05 mars 2020

”Pathways to Demographic Adaption” handlar om krympande områden i Sverige och i andra delar av Norra Europa. I boken undersöker Josefina Syssner, biträdande professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), hur en minskande befolkning påverkar samhället, och hur lokala beslutsfattare kan agera för att anpassa platsen till en förändrad demografi.

Boken, som gavs ut på Springer förlag i januari, inleds med en översikt över befolkningsutvecklingen i Europa de senaste decennierna. Därefter argumenterar Syssner för att befolkningsminskning är en viktig policyfråga.

– Hur kommunerna hanterar befolkningsminskning är en viktig demokratifråga, säger Josefina Syssner. Det handlar om hur man hanterar begränsade resurser och hur man kommer fram till de prioriteringar man gör.

Strategier för tillväxt

Många kommuner fortsätter att fokusera på tillväxtpolitiska insatser, och de undviker att utveckla strategier för att möta de utmaningar som befolkningsminskning innebär. En av slutsatserna i boken är därför att krympande kommuner behöver bedriva en aktiv, långsiktig och transparent anpassningspolitik.
Ett av kapitlen handlar om varför så många kommuner – i Sverige och i andra delar av Europa – undviker att utveckla strategier för anpassning. Här menar Syssner att det dels beror på att man fortsätter att hoppas på tillväxt, eftersom den har många fördelar i glesa och krympande geografier. Men det beror också på att det i många fall blivit ett stigma att vara en krympande kommun; det uppfattas i vissa fall nästan som något pinsamt. Många kommunpolitiker uppfattar också att deras främsta roll är att vara en ambassadör för sin kommun, en roll som förväntas tala om en framtid präglad av tillväxt.

Utvärdering väsentligt

Men även om Syssner argumenterar för en långsiktig och transparent anpassningspolitik, så betonar hon också vikten av att denna politik utvärderas och granskas. Hon ger därför flera förslag på hur lokala anpassningspolitiska prioriteringar kan utvärderas på ett mer strukturerat sätt.

Boken bygger på studier som genomförts i Sverige, Tyskland och Nederländerna under åren 2013 – 2018 tillsammans med forskare på CKS och på flera andar lärosäten. Boken riktar sig huvudsakligen till masterstudenter, forskare samt kommunpolitiker och tjänstepersoner inom lokal och regional utveckling, styrning och planering.

Fotnot: Boken finns tillgänglig som e-bok på www springer.com

 

 

Fler nyheter från CKS

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.