02 december 2020

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar, både vad rör ekonomin och beträffande kvalitet i verksamheterna. Kommunal samverkan har under en längre tid lyfts som ett verkningsfullt verktyg för att möta dessa utmaningar. Nu har forskare från CKS fått 2,9 miljoner kronor från Formas forskningsråd för att undersöka effekterna av mellankommunal samverkan.

Linkoping-stad
Samverkan mellan större och mindre kommuner är inte alltid jämlik. Det finns alltid en överhängande risk att den större kommunen får mer makt i samarbetet.

I projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” deltar Gissur Ò Erlingsson och Bo Persson från CKS, båda biträdande professorer i statsvetenskap.

Kommunal samverkan, i form av framför allt kommunalförbund och gemensamma nämnder, har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Data från den utvecklingen skapar unika möjligheter att analysera kommunal samverkan utifrån ett före- och efterperspektiv samt att jämföra kommuner som ingår i samverkan med kommuner som bedriver verksamhet i egen regi.

— Mellankommunalt samarbete ses av många som kanske det mest realistiska alternativet på kort och mellanlång sikt för att hantera de svårigheter sektorn står inför. Tilltron till att det leder till stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlättar rekrytering är stark. Samtidigt saknas i allt väsentligt forskning om huruvida de här samverkansformerna verkligen leder till besparingar och ökad kvalitet i verksamheterna. Tack vare medlen från Formas får vi nu möjligheten att fördjupa oss i frågan, säger Gissur Ò Erlingsson.

Bo Persson lyfter andra aspekter på mellankommunal samverkan, som till exempel frågor som rör asymmetri i makt och inflytande i samverkansarrangemang samt medborgerligt ansvarsutkrävande.

— Kommunal samverkan handlar ofta om mindre kommuner som samarbetar med större. I de fallen är det en stor risk att den större kommunen som får mer makt i samarbetet, även om intentionen är samverkan på lika villkor, säger Bo Persson.

— Den andra delen, ansvarsutkrävande, blir komplicerad när utsedda politiker ska dela ansvaret för genomförandet av verksamheter med politiker från andra kommuner. I förlängningen kan det leda till demokratiproblem då medborgarna riskerar att förlora insyn när en kommun styrs genom samverkan. Dessutom riskerar lapptäcket av samverkansarrangemang att göra det politiska systemet mindre begripligt. Vi vill titta på om och i så fall hur samverkansformerna kan ha bidragit till de här effekterna, fortsätter Bo Persson.

Projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” tilldelades medel i Formas årliga öppna utlysning, vars syfte är att forskare ska kunna formulera egna frågeställningar utifrån identifierade samhällsbehov. Projektet startar under 2021 och pågår i tre år.


Kontakt

Fler nyheter från CKS

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Korn av sorten 'Chevalier'.

Jordbrukets uppkomst gav skydd mot vinterkräksjuka

En genvariant som skyddar mot magsjukevirus uppstod när människor började bruka jorden. Det visar forskare vid LiU och Karolinska Institutet som har analyserat arvsmassan från drygt 4 300 forntida individer och även odlade ”minitarmar”.

Fyra forskare vid LiU får anslag från Cancerfonden

Fyra forskare vid Linköpings universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter.

Drönare flyger över ett landskap

LiU startar nytt program – teknik möter natur och samhällsnytta

Hösten 2026 lanserar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i naturgeografi. Utbildningen kombinerar naturvetenskaplig förståelse med tekniska färdigheter inom GIS och fjärranalys – och är utformad i nära samarbete med branschen.