14 april 2021

Planeringen för den nya höghastighetsjärnvägen Ostlänken har pågått i många år. Kommunerna som berörs av byggandet har dragit i gång omfattande planeringsprocesser för att kunna få ut så positiva effekter som möjligt av Ostlänken. Men planeringsarbetet försvåras kraftigt av att förutsättningarna är mycket osäkra.

Bild på ett tåg
Fotograf: Pixabay

Osäkerheten består framför allt i faktorer som rör den fysiska planeringen och geografin. Brita Hermelin och Sara Gustafsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har under fem års tid fördjupat sig i hållbarhets- och tillväxtfrågor kring Ostlänken. I sin senaste rapport undersöker de fyra svenska kommuners planeringsprocesser för den kommande höghastighetsjärnvägen. Oklarheter kring beslut om var stationer ska placeras geografiskt och hur de ska utformas är avgörande faktorer som hindrar kommunerna att kunna planera strategiskt och långsiktigt.

— Det här handlar om kommunernas huvuduppdrag, fysisk planering kopplat till befolkningsfrågan. När förutsättningarna är så oklara ser vi att det är väldigt svårt att planera för till exempel bostadsbyggande i anslutning till järnvägen, säger Brita Hermelin.

Krockar mellan nationell och kommunal nivå

I Sverige har kommunerna starka mandat för sina egna planeringsprocesser. Men undersökningen visar att kommunernas strategiska planering i det här fallet påverkas av nationella processer och beslut och att krockar kan uppstå mellan den nationella och den kommunala planeringen.

— När Sverigeförhandlingen avslutades för drygt tre år sedan fick kommunerna ett åtagande att bygga ett stort antal bostäder i samband med utbyggnaden av ny infrastruktur, som Ostlänken. Något som också har försvårats betydligt av oklarheter och ändrade tidplaner i de nationella besluten, säger Sara Gustafsson.

— Ett annat exempel är hur myndigheternas plan för Ostlänken ser ut. Trafikverket planerar att bygga korridorer för den nya stambanan men det är oklart var och hur breda korridorerna kommer att bli, och innanför dessa korridorer får kommunen inte bygga. Det blir ett problem för kommunerna som vill kunna planera det fysiska rummet för en så bra tillgänglighet till stambanan som möjligt, säger Sara Gustafsson.

Dialogen är vass

Linköping, Norrköping, Nyköping och Trosa är de kommuner som har undersökts genom att forskarna har gått igenom planeringsdokument och nyhetsflödet på kommunernas webbplatser. Ytterligare slutsatser är att kommunernas förutsättningar varierar bland annat beroende på storlek och närheten till Stockholm.

— Vi har sett att det finns en öppen och ganska vass dialog mellan kommuner och staten. Det beror förmodligen på att man har olika perspektiv på planeringen kring byggandet av Ostlänken. Ett övergripande syfte för statens nationella perspektiv är att minska restiden och att väva ihop Sveriges storstadsregioner på ett mer effektivt och hållbart sätt. Kommunerna å sin sida vill kunna planera för att järnvägen ska vara till gagn för kommunen ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv, avslutar Brita Hermelin.

----------------------------------------------------------------------------------

Läs rapporten
Strategic Planning for High-speed Rail Investments – A Comparative Study of Four Intermediate Stations in Sweden

Kontakt

Relaterat innehåll

Ostlänken och hållbar regional utveckling

Vad kan de regionala aktörerna i Östergötland och Sörmland lära av tidigare satsningar på höghastighetsjärnvägar i Europa? I den här filmen presenterar Brita Hermelin och Sara de fem viktigaste lärdomarna att ta med sig in i arbetet med Ostlänken.

Fler nyheter från CKS

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

bokmingel på cks

Lärobok lyfter kommunernas roll i svensk politik

I en ny utgåva av läroboken Politik och förvaltning i svenska kommuner, ges en introduktion till de svenska kommunerna – hur de vuxit fram, hur de styrs och hur den lokala demokratin i Sverige fungerar. Gissur Erlingsson är en av bokens författare.

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

Senaste nytt från LiU

En utomhusmässa vid Linköpings universitet där industriföretag och studenter möts. Två stora kranar håller upp banderoller, och flera personer står runt specialbyggda cyklar och diskuterar.

Max kombinerar forskning och vanliga arbetet: "Verkligen ett privilegium"

Sedan hösten 2022 är Max Ahlqvist en av Linköpings universitets industridoktorander. På företaget Epiroc Rock Drills AB bedriver han forskning inom hållfasthetslära och material i kombination med sina vanliga arbetsuppgifter.

Manlig forskare i campusmiljö.

Influencers behöver sin frihet i ny digital industri

Influencers behöver en viss frihet för att fungera, även om deras jobb sker i samarbete med något varumärke. Sociala medier utgör en ny typ av industri, men i utvecklingen av den är det viktigt att tänka på användarnas välmående

Från studentliv till framgång

Niclas Söör sög ut det göttigaste ur studentlivet vid LiU. Det formade karriären. Här fick han idén till Dospace, ett slags kontorshotell med nära 1 400 medlemmar på elva platser i Sverige.