25 oktober 2017

Forskning om kollektiva protester samt om protesers mening och betydelse får stöd från Riksbankens jubileumsfond, en stiftelse som främjar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Professor Stefan Jonsson, REMESO, får 3,3 miljoner för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen i projektet Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner. Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Majdanrevolten i Kiev (2013-2014), folkförsamlingarna i Aten (2011) och Tahrir-resningen i Kairo (2011).

Margrit Shildrick, professor emerita vid Tema Genus, får 2,2 miljoner för ett projekt om Protesens mening och betydelse: Bioteknologi och förkroppsligande i en posthuman framtid. Tidigare såg man proteser som en rehabilitering till normativ användning eller utseende. Idag öppnar dock proteser upp nya möjligheter som både begränsar och utvidgar det vi menar med ett förkroppsligat själv. 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.