18 maj 2021

För tre år sedan tilldelades 39 svenska glesbygdskommuner dryga 5 miljoner kronor vardera i statsbidrag för att stärka sin förmåga att stötta det lokala näringslivet. Men stödet kom utan särskilda riktlinjer kring hur eller till vad det skulle användas, något som kan ha gjort det svårare för kommunerna att uppnå önskat resultat.

Josefina Syssner och Amira Fredriksson vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har undersökt kommunernas projektansökningar för det aktuella stödet och noterat att det finns många olika föreställningar om vilka problem som de näringslivspolitiska insatserna förväntas lösa. I den fördjupade analysen har författarna undersökt vilka problembeskrivningar som kan urskiljas i kommunernas material. Resultatet presenteras i en ny CKS-rapport.

Foto Anders Risenstrand
– Vi upplever den här satsningen som ett storskaligt experiment, där olika typer av kommuner med olika förutsättningar fick samma mängd pengar och inga särskilda direktiv som följde med pengarna, säger Josefina Syssner, biträdande professor och verksam som forskare på CKS.

Oklart vilka problem som ska lösas

Undersökningen har genomförts genom en granskning av kommunernas projektmedelsansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vid genomgången av materialet väcktes flera frågor.

– I många fall är de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser för näringslivet vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som tycks ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet, säger Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS.Bild på Amira Fredriksson, forskningsassistent på CKS t.o.m. maj 2021 Foto Anna Valentinsson

Utifrån några av de problem som identifierats i materialet, som till exempel kompetensproblem, tillgänglighetsproblem och normproblem, har forskarna formulerat tre rekommendationer för kommunernas fortsatta arbete med näringslivsutveckling.

Rådighet, blinda fläckar och eget idéutvecklingsarbete

Rekommendationerna uppmanar bland annat till reflektion kring kommunernas rådighet och handlingsutrymme. Det handlar om att berörda kommuner kanske inte alltid har förutsättningar och mandat att på egen hand kunna jobba framgångsrikt med näringslivsutveckling. Författarna menar att ansvariga departement och myndigheter skulle kunna initiera en diskussion kring problemskrivningarna och initiativ som kanske bör tas på regional och statlig nivå i stället.

En annan rekommendation berör så kallade ”blinda fläckar”. Här har författarna bland annat sett att ett problem bottnar i hög utflyttning och en äldre befolkning. Ändå berörs inte den äldre befolkningen av stödinsatser alls. Är det så att äldre betraktas som blinda fläckar och kan det i så fall finnas andra grupper som förbises? Detta är viktigt för kommunerna att ha med sig i det fortsatta arbetet.

Slutligen har flera tjänstepersoner antytt att de uppfattade det som viktigt att sätta i gång med stödinsatserna så fort som möjligt, inte att fundera över vilka insatser som skulle ha bäst effekt. Detta förvånar inte författarna. Flera av kommunerna är små befolkningsmässigt där förvaltningsorganisationerna består av ett mindre antal medarbetare med flera generalister snarare än specialister. Detta gör det svårare för kommunerna att driva eget idéutvecklingsarbete. Rekommendationen innefattar aktivt arbete och innovativt tänkande för att främja idéer för näringslivsutveckling. Författarna vill belysa möjligheten att hämta input utifrån, exempelvis från forskning, intresseföreningar eller från en internationell arena.

Rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Fler sökande till program på LiU

När anmälan till höstterminen stängde hade 411 200 personer skickat in minst en anmälan. Det är en ökning med en procent jämfört med 2024. På LiU ökar antalet sökande till program med tre procent.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Anders Persson framför röntgenbild

Bilder av ett hjärtslag kan rädda liv

LiU-forskare har tagit fram en ny metod för snabb och säker diagnos av hjärt- och kärlsjukdomar. När metoden är färdigutvecklad kommer den att kunna rädda liv och spara lidande och pengar över hela världen.