Lokal utveckling och samhällsplanering

Flygbild över Mjölby.

I forskningsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering är det dynamiken mellan den geografiska platsens förutsättningar och politik samt policys som står i fokus.

Frågor om lokal utveckling innebär en stor bredd av områden som drivs utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga målsättningar. Detta forskningsfält studerar hur kommuner och regioner arbetar med insatser – ofta i samverkan med andra – som har betydelse för hållbar lokal utveckling. Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.

Ojämna effekter av förändringar

Urbanisering, migration, klimatförändring, digitalisering och strukturomvandling inom ekonomi och arbetsliv är exempel på trender som har global spännvidd och som ger regionalt och lokalt ojämna effekter. Varierande förhållanden för olika regioner, städer och platser vad gäller befolkning, näringsliv och arbetsmarknad, den byggda miljön och infrastruktur – innebär att trender som är globala får olika konsekvenser i olika geografier. På vissa platser är en polariserad arbetsmarknad, hög arbetslöshet och segregation den allra största samhällsutmaningen. På andra platser är det snarare en åldrande befolkning, kompetensbrist och långa geografiska avstånd som skapar utmaningar. Detta uppmärksammar ojämna förutsättningar för olika kommuner att verka för lokal utveckling.

Kommuner och regioner i flernivåsystemet

Kommunerna och regionerna är centrala utvecklingsaktörer. Kommunerna och regionerna i Sverige har en stark position i det politiska flernivåsystemet. Samtidigt påverkas planering och utvecklingsarbete genom kommuner och regioner av villkor och strategier uppsatta genom nationell, europeisk och ibland global nivå. Flernivåsystemet är under kontinuerlig omvandling och sedan omkring 20 år tillbaka har den regionala nivån i Sverige omorganiserats och stärkts. Detta påverkar förväntningar och villkor för samverkan mellan kommuner och regioner. Detta berör exempelvis områden som planering, kollektivtrafik och omsorg. 

Ytterligare en viktig dimension för kommunernas och regionerna samverkan är den man utvecklar horisontellt; med andra kommuner och regioner. Sådan horisontell samverkan drivs av behov att hantera specialiserade eller resurskrävande uppdrag – inom fysisk planering, för utveckling av infrastruktur, för kompetensförsörjning och för en rad olika frågor kopplade till insatser för hållbar utveckling. 

Utvecklingen handlar om hela samhället och involverar olika sektorer

Den lokala utvecklingen påverkas av aktörer inom alla samhällssektorer. Näringslivets och civilsamhällets resurser och insatser är helt centrala i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Många kommuner uttrycker en ambition att inkludera medborgarna i policyutvecklingen och i samhällsplaneringen. Detta aktualiserar frågor som rör demokrati, medborgarinflytande och tillgänglighet. Kommunala och regionala organisationer har ofta som ambition att driva och vara delaktiga i offentlig-privata partnerskap och nätverk. Inom det här forskningsområdet undersöks hur interaktionen mellan olika aktörer faktiskt ser ut. Vi studerar mönster av konflikt och samförstånd, och hur olika resurser samspelar med varandra.

Lokal utveckling och samhällsplanering

Detta forskningsfält studerar hur kommuner arbetar med insatser – ofta i samverkan med andra – som har betydelse för hållbar lokal utveckling. Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.
Ur "Inriktning för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2022-2024".

Forskare

Pågående forskning

Lokalt och regionalt strategiskt arbete för omställning och hållbar tillväxt

Inom detta tema pågår forskning inom olika projekt. Här ingår samverkansuppdrag med Tillväxtverket. Inom det projektet följer vi kommunerna i Norra Sverige som har tagit emot statsbidrag till stöd för kommunernas näringslivsfunktioner. Det pågår även en studie för Tillväxtanalys som handlar om hur kommunal näringslivsverksamhet kan beskrivas och mätas. Vidare pågår följeforskning inom Vinnovafinansierat projekt med fokus på regional kapacitet att attrahera och ta emot stora industrietableringar. Forskningen i det här området följer regionernas strategier för smart specialisering och hur regioner och kommuner etablerar samverkan inom fältet för omställning och hållbar tillväxt.

Forskare: Brita Hermelin, Bo Persson, Josefina Syssner

Lokal ekonomisk hållbarhet och utveckling på Sveriges landsbygder

Landsbygdsområden med vikande befolkningsunderlag står inför många hållbarhetsrelaterade utmaningar. Begränsad tillgång till kapital, höga försörjningskvoter och sjunkande skattebaser hämmar omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Tidigare studier visar att tillväxt ofta är ett överordnat mål i lokal politik och planering i krympande kommuner på landsbygden, som präglas av geografiska lägesnackdelar. Hållbarhetsmål har sällan en framträdande plats, och kommunerna kopplar sällan den egna utvecklingspolitiken till behovet av demografisk anpassning, eller till mål om lokal ekonomisk hållbarhet. Det projekt som beskrivs här kommer att bidra med breddad och fördjupad kunskap om hur policyer för lokal ekonomisk hållbarhet växer fram under dessa omständigheter, och en ökad förståelse för hur dessa policyer kan bidra till omställningen till hållbara och resilienta landsbygder. Projektet har en tydlig koppling till mål 8 och 11 i Agenda 2030. Projektet finansieras av Formas och inleds under våren 2023.

