05 mars 2020

”Pathways to Demographic Adaption” handlar om krympande områden i Sverige och i andra delar av Norra Europa. I boken undersöker Josefina Syssner, biträdande professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), hur en minskande befolkning påverkar samhället, och hur lokala beslutsfattare kan agera för att anpassa platsen till en förändrad demografi.

Boken, som gavs ut på Springer förlag i januari, inleds med en översikt över befolkningsutvecklingen i Europa de senaste decennierna. Därefter argumenterar Syssner för att befolkningsminskning är en viktig policyfråga.

– Hur kommunerna hanterar befolkningsminskning är en viktig demokratifråga, säger Josefina Syssner. Det handlar om hur man hanterar begränsade resurser och hur man kommer fram till de prioriteringar man gör.

Strategier för tillväxt

Många kommuner fortsätter att fokusera på tillväxtpolitiska insatser, och de undviker att utveckla strategier för att möta de utmaningar som befolkningsminskning innebär. En av slutsatserna i boken är därför att krympande kommuner behöver bedriva en aktiv, långsiktig och transparent anpassningspolitik.
Ett av kapitlen handlar om varför så många kommuner – i Sverige och i andra delar av Europa – undviker att utveckla strategier för anpassning. Här menar Syssner att det dels beror på att man fortsätter att hoppas på tillväxt, eftersom den har många fördelar i glesa och krympande geografier. Men det beror också på att det i många fall blivit ett stigma att vara en krympande kommun; det uppfattas i vissa fall nästan som något pinsamt. Många kommunpolitiker uppfattar också att deras främsta roll är att vara en ambassadör för sin kommun, en roll som förväntas tala om en framtid präglad av tillväxt.

Utvärdering väsentligt

Men även om Syssner argumenterar för en långsiktig och transparent anpassningspolitik, så betonar hon också vikten av att denna politik utvärderas och granskas. Hon ger därför flera förslag på hur lokala anpassningspolitiska prioriteringar kan utvärderas på ett mer strukturerat sätt.

Boken bygger på studier som genomförts i Sverige, Tyskland och Nederländerna under åren 2013 – 2018 tillsammans med forskare på CKS och på flera andar lärosäten. Boken riktar sig huvudsakligen till masterstudenter, forskare samt kommunpolitiker och tjänstepersoner inom lokal och regional utveckling, styrning och planering.

Fotnot: Boken finns tillgänglig som e-bok på www springer.com

 

 

Fler nyheter från CKS

Parkbänk i vatten.

CKS samordnar nytt klimatråd i Linköpings kommun

Linköpings kommun har beslutat att inrätta ett externt klimatråd. I det arbetet tar kommunen hjälp av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, som har fått uppdraget att samordna det nya klimatrådet.

en man på en stege vid en röd stuga med flera stegar resta mot fasaden

Bygg- och bogemenskaper – svaret på stora samhällsutmaningar?

Med en befolkning som blir allt äldre står Sverige står inför flera olika utmaningar. En ny rapport från CKS visar att bygg- och bogemenskaper skulle kunna vara en del av svaret på några av våra största samhällsutmaningar.

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.