder, värderingar och politiska beteenden mellan stad och land i Sverige. De har både tittat på riket som helhet och enskilda kommuner. Undersökningen innehåller också en fallstudie av Motala kommun.

Små men betydelsefulla skillnader

I hela landet visar det sig att det finns viss skillnad mellan de största storstadskommunerna och de mest avlägsna landsbygdskommunerna. Richard Öhrvall, forskare på CKS och en av författarna till rapporten, menar att skillnaderna dock inte så stora som man hade kunnat förvänta sig.

– De skillnader i attityder och värderingar mellan stad och land som vi hittat är påfallande små och förhållandevis konstanta över tid. Den största skillnaden finns i hur nöjd man är med demokratin – där man är något mer nöjd i storstadskommunerna och något mindre på landsbygden. Däremot värderar man offentlig service som skola, vård och polis ungefär likadant oavsett geografisk hemvist.

– Vi har inte funnit någon större grogrund för antietablissemangspartier i avlägsen svensk landsbygd än i storstäder. Det hindrar inte att de små men inte betydelselösa skillnaderna i attityder och värderingar som finns ändå skulle kunna nyttjas politiskt, fortsätter Öhrvall.

Tuffa utmaningar för kommuner

Forskarna har också undersökt läget i enskilda kommuner och har funnit vissa skillnader mellan de som bor i kommunernas centralorter och de som bor utanför. Precis som i Foto Teiksma Buseva riket som helhet är missnöjet tydligare när det kommer till demokratifrågan och möjligheter att påverka, men betydligt mindre när det kommer till nöjdhet med verksamheter.

Fallstudien av Motala kommun, en kommun med tätorter och landsbygd i söder, krympande orter i norr och en centralort där administrativa, politiska och ekonomiska institutioner finns, bekräftar de generella resultaten. Den visar också att det är en tuff utmaning för en kommun att balansera satsningar i centralort och i växande ytterdelar mot satsningar i kommunens krympande periferier.

CKS-rapporten ”Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar” är författad av Gissur Ó. Erlingsson, Richard Öhrvall, Susanne Wallman Lundåsen & Arvid Zerne på CKS. Rapporten är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” där forskare från Linköpings universitet och Lunds universitet deltar.

Mer om projektet "Ett polariserat samhälle?

En tvärvetenskaplig forskargrupp med deltagare från LiU och Lunds universitet har fått 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering och dess konsekvenser. Gissur Ò Erlingsson på CKS leder det fyraåriga projektet.

– Projektet vill ge en mer rättvisande bild av svensk samhällspolarisering och dess effekter, bland annat genom att utveckla ett mer adekvat mått på vad som är ”stad” och vad som är ”land”. Med det hoppas vi kunna ge ett mer välunderbyggt underlag för såväl samhällsdebatt som politiska beslut, säger Gissur Ó Erlingsson.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

en man på en stege vid en röd stuga med flera stegar resta mot fasaden

Bygg- och bogemenskaper – svaret på stora samhällsutmaningar?

Med en befolkning som blir allt äldre står Sverige står inför flera olika utmaningar. En ny rapport från CKS visar att bygg- och bogemenskaper skulle kunna vara en del av svaret på några av våra största samhällsutmaningar.

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.