02 december 2020

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar, både vad rör ekonomin och beträffande kvalitet i verksamheterna. Kommunal samverkan har under en längre tid lyfts som ett verkningsfullt verktyg för att möta dessa utmaningar. Nu har forskare från CKS fått 2,9 miljoner kronor från Formas forskningsråd för att undersöka effekterna av mellankommunal samverkan.

Linkoping-stad
Samverkan mellan större och mindre kommuner är inte alltid jämlik. Det finns alltid en överhängande risk att den större kommunen får mer makt i samarbetet.

I projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” deltar Gissur Ò Erlingsson och Bo Persson från CKS, båda biträdande professorer i statsvetenskap.

Kommunal samverkan, i form av framför allt kommunalförbund och gemensamma nämnder, har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Data från den utvecklingen skapar unika möjligheter att analysera kommunal samverkan utifrån ett före- och efterperspektiv samt att jämföra kommuner som ingår i samverkan med kommuner som bedriver verksamhet i egen regi.

— Mellankommunalt samarbete ses av många som kanske det mest realistiska alternativet på kort och mellanlång sikt för att hantera de svårigheter sektorn står inför. Tilltron till att det leder till stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlättar rekrytering är stark. Samtidigt saknas i allt väsentligt forskning om huruvida de här samverkansformerna verkligen leder till besparingar och ökad kvalitet i verksamheterna. Tack vare medlen från Formas får vi nu möjligheten att fördjupa oss i frågan, säger Gissur Ò Erlingsson.

Bo Persson lyfter andra aspekter på mellankommunal samverkan, som till exempel frågor som rör asymmetri i makt och inflytande i samverkansarrangemang samt medborgerligt ansvarsutkrävande.

— Kommunal samverkan handlar ofta om mindre kommuner som samarbetar med större. I de fallen är det en stor risk att den större kommunen som får mer makt i samarbetet, även om intentionen är samverkan på lika villkor, säger Bo Persson.

— Den andra delen, ansvarsutkrävande, blir komplicerad när utsedda politiker ska dela ansvaret för genomförandet av verksamheter med politiker från andra kommuner. I förlängningen kan det leda till demokratiproblem då medborgarna riskerar att förlora insyn när en kommun styrs genom samverkan. Dessutom riskerar lapptäcket av samverkansarrangemang att göra det politiska systemet mindre begripligt. Vi vill titta på om och i så fall hur samverkansformerna kan ha bidragit till de här effekterna, fortsätter Bo Persson.

Projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” tilldelades medel i Formas årliga öppna utlysning, vars syfte är att forskare ska kunna formulera egna frågeställningar utifrån identifierade samhällsbehov. Projektet startar under 2021 och pågår i tre år.


Kontakt

Fler nyheter från CKS

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man under ett träd.

Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från LiU.

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.