05 mars 2020

”Pathways to Demographic Adaption” handlar om krympande områden i Sverige och i andra delar av Norra Europa. I boken undersöker Josefina Syssner, biträdande professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), hur en minskande befolkning påverkar samhället, och hur lokala beslutsfattare kan agera för att anpassa platsen till en förändrad demografi.

Boken, som gavs ut på Springer förlag i januari, inleds med en översikt över befolkningsutvecklingen i Europa de senaste decennierna. Därefter argumenterar Syssner för att befolkningsminskning är en viktig policyfråga.

– Hur kommunerna hanterar befolkningsminskning är en viktig demokratifråga, säger Josefina Syssner. Det handlar om hur man hanterar begränsade resurser och hur man kommer fram till de prioriteringar man gör.

Strategier för tillväxt

Många kommuner fortsätter att fokusera på tillväxtpolitiska insatser, och de undviker att utveckla strategier för att möta de utmaningar som befolkningsminskning innebär. En av slutsatserna i boken är därför att krympande kommuner behöver bedriva en aktiv, långsiktig och transparent anpassningspolitik.
Ett av kapitlen handlar om varför så många kommuner – i Sverige och i andra delar av Europa – undviker att utveckla strategier för anpassning. Här menar Syssner att det dels beror på att man fortsätter att hoppas på tillväxt, eftersom den har många fördelar i glesa och krympande geografier. Men det beror också på att det i många fall blivit ett stigma att vara en krympande kommun; det uppfattas i vissa fall nästan som något pinsamt. Många kommunpolitiker uppfattar också att deras främsta roll är att vara en ambassadör för sin kommun, en roll som förväntas tala om en framtid präglad av tillväxt.

Utvärdering väsentligt

Men även om Syssner argumenterar för en långsiktig och transparent anpassningspolitik, så betonar hon också vikten av att denna politik utvärderas och granskas. Hon ger därför flera förslag på hur lokala anpassningspolitiska prioriteringar kan utvärderas på ett mer strukturerat sätt.

Boken bygger på studier som genomförts i Sverige, Tyskland och Nederländerna under åren 2013 – 2018 tillsammans med forskare på CKS och på flera andar lärosäten. Boken riktar sig huvudsakligen till masterstudenter, forskare samt kommunpolitiker och tjänstepersoner inom lokal och regional utveckling, styrning och planering.

Fotnot: Boken finns tillgänglig som e-bok på www springer.com

Fler nyheter från CKS

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Senaste nytt från LiU

En man håller i en rulle med tryckta solceller.

Solceller från LiU snart i världens vardagsrum

I den nya fjärrkontrollen för Google TV är batterierna ersatta av tryckta organiska solceller som laddas av lamporna inomhus. Solcellerna har forskats fram vid Linköpings universitet och tagits till marknaden av avknoppningsföretaget Epishine.

En kvinna lutar sig mot ett träd i en skog.

Ekosystems motståndskraft i fokus för LiU-lett nätverk

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

Några flygplan som flyger över ett vattendrag.

Nytt centrum för forskning om drönarsvärmar

LiU blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och samhällsskydd.