18 december 2023

Det finns en bild av landsbygden som en homogen, idyllisk plats som samtidigt är lite omodern och inte särskilt förändringsbenägen. Med läroboken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden” vill ett nätverk av forskare från hela Sverige bidra till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygden ur flera olika perspektiv. 

bild på ett snötäckt landskap och en brun stuga
En ny bok, skriven av forskare  från hela Sverige, vill bidra till att nyansera bilden av landsbygden som en idyll. Fotograf: Pixabay
Under 2019 fick Institutionen för stad och land vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ett uppdrag av regeringen att främja en bättre samordning och samverkan inom den svenska landsbygds- och regionalforskningen. Läroboken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden: om service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor.” är ett resultat av detta uppdrag. Susanne Stenbacka, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet är bokens redaktörer.

I boken presenteras studier av samhällsplanering för goda livsvillkor i landsbygder, med särskilt fokus på service- och infrastrukturutveckling. Landsbygder och städer är sammanlänkade i nätverk av platser och beroendeförhållanden, och goda livsvillkor på landsbygder bidrar därmed till en hållbar utveckling för hela samhället.

Studenter en viktig målgrupp

Bakom boken ligger forskarnätverket SIV (Service, Infrastruktur och Välfärd), ett nätverk som kunde startas tack vare satsningen från regeringen. Nätverket samlar forskare med ett gemensamt intresse för regional och lokal utveckling och planering i landsbygdskommuner.

När vi utvecklade den här boken tillsammans i nätverket tänkte vi på studenter som en viktig målgrupp. Flera av författarna är även verksamma inom det som kan beskrivas som ”praktiken för samhällsplanering” och de representerar en annan central läsargrupp som vi strävat efter att vända oss till, säger Brita Hermelin.

Bokens struktur och höjdpunkter

I tolv kapitel lyfter författarna frågor om bland annat utmaningar med att tillhandahålla service och bygga upp infrastruktur på landsbygden samt hur strukturerna påverkar människors syn på sin plats, vardag och framtid.

Brita Hermelin vill gärna lyfta tre kapitel lite extra. Ett av dem handlar om lärcentrum och kompetensutveckling på landsbygden, ett annat om migration och hur det kan påverka välfärden och det sista ”Att värdera en symbol för en bygd” beskriver vad som händer när en känd TV-personlighet köper och renoverar en byggnad som under lång tid varit, och är, en stark symbol för bygden.

Avslutningsvis menar Brita Hermelin att nätverket SIV:s arbete med boken har bidragit till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygdens komplexitet.

Vår förhoppning är att boken inte enbart kommer att ha en påverkan på studenters lärande utan att även landsbygdsutvecklare och kommuner kan dra nytta av dess breda perspektiv på hållbar samhällsplanering, avslutar Brita Hermelin.

De bidrog till boken

Bokens författarna har sin bakgrund i discipliner som kulturgeografi, samhällsplanering, infrastrukturstudier, informatik och organisationsvetenskap samt civilsamhällesstudier.

Läs mer om bokens övriga författare

Ida Andersson är docent i kulturgeografi och arbetar som lektor vid Örebro universitet.

Cecilia Bygdell är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Upplandsmuseet. 

Patrik Cras är doktor i landsbygdsutveckling och verksam som forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet. 

Jenny Eriksson Lundström är universitetslektor i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. 

Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhällesstudier vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.

Ida Grundel är fil.dr i kulturgeografi och arbetar på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. 

Eva Gustavsson är docent i kulturgeografi vid Örebro universitet. 

Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. 

Johan Hörnemalm är fil.dr i arbetsvetenskap med sociologi som huvudämne och ansluten forskare vid Umeå universitet.

Stina Karlsson är utvecklingsledare för kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor på Norrbottens Kommuner. 

Catarina Lundqvist är fil.dr i det tvärvetenskapliga forskningsområdet etnicitet och ansluten forskare vid Umeå universitet. 

Daniel Lövgren är universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hans forskningsintresse rör kommunikation och plats i relation till olika typer av organisationer/organisering, men även studier av strategisk kommunikation i offentlig sektor.

Dick Magnusson är universitetslektor och docent på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. 

Anna-Birgitte Moberg har en masterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet. 

Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. 

Mattias Sandberg är docent i kulturgeografi. Han arbetar som specialist inom skogens sociala värden på Skogsstyrelsen och är affilierad forskare i kulturgeografi vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet.

Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. 

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Senaste nytt från LiU

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.

Kåkenhus

Kåkenhus bas när SVT sänder från SM-veckan

Sista veckan i juni står Norrköping värd för SM-veckan. Kåkenhus blir då centrum för SVT som sänder direkt från sin studio på Campus Norrköping.

Passivt ledarskap ökar mobbning mot lägre chefer

Mobbning på arbetsplatsen ökar om inte ledningen är aktiv och närvarande. Men särskilt hårt drabbade blir de chefer som är närmast medarbetarna, visar en ny studie från Linköpings universitet.