14 april 2021

Planeringen för den nya höghastighetsjärnvägen Ostlänken har pågått i många år. Kommunerna som berörs av byggandet har dragit i gång omfattande planeringsprocesser för att kunna få ut så positiva effekter som möjligt av Ostlänken. Men planeringsarbetet försvåras kraftigt av att förutsättningarna är mycket osäkra.

Bild på ett tåg
Pixabay

Osäkerheten består framför allt i faktorer som rör den fysiska planeringen och geografin. Brita Hermelin och Sara Gustafsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har under fem års tid fördjupat sig i hållbarhets- och tillväxtfrågor kring Ostlänken. I sin senaste rapport undersöker de fyra svenska kommuners planeringsprocesser för den kommande höghastighetsjärnvägen. Oklarheter kring beslut om var stationer ska placeras geografiskt och hur de ska utformas är avgörande faktorer som hindrar kommunerna att kunna planera strategiskt och långsiktigt.

— Det här handlar om kommunernas huvuduppdrag, fysisk planering kopplat till befolkningsfrågan. När förutsättningarna är så oklara ser vi att det är väldigt svårt att planera för till exempel bostadsbyggande i anslutning till järnvägen, säger Brita Hermelin.

Krockar mellan nationell och kommunal nivå

I Sverige har kommunerna starka mandat för sina egna planeringsprocesser. Men undersökningen visar att kommunernas strategiska planering i det här fallet påverkas av nationella processer och beslut och att krockar kan uppstå mellan den nationella och den kommunala planeringen.

— När Sverigeförhandlingen avslutades för drygt tre år sedan fick kommunerna ett åtagande att bygga ett stort antal bostäder i samband med utbyggnaden av ny infrastruktur, som Ostlänken. Något som också har försvårats betydligt av oklarheter och ändrade tidplaner i de nationella besluten, säger Sara Gustafsson.

— Ett annat exempel är hur myndigheternas plan för Ostlänken ser ut. Trafikverket planerar att bygga korridorer för den nya stambanan men det är oklart var och hur breda korridorerna kommer att bli, och innanför dessa korridorer får kommunen inte bygga. Det blir ett problem för kommunerna som vill kunna planera det fysiska rummet för en så bra tillgänglighet till stambanan som möjligt, säger Sara Gustafsson.

Dialogen är vass

Linköping, Norrköping, Nyköping och Trosa är de kommuner som har undersökts genom att forskarna har gått igenom planeringsdokument och nyhetsflödet på kommunernas webbplatser. Ytterligare slutsatser är att kommunernas förutsättningar varierar bland annat beroende på storlek och närheten till Stockholm.

— Vi har sett att det finns en öppen och ganska vass dialog mellan kommuner och staten. Det beror förmodligen på att man har olika perspektiv på planeringen kring byggandet av Ostlänken. Ett övergripande syfte för statens nationella perspektiv är att minska restiden och att väva ihop Sveriges storstadsregioner på ett mer effektivt och hållbart sätt. Kommunerna å sin sida vill kunna planera för att järnvägen ska vara till gagn för kommunen ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv, avslutar Brita Hermelin.

----------------------------------------------------------------------------------

Läs rapporten
Strategic Planning for High-speed Rail Investments – A Comparative Study of Four Intermediate Stations in Sweden

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Ostlänken och hållbar regional utveckling

Vad kan de regionala aktörerna i Östergötland och Sörmland lära av tidigare satsningar på höghastighetsjärnvägar i Europa? I den här filmen presenterar Brita Hermelin och Sara de fem viktigaste lärdomarna att ta med sig in i arbetet med Ostlänken.

Fler nyheter från CKS

en man på en stege vid en röd stuga med flera stegar resta mot fasaden

Bygg- och bogemenskaper – svaret på stora samhällsutmaningar?

Med en befolkning som blir allt äldre står Sverige står inför flera olika utmaningar. En ny rapport från CKS visar att bygg- och bogemenskaper skulle kunna vara en del av svaret på några av våra största samhällsutmaningar.

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.