04 april 2022

Den första februari genomfördes webbinariet ”Torkning och lagring av spannmål” med runt 150 deltagare. Webbinariet arrangerades i samverkan mellan Agtech 2030 och SmartAgri under namnet Smart Agtech inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna möten.

Silos för torkning.
Två silos för torkning. Foto: Tolefors.

Viktig kunskap för svenskt lantbruk

Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna.

– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, och proccesledare för Agtech 2030.

Sammanfattningsvis

Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius, som modererade seminariet, sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
  1. Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
  2. Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
  3. Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
  4. Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
  5. Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
  6. AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
  7. Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
  8. Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
  9. Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
  10. Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.

Läs mer seminariet i sin helhet, och om respektive föreläsare.

Kontakt

Nyheter från Agtech 2030

Karolina Muhrman, organisationsledare för Agtech Sweden.

Agtech Swedens storsatsning på Elmia Lantbruk

Över 21 600 besökare och 330 utställare kom till Elmia Lantbruk 2024 i Jönköping. En nyhet för i år var innovationsarenan som Agtech Sweden anordnade i samverkan med Elmia.

En person på en skördetröska.

Nu väntar nästa steg för Agtech 2030

Agtech 2030 (Numera Agtech Sweden), som koordineras av Linköpings universitet, har fått Vinnova-finansiering för tre nya år. Nästa etapp för att utveckla innovationer väntar – bland annat hur man kan överföra rymdteknik till jordbruket.

Traktor med såmaskin på åker.

Ny teknik ska säkra framtidens skördar

Katastrofer och klimatförändringar ställer lantbrukarna inför monumentala utmaningar samtidigt som de ska föda en alltjämt växande befolkning. Men med hjälp av högteknologiska lösningar kan framtidens matproduktion öka på ett hållbart sätt.

Vinnväxt-initiativet Agtech 2030

Senaste nytt från LiU

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.