LiU-professor i hetluften efter utredning om utvisningar

Fler asylsökande som inte kan utvisas på grund av praktiska hinder borde få möjlighet att stanna i Sverige. Den nuvarande lagstiftningen är både rättsosäker och inhuman. Det föreslår en mycket uppmärksammad utredning ledd av LiU-professorn Anna Lundberg.

anna lundberg, professor välfärdsrätt, skylt migrationsverketBild: Migrationsverket, LiU

Påhopp i sociala medier

Utredningen om så kallade praktiska verkställighetshinder presenterades redan i slutet av 2017, men har nyligen blivit hett stoff i samhällsdebatten. Dels har Miljöpartiet motionerat om att utredningsförslagen ska genomföras, dels kopplar grupper långt ut på högerkanten ihop utredningen med två bröder i Ronneby som under en längre period begått brott men trots flera utvisningsbeslut inte kan avvisas från Sverige. Det fallet har både Expressen och Sveriges Radio uppmärksammat.

I sociala medier har Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid LiU, drabbats av en rad personliga påhopp på grund av utredningsförslagen. Dessa skulle göra det lättare för brottslingar att stanna i Sverige, hävdar kritikerna.

- Det är en evig problematik att brottslighet och migration jämt kopplas ihop. Men utredningen handlar inte om personer som begår brott, utan om människor som sökt skydd i Sverige och fått ett utvisningsbeslut men av olika skäl inte kan åka till mottagarlandet, säger Anna Lundberg.

Hon tillägger:

- Hur jag som person reagerar, är inte så intressant. Fokus borde ligga på förslagen i utredningen, hur Sverige ska få en lagstiftning som fungerar så bra som möjligt, etiskt och rättssäkert.

Mindre men osäkert antal

Den statliga utredningen, som letts av Lundberg, innehåller fyra förslag för att förändra reglerna vid praktiska verkställighetshinder, det vill säga faktorer som omöjliggör genomförandet av utvisningsbeslut. Detta kan vara ovilja från hemlandet att ta emot den utvisade, praktiska svårigheter att ta sig till hemlandet eller att den utvisade är statslös och därmed saknar formell rätt att resa in i ett land.

I praktiken drabbar många verkställighetshinder palestinier som ska utvisas till Gaza, där gränsen mot Egypten är stängd, eller till Libanon, som ofta omöjliggör mottagandet. I dessa ärenden är statslöshet en vanlig omständighet. Hur många personer som det rör sig om, är däremot oklart.

- Det är förmodligen inte något stort antal, men det går inte att beräkna, bland annat för att statistiken är undermålig. Det vore också tämligen meningslöst eftersom hindren beror på förhållanden i andra länder, som snabbt förändras, säger Anna Lundberg och fortsätter:

- Men oavsett antal är det ett stort problem för de enskilda som fastnar i en limbosituation utan rättigheter och tillgång till samhällets skyddsnät. De kan varken åka tillbaka eller bli en del av det svenska samhället. På längre sikt riskerar det också att urholka förtroendet för hela asylprocessen i Sverige.

Skärpt praxis i flera fall

Utredningen föreslår att praktiska verkställighetshinder skrivs in i utlänningslagen som skäl för att bevilja uppehållstillstånd, och att Migrationsverket bör bevilja uppehållstillstånd om det skulle uppstå verkställighetshinder efter beslut om utvisning. Uppehållstillstånd ska också kunna beviljas efter fyra år, då beslut normalt preskriberas, förutsatt att den enskildes agerande inte varit den avgörande orsaken till att avvisningen inte kunnat genomföras. Det gäller alltså inte personer som medvetet gömmer sig för att slippa lämna landet.

Anna Lundberg menar att nuvarande praxis under ett antal år har skärpt tillämpningen av lagstiftningen, och att förslagen tydliggör den ursprungliga målsättningen hos lagstiftarna.

- På så sätt tycker jag att förslagen är okontroversiella. Jag tror inte att de skulle leda till att många fler får uppehållstillstånd än i dag. Däremot skulle personer kunna få uppehållstillstånd tidigare, och det tror jag skulle vara bra för alla.

Och ändå blir det sådan uppståndelse. Är du förvånad?

- Nej, alla frågor som hör ihop med migration har en väldigt stark politisk laddning.

Ångrar du utredningsuppdraget, med tanke på alla personliga påhopp?

- Nej, det gör jag inte. Jag har jobbat med de här frågorna i 20 år och för mig var det en möjlighet att ge tillbaka något med de kunskaper jag fått. Efter personliga möten vet jag också vilken svår situation dessa människor kan hamna i. Utredningen innehåller ett antal viktiga beskrivningar av detta.

- Det är en bra utredning som belyser en liten men viktig fråga.

Bland remissinstanserna har utredningsförslagen fått både ros och ris. Regeringen har än så länge inte tagit något initiativ för att genomföra förslagen, möjligen beroende på att flera partier vill ha en större översyn av hela migrationslagstiftningen.

  • Här finns debattinlägg som Anna Lundberg skrivit i Euractiv och SvD.
  • Och här finns motionen från Miljöpartiet.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll