Vad står i vägen för att den svenska biogasmarknaden ska expandera? I den nya artikeln ”Categorization, identification, and analysis of barriers to market growth in biogas solutions – The case of Sweden”, redovisar Mikael Ottosson, biträdande professor i företagsekonomi och Johnny Danell, doktorand i företagsekonomi, bägge vid Linköpings universitet, svaret på just detta.
För visst är det så – det finns flertalet hinder som försvårar för att den svenska biogasmarknaden ska växa. Sedan 2015 har tillväxten tappat fart och etablering av nya biogasanläggningar har gått trögt. Användandet av biogas har dock ökat något i Sverige. För att möta efterfrågan så importeras gas, bland annat från Danmark.
– Vi kan producera mer biogas. Det är en fördel vad gäller säkerhetsaspekter. Vi kan ha bränsle eller energi till industrin som vi inte behöver importera. Det är en viktig faktor, säger han och framhåller att detta är en fördel som många andra systemlösningar saknar.
Biogasproduktion bidrar också till avfallshantering och ger förutom gas även biogödsel.
– Det finns en cirkuläritet i det, säger Mikael Ottosson.
Olika barriärer
Fördelarna till trots så finns det flera hinder som på olika sätt försvårar för marknadstillväxt. I den nya artikeln har man – för första gången – sammanställt och kategoriserat de största barriärerna.
Det finns tre övergripande kategorier:
- Hinder kopplade till marknadsstruktur.
- Hinder kopplade till beteendet på marknaden.
- Hinder kopplade till värdeerbjudandet.
Hinder kopplade till marknadsstrukturen
Den första kategorin, hinder kopplade till marknadsstrukturen, samlar hinder relaterade till infrastruktur, produktion, policys, regelverk och så vidare.
– Egentligen allting som påverkar vad man kan göra på marknaden i termer av vad det finns för strukturella möjligheter, förklarar Mikael Ottosson.
Osäkerhet kring framtida regelverk ses som den största barriären. I Sverige har det under lång tid funnits en mängd statliga stöd och skatteregler som gynnat både biogasproduktion och användandet av biogas.
– De här stöden har förändrats ganska mycket under åren, vilket skapar en osäkerhet när man ska investera i biogasproduktionsanläggningar, säger Mikael Ottosson.
Osäkerheten gäller även policys och beslut som fattas på EU-nivå.
– Det pågår extremt mycket inom EU som har att göra med hållbarhet och synen på biobränslen, till exempel synen på förbränningsmotorer och sådant framåt, säger forskaren.
Det näst största hindret är tillståndsprocesser.
– Från branschen pratar man om att det tar upp till sju år från att man har en plan för att bygga en anläggning till att den är på plats. Det är väldigt långa tillståndsprocesser.
Hinder kopplade till beteendet på marknaden
Den andra kategorin - hinder kopplade till beteendet på marknaden är barriärer associerade till beteende, åsikter och inställningen till biogas.
Konkurrens från elektrifiering ses som det största hindret.
– I Linköping var det i princip bara biogasbussar förr i tiden. Nu är det elbussar. Det finns en betydande konkurrens från andra hållbara alternativ, säger Mikael Ottosson.
– Elektrifiering är redan nu ett alternativ, samtidigt som vi ser att även det hackar betänkligt med Northvolt.
Det näst största hindret är lobbyism mot biogas och biobränslen. Forskaren förklarar att det förekommer att biogasen svartmålas i den publika debatten – biogasbranschen har ingen egen branschorganisation, vilket skulle kunna vara en av orsakerna till att man inte kunnat ge bättre svar på tal, tror han.
– Det är brist på kommunikativ förmåga generellt i biogasbranschen på att lyfta fram alla förtjänster som den här lösningen har.
Hinder kopplade till värdeerbjudandet
Den tredje kategorin – Hinder kopplade till värdeerbjudandet är barriärer relaterade till de olika presenterade nyttor biogasen erbjuder för kunden.
Högst upp på listan finns egentligen ett historiskt misstag: att man har fokuserat för mycket på att profilera biogasen enbart som fordonsbränsle.
– Biogas går även att använda i många andra processer. Den går att använda i industrin, till exempel genom att ersätta gasol eller naturgas. Den går även att använda i sjöfarten. Av olika skäl har biogas framför allt används inom transportsektorn i Sverige. Det har påverkat att man betraktat biogas mycket som enbart ett transportbränsle. Men då har man kanske missat den potential som finns i andra delar av marknaden, säger Mikael Ottoson.
I och med att elektrifieringen är en tuff konkurrent inom transportsektorn är det viktigt växa inom andra områden – störst potential finns nog inom industrin tror forskaren.
– Industrin behöver också ställa om och byta ut fossil energi mot hållbar i stället och då är biogasen en bra lösning.
Genom att specificera vad som är en barriär kan man också se vad som krävs för att förändra den, i alla fall övergripande.
Artikeln bygger på tidigare forskning, enkäter, intervjuer och två workshops. Totalt sett listas 37 barriärer som påverkar i olika grad. Mikael Ottosson och Johnny Danell hoppas att deras forskning kommer att användas både av andra forskare och av företag.
– Man kan titta på barriärerna som vi har tagit fram och jämföra med den egna verksamheten och se vad av det här kan vi påverka? Vad kan vi göra bättre? Hur påverkar det här vår verksamhet? säger Mikael Ottosson.
– Genom att specificera vad som är en barriär kan man också se vad som krävs för att förändra den, i alla fall övergripande, säger han.
– Förhoppningsvis att andra forskare som jobbar kring biogasmarknaden kan få en tydligare bild av vad det finns för olika hinder för marknadsutveckling. För det har varit ganska spridda skurar nu. Alla har haft väldigt olika metoder. Vi hoppas att det här är nått som kanske kan appliceras av andra. Förhoppningsvis kan det vara användbart även för praktiker, säger Johnny Danell.
Förslag på åtgärder
Rapporten belyser olika hinder. Men Mikael Ottosson har också två förslag på åtgärder som skulle kunna få den svenska biogasmarknaden att växa. Framför allt behöver man bli bättre på att framhålla biogasens fördelar för politiker tror han.
– Men det kräver också att man har en ganska stark gemensam röst. Har man inte en stark röst så ökar risken att elektrifiering, till exempel, kommer bli det som politikerna väljer i slutändan.
Det är även fördel om fler företag konsolideras, blir mer konkurrenskraftiga och ökar sin produktionsförmåga, menar han.
– Ju större man blir, desto mer resurser kan man också lägga på kommunikation och andra aspekter, säger han.
