17 maj 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av årets huvudtalare är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden
Brita Hermelin är en av huvudtalarna på EDAY 2024 den 29 maj i Linköping. Karin Midner

 

Hon kommer att dela med sig av insikter från sin forskning ”Omställning på riktigt – Att attrahera och mobilisera för industrietableringar: Lärdomar från Skellefteå”.

– Jag ska prata om hur den globala strukturomvandlingen mot det som i debatten kallas grön industri och grön energi ställer stora krav på kommunernas kapacitet för att möjliggöra de stora fysiska etableringarna som det här medför, säger Brita Hermelin. 

– Mer konkret kommer jag att ta min utgångspunkt i en stor industrietablering i Skellefteå, en batterifabrik. Den etableringen kräver att samhällsstrukturer byggs ut. Mitt fokus är att resonera om på vilket sätt kommunerna är involverade i att utveckla dessa strukturer som omfattar allt från fysisk infrastruktur, såsom vägar och elnät, markfrågor till vård, skola, omsorg och kultur. Kommunerna gör inte allt i detta men de gör mycket!

Omställning med geografiska skiften

Att få perspektiv på den omställning i befinner oss i, och som också drivs på av globala överenskommelser om miljömål tror Brita Hermelin är något av det viktigaste som deltagarna får med sig från EDAY.

– Jag är geograf, jag kommer ge perspektiv på de geografiska dimensionerna av detta i ett svenskt perspektiv, som att de stora investeringarna sker utanför storstadsregionerna och i regioner som under en tid har karakteriserats av tillbakagång av befolkning och sysselsättning. Så omställningen omfattar många dimensioner, inklusive geografiska skiften.
 
Omställningen med utgångspunkt i energi, miljö och hållbarhet är temat för EDAY 2024. Men kommer våra resurser att räcka till för den omställningen? Dagen bjuder på en djupdykning i frågan och utforskar också de potentiella målkonflikter som kan uppstå.

– Det här är en fråga som påverkar oss alla och en fråga som vi som individer, medarbetare, företagare och förtroendevalda behöver förstå och förhålla oss till, säger Brita Hermelin.  

 Huvudtalare, utöver Brita Hermelin, är Gunnar Wetterberg, författare, samhällsdebattör och känd som vinnare av SVT-programmet På spåret.

Kontakt

Läs fler nyheter från CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.