02 december 2020

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar, både vad rör ekonomin och beträffande kvalitet i verksamheterna. Kommunal samverkan har under en längre tid lyfts som ett verkningsfullt verktyg för att möta dessa utmaningar. Nu har forskare från CKS fått 2,9 miljoner kronor från Formas forskningsråd för att undersöka effekterna av mellankommunal samverkan.

Linkoping-stad
Samverkan mellan större och mindre kommuner är inte alltid jämlik. Det finns alltid en överhängande risk att den större kommunen får mer makt i samarbetet.

I projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” deltar Gissur Ò Erlingsson och Bo Persson från CKS, båda biträdande professorer i statsvetenskap.

Kommunal samverkan, i form av framför allt kommunalförbund och gemensamma nämnder, har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Data från den utvecklingen skapar unika möjligheter att analysera kommunal samverkan utifrån ett före- och efterperspektiv samt att jämföra kommuner som ingår i samverkan med kommuner som bedriver verksamhet i egen regi.

— Mellankommunalt samarbete ses av många som kanske det mest realistiska alternativet på kort och mellanlång sikt för att hantera de svårigheter sektorn står inför. Tilltron till att det leder till stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlättar rekrytering är stark. Samtidigt saknas i allt väsentligt forskning om huruvida de här samverkansformerna verkligen leder till besparingar och ökad kvalitet i verksamheterna. Tack vare medlen från Formas får vi nu möjligheten att fördjupa oss i frågan, säger Gissur Ò Erlingsson.

Bo Persson lyfter andra aspekter på mellankommunal samverkan, som till exempel frågor som rör asymmetri i makt och inflytande i samverkansarrangemang samt medborgerligt ansvarsutkrävande.

— Kommunal samverkan handlar ofta om mindre kommuner som samarbetar med större. I de fallen är det en stor risk att den större kommunen som får mer makt i samarbetet, även om intentionen är samverkan på lika villkor, säger Bo Persson.

— Den andra delen, ansvarsutkrävande, blir komplicerad när utsedda politiker ska dela ansvaret för genomförandet av verksamheter med politiker från andra kommuner. I förlängningen kan det leda till demokratiproblem då medborgarna riskerar att förlora insyn när en kommun styrs genom samverkan. Dessutom riskerar lapptäcket av samverkansarrangemang att göra det politiska systemet mindre begripligt. Vi vill titta på om och i så fall hur samverkansformerna kan ha bidragit till de här effekterna, fortsätter Bo Persson.

Projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” tilldelades medel i Formas årliga öppna utlysning, vars syfte är att forskare ska kunna formulera egna frågeställningar utifrån identifierade samhällsbehov. Projektet startar under 2021 och pågår i tre år.


Kontakt

Fler nyheter från CKS

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriområde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Förändrade resvanor kan leda till trängsel på vägarna, och till att skatten på fordon och bränslen måste ses över.

Young woman measures blood sugar level. Diabetes using lancet.

Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar.