14 april 2021

Planeringen för den nya höghastighetsjärnvägen Ostlänken har pågått i många år. Kommunerna som berörs av byggandet har dragit i gång omfattande planeringsprocesser för att kunna få ut så positiva effekter som möjligt av Ostlänken. Men planeringsarbetet försvåras kraftigt av att förutsättningarna är mycket osäkra.

Bild på ett tåg
Pixabay

Osäkerheten består framför allt i faktorer som rör den fysiska planeringen och geografin. Brita Hermelin och Sara Gustafsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har under fem års tid fördjupat sig i hållbarhets- och tillväxtfrågor kring Ostlänken. I sin senaste rapport undersöker de fyra svenska kommuners planeringsprocesser för den kommande höghastighetsjärnvägen. Oklarheter kring beslut om var stationer ska placeras geografiskt och hur de ska utformas är avgörande faktorer som hindrar kommunerna att kunna planera strategiskt och långsiktigt.

— Det här handlar om kommunernas huvuduppdrag, fysisk planering kopplat till befolkningsfrågan. När förutsättningarna är så oklara ser vi att det är väldigt svårt att planera för till exempel bostadsbyggande i anslutning till järnvägen, säger Brita Hermelin.

Krockar mellan nationell och kommunal nivå

I Sverige har kommunerna starka mandat för sina egna planeringsprocesser. Men undersökningen visar att kommunernas strategiska planering i det här fallet påverkas av nationella processer och beslut och att krockar kan uppstå mellan den nationella och den kommunala planeringen.

— När Sverigeförhandlingen avslutades för drygt tre år sedan fick kommunerna ett åtagande att bygga ett stort antal bostäder i samband med utbyggnaden av ny infrastruktur, som Ostlänken. Något som också har försvårats betydligt av oklarheter och ändrade tidplaner i de nationella besluten, säger Sara Gustafsson.

— Ett annat exempel är hur myndigheternas plan för Ostlänken ser ut. Trafikverket planerar att bygga korridorer för den nya stambanan men det är oklart var och hur breda korridorerna kommer att bli, och innanför dessa korridorer får kommunen inte bygga. Det blir ett problem för kommunerna som vill kunna planera det fysiska rummet för en så bra tillgänglighet till stambanan som möjligt, säger Sara Gustafsson.

Dialogen är vass

Linköping, Norrköping, Nyköping och Trosa är de kommuner som har undersökts genom att forskarna har gått igenom planeringsdokument och nyhetsflödet på kommunernas webbplatser. Ytterligare slutsatser är att kommunernas förutsättningar varierar bland annat beroende på storlek och närheten till Stockholm.

— Vi har sett att det finns en öppen och ganska vass dialog mellan kommuner och staten. Det beror förmodligen på att man har olika perspektiv på planeringen kring byggandet av Ostlänken. Ett övergripande syfte för statens nationella perspektiv är att minska restiden och att väva ihop Sveriges storstadsregioner på ett mer effektivt och hållbart sätt. Kommunerna å sin sida vill kunna planera för att järnvägen ska vara till gagn för kommunen ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv, avslutar Brita Hermelin.

----------------------------------------------------------------------------------

Läs rapporten
Strategic Planning for High-speed Rail Investments – A Comparative Study of Four Intermediate Stations in Sweden

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Ostlänken och hållbar regional utveckling

Vad kan de regionala aktörerna i Östergötland och Sörmland lära av tidigare satsningar på höghastighetsjärnvägar i Europa? I den här filmen presenterar Brita Hermelin och Sara de fem viktigaste lärdomarna att ta med sig in i arbetet med Ostlänken.

Fler nyheter från CKS

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.