25 november 2020

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har utmaningarna inom omsorg och utbildning ofta hamnat i fokus. Men även frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet.

Handsprit på Kårallen.
Fotograf: THOR BALKHED
Sedan pandemin slog till i början av året har landets kommuner haft stora utmaningar att klara av sina olika verksamheter och att fatta beslut under en samhällskris. Flera stödinsatser och åtgärdspaket har tagits fram på olika politiska nivåer för att stötta kommunerna. Brita Hermelin och Bo Persson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt kommunernas insatser för näringslivet under ett tidigt skede av covid19-pandemin.

Utifrån intervjuer med respondenter för de östgötska kommunerna beskrivs erfarenheterna av näringslivsarbetet under våren 2020 i studien. Hur använde kommunerna sitt eget handlingsutrymme och hur såg relationen till regionens arbete och nationella satsningar ut? Det är några av de frågor som berörs i intervjuerna med representanter för näringslivsfunktioner i tio av länets 13 kommuner samt Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Utmaningar för organisationer under stress

Studien diskuterar hur en tillitsfull kommunikation mellan kommuner och företag på lokal nivå är viktigt för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta är något som blir extra viktigt under en kris och även extra utmanade då organisationer är under stress. Studien diskuterar hur kommunerna under krisen har ställts inför komplicerade dialoger med ett lokalt näringsliv under svåra förhållanden.

Rapporten visar att en intensiv kommunikation pågick mellan kommunerna i Östergötland under våren 2020 och att detta bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte om insatserna i respektive kommun. Kommunerna arbetade också med att sprida information till det lokala näringslivet om olika nationella satsningar för att stötta företagen.

Samverkan mellan kommuner och med Region Östergötland beskrivs som positiv av många respondenter. Under våren ordnade Region Östergötland återkommande möten för kommunens näringslivsansvariga, något som sågs som ett värdefullt stöd.

Det lokala i lokalt näringslivsarbete

– Vi har sett att kommunikationen mellan kommuner har haft betydelse för de näringslivsansvariga, man har påverkats och inspirerats av hur andra kommuner har jobbat. Men det har också gett upphov till viss konkurrens och osäkerhet om vilka förväntningar man bör ta hänsyn till, säger Bo Persson, forskare på CKS.

— Vi har också sett att kommunernas agerande varierar och försökt att identifiera hur respondenterna förklarar bakgrunden till variationerna. Här kan vi se att det finns kopplingar till organisatoriska förhållanden och förhållanden i den lokala geografin. Organisatoriska förhållanden kan handla om hur näringslivsfunktionen är organiserad (inom förvaltningen eller i bolag) och geografin kan handla om den lokala näringslivsstrukturen, säger Brita Hermelin, forskare på CKS.

Avslutningsvis ställs frågan: ”Vad är lokalt i lokalt näringslivsarbete?” För att besvara detta särskiljer författarna tre dimensioner; det lokala myndighetsarbetet, lokal informationsspridning om statliga satsningar och lokala näringslivsstrategier. Rapportens avslutningsdiskussion resonerar om hur dessa olika dimensioner av det ”lokala” i kommunernas näringslivsarbete exponeras och aktiveras på olika sätt i tider av dramatisk kris som Coronapandemin har medfört.

-----------------------------------------------------
Resultatet av studien presenteras i sin helhet i ett arbetsnotat som publiceras i december. Författarna till arbetsnotatet är Brita Hermelin och Bo Persson. Gissur Erlingsson har bidragit till arbetet genom att synpunkter på upplägg och manus, Elin Svensson som arbetade som forskningsassistent under våren 2020 genomförde intervjuerna.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Urban Forsberg.

Akademi och industri krokar arm för Europas halvledartillverkning

LiU har fördjupat forskningssamarbetet med tyska SGL Carbon med målet att på sikt stärka europeisk halvledartillverkning. Tillsammans har man utvecklat en specialutformad CVD-maskin där bättre metoder för att belägga grafit ska utvecklas.

Man i labbrock håller upp provrör innehållandes två gröna tabletter.

Från labb till lagstiftning - kampen mot nya nätdroger

En ny drog på marknaden – varje vecka. Så har utvecklingen sett ut i Europa de senaste åren när det gäller tillgången på nätdroger. Henrik Green använder forskning för att hjälpa myndigheter att snabbare få stopp på de farligaste nätdrogerna.

Starka band med Japan – den nya japanska ambassadören besökte LiU

Bra utbildningar och framstående forskning förenar Linköpings universitet med universiteten i Japan - men också gemensamma utmaningar. Tidpunkten för terminsstart borde till exempel synkroniseras, menar Japans ambassadör Hideaki Mizukoshi.