25 oktober 2017

Forskning om kollektiva protester samt om protesers mening och betydelse får stöd från Riksbankens jubileumsfond, en stiftelse som främjar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Professor Stefan Jonsson, REMESO, får 3,3 miljoner för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen i projektet Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner. Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Majdanrevolten i Kiev (2013-2014), folkförsamlingarna i Aten (2011) och Tahrir-resningen i Kairo (2011).

Margrit Shildrick, professor emerita vid Tema Genus, får 2,2 miljoner för ett projekt om Protesens mening och betydelse: Bioteknologi och förkroppsligande i en posthuman framtid. Tidigare såg man proteser som en rehabilitering till normativ användning eller utseende. Idag öppnar dock proteser upp nya möjligheter som både begränsar och utvidgar det vi menar med ett förkroppsligat själv. 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.