01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i låda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
Rurality and discontent: Unraveling the context effects of living in rural districts in local elections on support for Sweden democrats, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Vy ovanifrån av vägar och järnväg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig läkarstudent utanför sjukhus

Maryam Ramzi leder med hjärtat

Innan Maryam Ramzi kom till Sverige som 16-åring visste hon knappt var landet låg. Idag är hon läkarstudent, forskarassistent och ungdomsledare, och har diplomerats av Kungen för sitt engagemang inom forskning, kliniskt arbete och ledarskap.

Tre personer står och pratar

Ny utbildning för att förstå människor och påverka samhället

Hösten 2026 startar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i beteendevetenskap. Utbildningen riktar sig till studenter som är nyfikna på människor, samhällsutveckling och framtidens utmaningar – och som vill vara med och göra skillnad.

Campus Norrköping.

Över 50 miljoner från VR till LiU-forskning

Vetenskapsrådet har gett över 50 miljoner kronor till Linköpings universitet. Det är resultatet från sex utlysningar där bidragsfördelningen nyligen beslutades. Forskningen handlar bland annat om segregation, ungdomsbrottslighet och opioidberoende.