01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i låda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
Rurality and discontent: Unraveling the context effects of living in rural districts in local elections on support for Sweden democrats, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

4,8 miljoner till forskning om kommunpolitikers arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön för de fyra procenten hel- och deltidsarvoderade kommunpolitikerna i Sverige är tuff. Dessutom finns tecken på att situationen försämrats de senaste åren. Nu ska forskare studera hur ledande kommunpolitikers hälsa påverkas.

Skuggor av människor mot en vägg

4,3 miljoner till forskning om sambandet mellan kommunal service, bostadsmarknad och populism

Kan lokala förändringar i tillgången till service leda till känslor av social uteslutning och en ökad mottaglighet för högerpopulistiska budskap? Den frågan står i fokus i ett nytt forskningsprojekt som har fått 4,3 miljoner kronor från Formas.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.