01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i låda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
Rurality and discontent: Unraveling the context effects of living in rural districts in local elections on support for Sweden democrats, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

En kvinna flyttar en låda på en dolly.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.