Runt 300 forskare deltog under konferensens tre dagar. Foto: Thor BalkhedKonferensen Nordic Migration Research utgör den viktigaste arenan för diskussioner och utveckling inom fältet migration och etniska relationer i Norden. Branka Likic-Brboric vid Linköpings universitet är en av arrangörerna.
– För migrationsforskare har det blivit allt viktigare att studera den växande immobiliteten – att migration kan innebära stor rörlighet för några få, och instängdhet för andra. Starkare gränskontroller och en mer restriktiv lagstiftning på de flesta håll i den rikare delen av världen har lett till att vissa människor saknar möjligheter att flytta, röra på sig och migrera för att förbättra sina liv, säger hon.
I Europa har också det Branka Likic-Brboric kallar ”auktoritärianismen” vuxit sig stark i vissa länder, exempelvis Ryssland och Ungern. Med det menas bland annat den ökade makt som exempelvis statschefen i ett land får på bekostnad av det parlament som är folkvalt.
– Under konferensen fokuserar vi på hur auktoritära samhällen innebär en urvattning av demokratin, vilket leder till en mer restriktiv migrationslagstiftning, fientlighet eller demonisering av migranter, säger Branka Likic-Brboric.
Kritisk blick på migration och immobilitet
Tanya Golash-Boza berättade bland annat om en papperslös familj hon följt i sin forskning. Foto: Thor BalkhedEn av de tre huvudtalarna som berörde temat kring immobilitet var Tanya Golash-Boza, professor i sociologi från University of California. Hennes forskning fokuserar på frågor som rör immigration, ras, globalisering och mänskliga rättigheter. Hennes föreläsning tog upp bland annat papperslösa i USA.
I sin inledning vände hon sig mot publiken:
– Ni reste troligtvis till den här konferensen utan problem.
Vilken bakgrund vi har påverkar hur vi kan förflytta oss över gränser, menar Tanya Golash-Boza. Hon kallar det för en global apartheid där de från Nord kan förflytta sig över gränser relativt problemfritt medan människor från Syd inte kan röra sig över gränserna.
Tanya Golash-Boza fokuserade i sitt tal också på det kapitalistiska systemets roll i en tid av migration. Återigen vände hon sig direkt till publiken.
– Hur många av er har ätit mandlar det senaste halvåret? 90 procent av världens mandlar kommer från Central Valley i USA och de plockas av papperslösa flyktingar. Att det är migranter som står för arbetet på fälten och i jordbrukssektorn är vanligt inte bara i USA. Med andra ord bygger ekonomin på att migranter utan rätt att vistas i landet odlar vår mat.
Möjlighet att utbyta kunskap
Under konferensen anordnades ett stort antal workshops som gav deltagarna tillfälle att diskutera i mindre grupper. På temat Medborgerliga svar på ”flyktingkrisen” presenterade Jonathan Josefsson, från Tema Barn vid Linköpings universitet, ett pågående forskningsprojekt. I sitt projekt undersöker han barns och ungas engagemang för att stoppa deportationer av barn. Som utgångspunkt i sina studier har Jonathan Josefsson den svenska föreningen Ung i Sverige där ungdomar organiserar sig för att stoppa utvisningar till Afghanistan.
Workshoparna gav forskarna tillfälle att utbyta idéer, ge respons på varandras forskning och att hitta nya samarbetspartners.
En av konferensens deltagare var Erika Sigvardsdotter från Röda Korsets högskola. För henne betyder det mycket att under några dagar kunna ta del av andras forskning. Hon är precis i uppstarten av ett forskningsprogram som fokuserar på tjänstemäns och frivilligsektors erfarenheter av att arbeta med nyanländas psykiska hälsa.
Erika Sigvardsson (mitten i bild) djupt koncentrerad under filosofen Etienne Balibars föreläsning. Foto: Thor Balkhed
– Jag har verkligen nytta av konferensen. Där jag arbetar är vi få samhällsvetare och att kunna få det perspektivet på frågor kring migration är värdefullt. Särskilt nu när vi ligger i startgroparna med ett nytt forskningsprogram.
