05 mars 2020

”Pathways to Demographic Adaption” handlar om krympande områden i Sverige och i andra delar av Norra Europa. I boken undersöker Josefina Syssner, biträdande professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), hur en minskande befolkning påverkar samhället, och hur lokala beslutsfattare kan agera för att anpassa platsen till en förändrad demografi.

Boken, som gavs ut på Springer förlag i januari, inleds med en översikt över befolkningsutvecklingen i Europa de senaste decennierna. Därefter argumenterar Syssner för att befolkningsminskning är en viktig policyfråga.

– Hur kommunerna hanterar befolkningsminskning är en viktig demokratifråga, säger Josefina Syssner. Det handlar om hur man hanterar begränsade resurser och hur man kommer fram till de prioriteringar man gör.

Strategier för tillväxt

Många kommuner fortsätter att fokusera på tillväxtpolitiska insatser, och de undviker att utveckla strategier för att möta de utmaningar som befolkningsminskning innebär. En av slutsatserna i boken är därför att krympande kommuner behöver bedriva en aktiv, långsiktig och transparent anpassningspolitik.
Ett av kapitlen handlar om varför så många kommuner – i Sverige och i andra delar av Europa – undviker att utveckla strategier för anpassning. Här menar Syssner att det dels beror på att man fortsätter att hoppas på tillväxt, eftersom den har många fördelar i glesa och krympande geografier. Men det beror också på att det i många fall blivit ett stigma att vara en krympande kommun; det uppfattas i vissa fall nästan som något pinsamt. Många kommunpolitiker uppfattar också att deras främsta roll är att vara en ambassadör för sin kommun, en roll som förväntas tala om en framtid präglad av tillväxt.

Utvärdering väsentligt

Men även om Syssner argumenterar för en långsiktig och transparent anpassningspolitik, så betonar hon också vikten av att denna politik utvärderas och granskas. Hon ger därför flera förslag på hur lokala anpassningspolitiska prioriteringar kan utvärderas på ett mer strukturerat sätt.

Boken bygger på studier som genomförts i Sverige, Tyskland och Nederländerna under åren 2013 – 2018 tillsammans med forskare på CKS och på flera andar lärosäten. Boken riktar sig huvudsakligen till masterstudenter, forskare samt kommunpolitiker och tjänstepersoner inom lokal och regional utveckling, styrning och planering.

Fotnot: Boken finns tillgänglig som e-bok på www springer.com

Fler nyheter från CKS

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

En man i kostym och glasögon ler.

Juristen Johan Höök blir gästprofessor i Moa Martinsons namn

Centrum för kommunstrategiska studier förstärks hösten 2026 med kompetens inom kommunalrätt och lagstiftningsarbete. Under två år ska juristen Johan Höök verka som gästprofessor, hans ambition är att bidra med praktiska erfarenheter från sitt arbete.

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?