01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i låda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
Rurality and discontent: Unraveling the context effects of living in rural districts in local elections on support for Sweden democrats, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.