16 mars 2022

Efter Rysslands invasion i Ukraina har rädslan för skenande el- och bränslepriser legat till grund för en debatt om Sveriges självförsörjningsgrad. Men det är inte bara energi- och bränslepriser som påverkas, även landets kapacitet för matproduktion är hotad.

Biogödsel ger näring åt växter.
Gödsel ger näring åt växter, en nödvändighet för europeiska jordbruk för att inte erodera jorden. 
Gas- och elpriserna har stigit med mellan 240 och 400 procent på bara ett år. Inom EU är man nu rädd att energipriserna ska påverka jordbrukssektorn och i slutändan matproduktionen. Därför presenterade EU-kommissionen under förra veckan ett åtgärdspaket för att lindra energikostnaderna för europeiska hushåll och företag. Bland annat föreslogs gemensamma gasinköp, tvingande regelverk för att stärka EU:s försörjningstrygghet samt utökade satsningar på förnybar energi och energieffektivisering.

Men varför skulle matproduktionen drabbas? Svaret stavas växtnäring. Fossil naturgas används för att producera mineralgödsel vilket är en förutsättning för det mesta av det europeiska jordbruket. Skulle tillgång och import av mineralgödsel strypas skulle det kraftigt påverka jordbrukssektorns kapacitet att producera mat inom Europa.

- Hur vi tänker kring säkerhetsfrågor och kriser idag är inte likadant som förut. Tidigare var strategin att förvara mat och andra förnödenheter och bygga upp stora förråd. Idag vet vi att det snarare handlar om att utveckla och behålla produktionskapacitet av exempelvis mat och energi inom landet. Det är alltså inte mat i sig som är intressant utan det vi behöver för att producera mat, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik på Linköpings universitet och föreståndare för Biogas Solutions Research Center.

Tillförsel av växtnäring är helt avgörande för att kunna producera mat storskaligt. Men det behöver inte komma från mineralgödsel utan kan ersättas av biogödsel, vilket är en biprodukt till biogas som utvunnits från organisk material. I Sverige är det mest vanligt att producera biobränsle till fordon, och biogödsel till svenska gårdar, från matavfall, organiska restprodukter från industrin och gödsel.

- Biogaslösningar handlar om tre delar; avfallsbehandling, växtnäring och energibärare till exempelvis drivmedel. I princip får vi samtidigt ett förnybart drivmedel som är viktigt för att producera mat eftersom olika fordon behövs inom jordbruket och för andra transporter, och förnybar växtnäring från biogassystemen.

I dagsläget är Sverige beroende av import både av drivmedel och växtnäring, en potentiellt farlig situation när internationell handel och säkerhet är hotad av krig i vårt närområde. Det finns därför anledning för många samhällsaktörer att se över förutsättningarna för den inhemska produktionen.

- Om vi har en egen produktion av ett drivmedel så skulle vi i tider av kris kunna styra om det. Säg att det inte kommer bensin och diesel till ett land, vore det då inte bra om alla så kallade “blåljusfordon” går på ett inhemskt producerat drivmedel? Det skulle vara bra om polisen, ambulansen, räddningstjänsten och kanske militären skulle kunna flytta på sig även om vi inte får tag i drivmedel som kommer utifrån. Ju mer vi investerar, ju mer infrastruktur och anläggningar vi har, desto mindre sårbara blir vi. Men det är för sent att börja när krisen redan är här eftersom det tar lång tid att bygga upp produktionskapacitet och infrastruktur.

Den svenska biogassektorn har inte växt de senaste åren men sedan beslut om införande av produktionspremier för biogas finns en optimism att klara av det nationella målet att producera fem gånger så mycket biogas fram till 2030, från 2TWh till 10TWh.

- Nu är inte allting färdigt med de här produktionspremierna men de är nyckeln. Samhället betalar alltså något för de samhällstjänster som tillförs när vi har biogasproduktion genom att vi bland annat motverkar metanutsläpp från gödsel, och sedan har kapitalet hittat till biogassektorn. Nu finns det välbeställda företag som har mycket pengar som går in i sektorn för att tjäna pengar på ett sätt vi inte har haft tidigare. När staten och kapitalet är på samma sida skapas väldigt bra förutsättningar för att lyckas vilket i det här fallet kan göra samhället något mindre sårbart, säger Mats Eklund.

Kontakt

Nyheter från Biogas Solutions Research Center

Marcus Gustafsson, docent vid Linköpings universitet.

Biogas överträffar fossila bränslen

Med hjälp av livscykelanalys visar Marcus Gustafsson hur ett systemperspektiv förändrar bilden av vad som verkligen är ett hållbart drivmedel.

Konrad Smolarczyk presenterar sitt nya beslutsstöd för hållbara transportval.

Nytt verktyg för att vägleda hållbara beslut inom tung godstransport

Vid BSRC sommarkonferens i Linköping presenterade doktoranden Konrad Smolarczyk ett nytt beslutsstöd som specifikt är utformat för att underlätta mer hållbara val inom tung godstransport på långväga sträckor.

bild på manlig forskare.

LiU-forskare studerar svensk biogas på export

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera

Biogas Solutions Research Center

Senaste nytt från LiU

LiU och Region Östergötland satsar på AI och precisionshälsa

Ett centrum för informationsdriven precisionshälsa och en gemensam innovationsarena. LiU och Region Östergötland satsar inom områdena life science, medtech, innovation och informationsdriven precisionshälsa i ett nytt samarbetsavtal.

Den nya tekniken HILA-MR visas up på en mässa.

Ny typ av roderställdon tänker som en dator

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny typ av roderställdon som styrs med algoritmer – som en dator. Tekniken kan revolutionera framtidens flyg genom att spara både vikt, plats och energi.

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.