18 maj 2021

För tre år sedan tilldelades 39 svenska glesbygdskommuner dryga 5 miljoner kronor vardera i statsbidrag för att stärka sin förmåga att stötta det lokala näringslivet. Men stödet kom utan särskilda riktlinjer kring hur eller till vad det skulle användas, något som kan ha gjort det svårare för kommunerna att uppnå önskat resultat.

 Josefina Syssner och Amira Fredriksson vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har undersökt kommunernas projektansökningar för det aktuella stödet och noterat att det finns många olika föreställningar om vilka problem som de näringslivspolitiska insatserna förväntas lösa. I den fördjupade analysen har författarna undersökt vilka problembeskrivningar som kan urskiljas i kommunernas material. Resultatet presenteras i en ny CKS-rapport.

Foto Anders Risenstrand
– Vi upplever den här satsningen som ett storskaligt experiment, där olika typer av kommuner med olika förutsättningar fick samma mängd pengar och inga särskilda direktiv som följde med pengarna, säger Josefina Syssner, biträdande professor och verksam som forskare på CKS.

 

Oklart vilka problem som ska lösas

Undersökningen har genomförts genom en granskning av kommunernas projektmedelsansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vid genomgången av materialet väcktes flera frågor.

– I många fall är de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser för näringslivet vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som tycks ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet, säger Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS.Bild på Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS t.o.m. maj 2021 Foto Anna Valentinsson

Utifrån några av de problem som identifierats i materialet, som till exempel kompetensproblem, tillgänglighetsproblem och normproblem, har forskarna formulerat tre rekommendationer för kommunernas fortsatta arbete med näringslivsutveckling.

Rådighet, blinda fläckar och eget idéutvecklingsarbete

Rekommendationerna uppmanar bland annat till reflektion kring kommunernas rådighet och handlingsutrymme. Det handlar om att berörda kommuner kanske inte alltid har förutsättningar och mandat att på egen hand kunna jobba framgångsrikt med näringslivsutveckling. Författarna menar att ansvariga departement och myndigheter skulle kunna initiera en diskussion kring problemskrivningarna och initiativ som kanske bör tas på regional och statlig nivå i stället.

En annan rekommendation berör så kallade ”blinda fläckar”. Här har författarna bland annat sett att ett problem bottnar i hög utflyttning och en äldre befolkning. Ändå berörs inte den äldre befolkningen av stödinsatser alls. Är det så att äldre betraktas som blinda fläckar och kan det i så fall finnas andra grupper som förbises? Detta är viktigt för kommunerna att ha med sig i det fortsatta arbetet.

Slutligen har flera tjänstepersoner antytt att de uppfattade det som viktigt att sätta i gång med stödinsatserna så fort som möjligt, inte att fundera över vilka insatser som skulle ha bäst effekt. Detta förvånar inte författarna. Flera av kommunerna är små befolkningsmässigt där förvaltningsorganisationerna består av ett mindre antal medarbetare med flera generalister snarare än specialister. Detta gör det svårare för kommunerna att driva eget idéutvecklingsarbete. Rekommendationen innefattar aktivt arbete och innovativt tänkande för att främja idéer för näringslivsutveckling. Författarna vill belysa möjligheten att hämta input utifrån, exempelvis från forskning, intresseföreningar eller från en internationell arena.

Rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

en man på en stege vid en röd stuga med flera stegar resta mot fasaden

Bygg- och bogemenskaper – svaret på stora samhällsutmaningar?

Med en befolkning som blir allt äldre står Sverige står inför flera olika utmaningar. En ny rapport från CKS visar att bygg- och bogemenskaper skulle kunna vara en del av svaret på några av våra största samhällsutmaningar.

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.