22 juni 2021

Runt om i världen ökar de politiska skillnaderna mellan stad och land. I flera länder syns en ökande trend för stöd till antietablissemangspartier och populistiska rörelser på landsbygden. Det påstås ofta att Sverige följer samma mönster – men är det verkligen så?

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, har forskare undersökt hur relationen mellan centrum och periferi ser ut. Följer Sverige trenden av ökad polarisering mellan stad och land eller ser det annorlunda ut här?

– Det här är en högst aktuell fråga för samhällsutvecklingen i Sverige. Aktuell internationell forskning beskriver hur människor på landsbygden känner sig övergivna av storstadsregionernas politiska, ekonomiska och kulturella etablissemang. Den här rapporten är ett viktigt bidrag genom att vi analyserar om det går att hitta liknande skillnader mellan stad och land även i Sverige, säger Gissur Ó. Erlingsson, forskare på CKS och en av rapportens fyra författare.

Genom analyser av bland annat befolkningsstatistik, valstatistik och medborgarundersökningar från SCB har rapportförfattarna har undersökt i vilken utsträckning det finns skillnader i attityder, värderingar och politiska beteenden mellan stad och land i Sverige. De har både tittat på riket som helhet och enskilda kommuner. Undersökningen innehåller också en fallstudie av Motala kommun.

Små men betydelsefulla skillnader

I hela landet visar det sig att det finns viss skillnad mellan de största storstadskommunerna och de mest avlägsna landsbygdskommunerna. Richard Öhrvall, forskare på CKS och en av författarna till rapporten, menar att skillnaderna dock inte så stora som man hade kunnat förvänta sig.

– De skillnader i attityder och värderingar mellan stad och land som vi hittat är påfallande små och förhållandevis konstanta över tid. Den största skillnaden finns i hur nöjd man är med demokratin – där man är något mer nöjd i storstadskommunerna och något mindre på landsbygden. Däremot värderar man offentlig service som skola, vård och polis ungefär likadant oavsett geografisk hemvist.

– Vi har inte funnit någon större grogrund för antietablissemangspartier i avlägsen svensk landsbygd än i storstäder. Det hindrar inte att de små men inte betydelselösa skillnaderna i attityder och värderingar som finns ändå skulle kunna nyttjas politiskt, fortsätter Öhrvall.

Tuffa utmaningar för kommuner

Forskarna har också undersökt läget i enskilda kommuner och har funnit vissa skillnader mellan de som bor i kommunernas centralorter och de som bor utanför. Precis som i Foto Teiksma Buseva riket som helhet är missnöjet tydligare när det kommer till demokratifrågan och möjligheter att påverka, men betydligt mindre när det kommer till nöjdhet med verksamheter.

Fallstudien av Motala kommun, en kommun med tätorter och landsbygd i söder, krympande orter i norr och en centralort där administrativa, politiska och ekonomiska institutioner finns, bekräftar de generella resultaten. Den visar också att det är en tuff utmaning för en kommun att balansera satsningar i centralort och i växande ytterdelar mot satsningar i kommunens krympande periferier.

CKS-rapporten ”Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar” är författad av Gissur Ó. Erlingsson, Richard Öhrvall, Susanne Wallman Lundåsen & Arvid Zerne på CKS. Rapporten är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” där forskare från Linköpings universitet och Lunds universitet deltar.

Mer om projektet "Ett polariserat samhälle?

En tvärvetenskaplig forskargrupp med deltagare från LiU och Lunds universitet har fått 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering och dess konsekvenser. Gissur Ò Erlingsson på CKS leder det fyraåriga projektet.

– Projektet vill ge en mer rättvisande bild av svensk samhällspolarisering och dess effekter, bland annat genom att utveckla ett mer adekvat mått på vad som är ”stad” och vad som är ”land”. Med det hoppas vi kunna ge ett mer välunderbyggt underlag för såväl samhällsdebatt som politiska beslut, säger Gissur Ó Erlingsson.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Josefina Syssner expert i nytillsatt statlig utredning

I somras beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning för att lämna förslag på utformning av den framtida regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken. Josefina Syssner, forskare på CKS, deltar i utredningen som expert.

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.