Foto Anders Risenstrand
– Vi upplever den här satsningen som ett storskaligt experiment, där olika typer av kommuner med olika förutsättningar fick samma mängd pengar och inga särskilda direktiv som följde med pengarna, säger Josefina Syssner, biträdande professor och verksam som forskare på CKS.
Oklart vilka problem som ska lösas
Undersökningen har genomförts genom en granskning av kommunernas projektmedelsansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vid genomgången av materialet väcktes flera frågor.– I många fall är de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser för näringslivet vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som tycks ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet, säger Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS. Foto Anna Valentinsson
Utifrån några av de problem som identifierats i materialet, som till exempel kompetensproblem, tillgänglighetsproblem och normproblem, har forskarna formulerat tre rekommendationer för kommunernas fortsatta arbete med näringslivsutveckling.
Rådighet, blinda fläckar och eget idéutvecklingsarbete
Rekommendationerna uppmanar bland annat till reflektion kring kommunernas rådighet och handlingsutrymme. Det handlar om att berörda kommuner kanske inte alltid har förutsättningar och mandat att på egen hand kunna jobba framgångsrikt med näringslivsutveckling. Författarna menar att ansvariga departement och myndigheter skulle kunna initiera en diskussion kring problemskrivningarna och initiativ som kanske bör tas på regional och statlig nivå i stället.En annan rekommendation berör så kallade ”blinda fläckar”. Här har författarna bland annat sett att ett problem bottnar i hög utflyttning och en äldre befolkning. Ändå berörs inte den äldre befolkningen av stödinsatser alls. Är det så att äldre betraktas som blinda fläckar och kan det i så fall finnas andra grupper som förbises? Detta är viktigt för kommunerna att ha med sig i det fortsatta arbetet.
Slutligen har flera tjänstepersoner antytt att de uppfattade det som viktigt att sätta i gång med stödinsatserna så fort som möjligt, inte att fundera över vilka insatser som skulle ha bäst effekt. Detta förvånar inte författarna. Flera av kommunerna är små befolkningsmässigt där förvaltningsorganisationerna består av ett mindre antal medarbetare med flera generalister snarare än specialister. Detta gör det svårare för kommunerna att driva eget idéutvecklingsarbete. Rekommendationen innefattar aktivt arbete och innovativt tänkande för att främja idéer för näringslivsutveckling. Författarna vill belysa möjligheten att hämta input utifrån, exempelvis från forskning, intresseföreningar eller från en internationell arena.
Rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige.