25 november 2020

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har utmaningarna inom omsorg och utbildning ofta hamnat i fokus. Men även frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet.

Handsprit på Kårallen.
Fotograf: THOR BALKHED
Sedan pandemin slog till i början av året har landets kommuner haft stora utmaningar att klara av sina olika verksamheter och att fatta beslut under en samhällskris. Flera stödinsatser och åtgärdspaket har tagits fram på olika politiska nivåer för att stötta kommunerna. Brita Hermelin och Bo Persson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt kommunernas insatser för näringslivet under ett tidigt skede av covid19-pandemin.

Utifrån intervjuer med respondenter för de östgötska kommunerna beskrivs erfarenheterna av näringslivsarbetet under våren 2020 i studien. Hur använde kommunerna sitt eget handlingsutrymme och hur såg relationen till regionens arbete och nationella satsningar ut? Det är några av de frågor som berörs i intervjuerna med representanter för näringslivsfunktioner i tio av länets 13 kommuner samt Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Utmaningar för organisationer under stress

Studien diskuterar hur en tillitsfull kommunikation mellan kommuner och företag på lokal nivå är viktigt för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta är något som blir extra viktigt under en kris och även extra utmanade då organisationer är under stress. Studien diskuterar hur kommunerna under krisen har ställts inför komplicerade dialoger med ett lokalt näringsliv under svåra förhållanden.

Rapporten visar att en intensiv kommunikation pågick mellan kommunerna i Östergötland under våren 2020 och att detta bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte om insatserna i respektive kommun. Kommunerna arbetade också med att sprida information till det lokala näringslivet om olika nationella satsningar för att stötta företagen.

Samverkan mellan kommuner och med Region Östergötland beskrivs som positiv av många respondenter. Under våren ordnade Region Östergötland återkommande möten för kommunens näringslivsansvariga, något som sågs som ett värdefullt stöd.

Det lokala i lokalt näringslivsarbete

– Vi har sett att kommunikationen mellan kommuner har haft betydelse för de näringslivsansvariga, man har påverkats och inspirerats av hur andra kommuner har jobbat. Men det har också gett upphov till viss konkurrens och osäkerhet om vilka förväntningar man bör ta hänsyn till, säger Bo Persson, forskare på CKS.

— Vi har också sett att kommunernas agerande varierar och försökt att identifiera hur respondenterna förklarar bakgrunden till variationerna. Här kan vi se att det finns kopplingar till organisatoriska förhållanden och förhållanden i den lokala geografin. Organisatoriska förhållanden kan handla om hur näringslivsfunktionen är organiserad (inom förvaltningen eller i bolag) och geografin kan handla om den lokala näringslivsstrukturen, säger Brita Hermelin, forskare på CKS.

Avslutningsvis ställs frågan: ”Vad är lokalt i lokalt näringslivsarbete?” För att besvara detta särskiljer författarna tre dimensioner; det lokala myndighetsarbetet, lokal informationsspridning om statliga satsningar och lokala näringslivsstrategier. Rapportens avslutningsdiskussion resonerar om hur dessa olika dimensioner av det ”lokala” i kommunernas näringslivsarbete exponeras och aktiveras på olika sätt i tider av dramatisk kris som Coronapandemin har medfört.

-----------------------------------------------------
Resultatet av studien presenteras i sin helhet i ett arbetsnotat som publiceras i december. Författarna till arbetsnotatet är Brita Hermelin och Bo Persson. Gissur Erlingsson har bidragit till arbetet genom att synpunkter på upplägg och manus, Elin Svensson som arbetade som forskningsassistent under våren 2020 genomförde intervjuerna.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.