04 april 2022

Den första februari genomfördes webbinariet ”Torkning och lagring av spannmål” med runt 150 deltagare. Webbinariet arrangerades i samverkan mellan Agtech 2030 och SmartAgri under namnet Smart Agtech inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna möten.

Silos för torkning.
Två silos för torkning. Foto: Tolefors.

Viktig kunskap för svenskt lantbruk

Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna.

– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, och proccesledare för Agtech 2030.

Sammanfattningsvis

Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius, som modererade seminariet, sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
  1. Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
  2. Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
  3. Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
  4. Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
  5. Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
  6. AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
  7. Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
  8. Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
  9. Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
  10. Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.

Läs mer seminariet i sin helhet, och om respektive föreläsare.

Kontakt

Nyheter från Agtech 2030

En person på en skördetröska.

Nu väntar nästa steg för Agtech 2030

Agtech 2030 (Numera Agtech Sweden), som koordineras av Linköpings universitet, har fått Vinnova-finansiering för tre nya år. Nästa etapp för att utveckla innovationer väntar – bland annat hur man kan överföra rymdteknik till jordbruket.

Traktor med såmaskin på åker.

Ny teknik ska säkra framtidens skördar

Katastrofer och klimatförändringar ställer lantbrukarna inför monumentala utmaningar samtidigt som de ska föda en alltjämt växande befolkning. Men med hjälp av högteknologiska lösningar kan framtidens matproduktion öka på ett hållbart sätt.

Bild från förarhytten på en traktor.

50 miljoner för dataplattform i jordbruket

Agtech 2030 ingår i ett konsortium som får 50 miljoner kronor av Jordbruksverket för att utveckla en digital dataplattform för det svenska lantbruket. ”Fantastiskt att det görs en så stor investering”, säger Per Frankelius, processledare för Agtech.

Vinnväxt-initiativet Agtech 2030

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.