Lagändringen som flyttade över ansvaret för kollektivtrafiken trädde i kraft 2012. Genom förändringen ville regeringen få en ökad kommersialisering och högre effektivitet i kollektivtrafiken. Man ville också åstadkomma en tydlig politisk styrning och en bättre samordning mellan kollektivtrafiken och annan samhällsplanering.
Ida Andersson, forskare på Örebro universitet Foto Anders RickegårdIda Andersson, forskare vid Örebro universitet, och Brita Hermelin, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU, har undersökt på hur förändringen har påverkat planeringen och utvecklingen av kollektivtrafik. Rapporten fokuserar på det lokala perspektivet men forskarna har också tittat på hur detta i förlängningen påverkar förutsättningar för lokal och regional hållbar utveckling.
Besvikna kommuner
Ett centralt begrepp i rapporten är samverkan, och författarna försöker förstå hur just samverkan inom kollektivtrafik sker mellan kommuner och regioner. Studien är avgränsad tillBrita Hermelin, forskare på CKS Foto Anna Valentinsson det kommunala perspektivet och det är enbart kommunrepresentanter som intervjuats.
- Efter nästan tio år i den nya formen kan vi bland annat konstatera att flera kommuner känner besvikelse över att mandatet att styra över kollektivtrafiken tagits ifrån dem. Det gäller framför allt mindre kommuner, som inte känner sig i centrum för de transportpolitiska målen, säger Brita Hermelin.
- Vi har också sett att regionerna är hårt styrda av de nationella riktlinjerna för kollektivtrafik, något som påverkar möjligheterna till samverkan. Riktlinjerna handlar bland annat om att öka resandet med kollektivtrafik och minska bilresandet. Det är betydligt lättare att driva igenom i större städer där det går att få volym i resandet. På landsbygden är det inte lönsamt att låta bussar gå halvtomma eller helt tomma vissa tider på dygnet. Då minskar också incitamentet för berörda invånare att lämna bilen hemma, fortsätter Hermelin.
Svårt med samverkansformer
Slutligen konstateras att det fortfarande är svårt att hitta samverkansformer mellan kommuner och regioner. Det märks dock en skillnad mellan stad och landsbygd. De befolkningsmässigt större kommunerna beskriver hur samverkansformer för kollektivtrafiken och relationer kring dessa har vuxit fram i samförstånd med respektive region. Mindre kommuner uppger att det har tagit tid att etablera former för samverkan med regionen sedan RKM etablerades.
Rapporten är resultatet av ett pilotprojekt om hur samverkan inom kollektivtrafik sker mellan kommuner och regioner. Pilotprojektet har genomförts med stöd från Formas.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs rapporten
Snart tio år med regionala kollektivtrafikmyndigheter