Forskare: Josefina Syssner

Målbilder för lokal utveckling i områden med geografiska lägesnackdelar

I projektet undersöks vilka mål som formuleras för det lokala utvecklingsarbetet i områden med geografiska lägesnackdelar. Exempel på sådana lägesnackdelar är långa avstånd, en liten hemmamarknad, sämre tillgång till service eller ett vikande befolkningsunderlag. Hur uppstår utvecklingspolitiska mål och hur ser uppslutningen kring dessa mål ut? Ser målen olika ut på olika platser? Har olika aktörer olika målbilder? Är målen kopplade till de geografiska förutsättningarna? Hur i så fall – på vilket sätt?

Studien finansieras av Länsförsäkringars forskningsfond och inleds under slutet av 2022.
Forskare: Josefina Syssner

Förutsättningar för politisk styrning – en komparativ studie
Förutsättningarna för förtroendevalda att realisera det kommunala uppdraget varierar från kommun till kommun. Förutsättningarna kan bero på strukturella förutsättningar såsom demografi, det kommunala territoriet och dess placering i landet, näringslivsstruktur, utbildnings- och sysselsättningsgrad. Dessutom kan organisatoriska omständigheter vara av betydelse, däribland politiska partiers organisation och medlems bas, arbetssätt inom den kommunala förvaltningen, kommunala finanser och kompetensförsörjningsmöjligheter. I en mindre studie undersöks hur dessa varierande förutsättningar påverkar både skapandet och verkställandet av kommunala uppdraget.

Studien finansieras av Kommuninvest och inleds våren 2023.
Forskare: Josefina Syssner, Ulf Ramberg

Omskalningens effekter för hållbar omställning. 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter som samhällsbyggare
Under 2012 skedde en omfattande omorganisation av planeringen av kollektivtrafik i Sverige som innebar att ansvaret för detta flyttades från kommunerna till 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM). Detta projekt studerar hur RKM som nu funnits under ett decennium har konsoliderats och etablerat samverkan med kommunerna. Sådan samverkan är nödvändig eftersom frågor om kollektivtrafik är sammanvävt med olika kommunala ansvar och där framförallt fysisk planering utmärker sig. Projektet har en longitudinell forskningsdesign och studerar utvecklingen av planeringen för kollektivtrafik över tid. Samtliga regioner som inte är storstadsregioner ingår i studien. Det innebär att 18 regioner omfattas.

Projektet finansieras av Formas.
Forskare: Brita Hermelin, Ida Andersson (Örebro universitet), Linnea Eriksson och Robin Nuruzzaman (VTI). 

Team Nordic Shrinkage 

Nätverket Team Nordic Shrinkage inrättades 2019 av fem forskare från Sverige, Norge och Finland tack vare finansiering från den svenska regeringen och deras initiativ "Uppdrag Landsbygd". Sedan dess har nätverket utökats och är nu en kontaktpunkt för unga och seniora forskare från de nordiska länderna, Baltikum och Tyskland, som delar intresset för omställning, motståndskraft och anpassning i krympande områden. Nätverket finansierades initialt av regeringsuppdraget "Uppdrag Landsbygd" och är idag en löpande verksamhet.

Forskare: Josefina Syssner, Sara Löwgren, Albin Algotsson

Nyheter från forskningsfältet

bild på ett snötäckt landskap och en brun stuga

Ny bok om samhällsplanering för landsbygdsutveckling

Det finns en bild av landsbygden som en homogen, idyllisk plats som samtidigt är lite omodern och inte förändringsbenägen. Med boken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden” vill forskare bidra till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygden.

Bildmontage med porträttbilder av Stina Fogel, HR-chef på Norrköpings kommun, och Mikael Jonsson, teknisk chef på Valdemarsviks kommun.

Toppbetyg till Ledarskap i kommuner

Deltagarna ger LiKO toppbetyg. Det visar utvärderingen av den senaste omgången av kursen, som arrangeras av CKS. Stina Fogel, HR-chef på Norrköpings kommun och Mikael Jonsson, teknisk chef på Valdemarsviks kommun, är två av de nöjda deltagarna.

Stadsvy över Skellefteå i skymningen

Följeforskning kring regionala flaggskeppsprojekt i Skellefteå

Brita Hermelin från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, deltar som följeforskare i ett förstudieprojekt kring möjliggörandet av regionala flaggskepp.  Utgångspunkten är etableringen av Northvolts batterifabrik i Skellefteå.