18 maj 2021

För tre år sedan tilldelades 39 svenska glesbygdskommuner dryga 5 miljoner kronor vardera i statsbidrag för att stärka sin förmåga att stötta det lokala näringslivet. Men stödet kom utan särskilda riktlinjer kring hur eller till vad det skulle användas, något som kan ha gjort det svårare för kommunerna att uppnå önskat resultat.

Josefina Syssner och Amira Fredriksson vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har undersökt kommunernas projektansökningar för det aktuella stödet och noterat att det finns många olika föreställningar om vilka problem som de näringslivspolitiska insatserna förväntas lösa. I den fördjupade analysen har författarna undersökt vilka problembeskrivningar som kan urskiljas i kommunernas material. Resultatet presenteras i en ny CKS-rapport.

Foto Anders Risenstrand
– Vi upplever den här satsningen som ett storskaligt experiment, där olika typer av kommuner med olika förutsättningar fick samma mängd pengar och inga särskilda direktiv som följde med pengarna, säger Josefina Syssner, biträdande professor och verksam som forskare på CKS.

Oklart vilka problem som ska lösas

Undersökningen har genomförts genom en granskning av kommunernas projektmedelsansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vid genomgången av materialet väcktes flera frågor.

– I många fall är de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser för näringslivet vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som tycks ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet, säger Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS.Bild på Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS t.o.m. maj 2021 Foto Anna Valentinsson

Utifrån några av de problem som identifierats i materialet, som till exempel kompetensproblem, tillgänglighetsproblem och normproblem, har forskarna formulerat tre rekommendationer för kommunernas fortsatta arbete med näringslivsutveckling.

Rådighet, blinda fläckar och eget idéutvecklingsarbete

Rekommendationerna uppmanar bland annat till reflektion kring kommunernas rådighet och handlingsutrymme. Det handlar om att berörda kommuner kanske inte alltid har förutsättningar och mandat att på egen hand kunna jobba framgångsrikt med näringslivsutveckling. Författarna menar att ansvariga departement och myndigheter skulle kunna initiera en diskussion kring problemskrivningarna och initiativ som kanske bör tas på regional och statlig nivå i stället.

En annan rekommendation berör så kallade ”blinda fläckar”. Här har författarna bland annat sett att ett problem bottnar i hög utflyttning och en äldre befolkning. Ändå berörs inte den äldre befolkningen av stödinsatser alls. Är det så att äldre betraktas som blinda fläckar och kan det i så fall finnas andra grupper som förbises? Detta är viktigt för kommunerna att ha med sig i det fortsatta arbetet.

Slutligen har flera tjänstepersoner antytt att de uppfattade det som viktigt att sätta i gång med stödinsatserna så fort som möjligt, inte att fundera över vilka insatser som skulle ha bäst effekt. Detta förvånar inte författarna. Flera av kommunerna är små befolkningsmässigt där förvaltningsorganisationerna består av ett mindre antal medarbetare med flera generalister snarare än specialister. Detta gör det svårare för kommunerna att driva eget idéutvecklingsarbete. Rekommendationen innefattar aktivt arbete och innovativt tänkande för att främja idéer för näringslivsutveckling. Författarna vill belysa möjligheten att hämta input utifrån, exempelvis från forskning, intresseföreningar eller från en internationell arena.

Rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

bokmingel på cks

Lärobok lyfter kommunernas roll i svensk politik

I en ny utgåva av läroboken Politik och förvaltning i svenska kommuner, ges en introduktion till de svenska kommunerna – hur de vuxit fram, hur de styrs och hur den lokala demokratin i Sverige fungerar. Gissur Erlingsson är en av bokens författare.

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinnliga ingenjörsstudenter

Amanda Sternberg från LiU är Årets Tech-tjej 2025

Vinnare av Årets Tech-tjej 2025 är LiU-studenten Amanda Sternberg. Hon studerar fjärde året på civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi och brinner för att få fler kvinnor att välja en karriär inom tech. Priset delades ut av Microsoft.

Eiko Yasui.

Japan möter Sverige i forskning om språk

Under ett år har Eiko Yasui forskat om språk, grammatik och kroppsrörelser vid LiU. Hennes arbete har inspirerat och gett nya insikter i hur vi kommunicerar och interagerar. Hon har trivts bra och lovordar den svenska arbetskulturen.

Två män i en båt tar prover från havsbottnen.

Radioaktivt arv på Östersjöns botten

LiU-forskare har kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i spridningskartor som kan användas för att bedöma riskerna vid utsläpp av radioaktiva ämnen i naturen.