11 september 2023

Fördelningen av uppdrag bland politiker i kommunpolitiken är skev. Ett fåtal kommunpolitiker har många olika uppdrag medan majoriteten av politikerna endast har ett till två uppdrag. Att uppdragen koncentreras till en liten klick politiker kan kortsluta mekanismer för ansvarsutkrävande och därmed försvaga demokratin. 

En man i blå skjorta och en man i svart skjorta som sitter bredvid varandra vid ett konferensbord och pratar med varandra.
Emanuel Wittberg och Gissur Ó Erlingsson har undersökt uppdragskoncentrationen och maktkoncentrationen i svenska kommuner.   Fotograf: Marie-Louise Elebring
Tidigare forskning om maktkoncentration inom kommunpolitiken har haft ett starkt fokus på det genomsnittliga antalet uppdrag som kommunpolitiker har. En ökande koncentration av uppdrag har framställts som ett problem, särskilt i mindre kommuner. Nu visar en undersökning från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, att det inte ger hela bilden. Det finns även en stor ojämlikhet där ett fåtal politiker i regel ansvarar för en stor andel av uppdragen.

Totalt 27 kommuner ingår i undersökningen. Resultatet visar att det finns en minoritet av politiker som har mellan fem och tio uppdrag samtidigt i alla kommuner som studerats. En majoritet av politikerna har endast ett till två uppdrag.

– Det speglar en utveckling vi sett över en längre tid, att det finns en professionalisering där ett fåtal heltidspolitiker som är kommunalråd och sitter i kommunstyrelsen har stor makt och i regel många uppdrag, medan det finns ganska många fritidspolitiker som har ett fåtal uppdrag, säger Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

– Detta har organisatoriska fördelar eftersom heltidspolitiker har mer tid att sätta sig in i kommunens verksamhet, men samtidigt riskerar det att skapa en avgränsad elit där information och makt samlas, något som i värsta fall kan leda till sämre transparens och en klyfta till övriga fritidspolitiker och väljarna, fortsätter Erlingsson.

Kommunernas organisering spelar roll

Rapporten visar också att hur kommunerna väljer att organisera sig påverkar det genomsnittliga antalet uppdrag och ojämlikheten i fördelningen av dessa. Mindre kommuner har generellt sett en högre koncentration av uppdrag, men det finns variation även bland liknande kommuner. Mindre kommuner skulle kunna minska uppdragskoncentrationen genom att minska antalet politiska institutioner och öka spridningen av uppdrag bland aktiva politiker.

– Det finns inget enkelt svar på hur kommuner borde organisera sig eller hur decentraliserad makten borde vara. Det är rimligt att heltidsarvoderade politiker med mer tid och kunskap har mer ansvar och inflytande än fritidspolitiker. Samtidigt är en bred demokratisk representation och maktdelning positivt för demokratin. Vårt främsta mål med rapporten är att öka medvetenheten om detta och främja en öppen diskussion om kommunernas politiska strukturer och deras påverkan på maktbalansen i kommunerna, säger Emanuel Wittberg, postdoktor och forskare på CKS och en av författarna till rapporten.

Kontakt

Läs fler nyheter från CKS

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

16 april 2025

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

01 april 2025

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

28 februari 2025

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

Läs mer om forskningen vid CKS

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.