Håkan Löfgren kommer närmast från IBL (Institutionen för beteendevetenskap och lärande) på LiU. Men steget över till Tema tycker han inte är så långt.
- Jag har länge haft ögonen på Tema som institution; jag har till och med sökt några doktorandtjänster på Tema en gång i tiden. I min värld står Tema för samhällsrelevant och kritisk forskning. Det är något som jag också ägnar mig åt i min forskning.
Innan han bestämde sig för att ta tjänsten hade han samtal med forskare på Tema Barn. Då såg han flera forskningsområden som angränsar till hans egen forskning som till exempel Oral history, förskoleforskning samt forskning om barns hälsa.
- På Tema Barn finns en spännande konstellation av människor, en stark grupp av forskare med tydliga profiler samt många doktorander. Det gör att det finns ett fokus och en kraft på forskning som jag tycker intressant och rolig.
Medarbetarna i fokus
Chefskapet är något nytt för Håkan men han ser det som ett naturligt steg efter många år av undervisning och forskning.
- Jag är intresserad av människor och vad de vill gör med sina liv. Då Tema Barn inte är en alltför stor grupp hoppas jag att jag ska kunna ta in mina medarbetares önskemål och visioner. Det går inte att göra verklighet av allt då det till exempel finns ekonomiska realiteter att ta hänsyn till. Men min ambition är att i möjligaste mån försöka förstå vad medarbetarna verkligen vill göra och försöka få det att gå i linje med den satsning som nu görs på Tema med kreativa miljöer. Det är viktigt att mötas och hjälpas åt för att tillsammans lyfta varandra. Jag vill samarbeta med människor som är intresserade av samma saker och mötas över ämnes- och metodgränserna. Och det känns som själva grundidén för Tema.
Från lärare till forskare
Håkan är själv utbildad lärare med inriktning SO för årskurs 4-9. En helt ny inriktning när han startade sina studier på LiU i slutet av 80-talet. Efter studierna arbetade han som lärare på två olika grundskolor i Norrköping och Linköping i nästan fjorton år. Under den tiden provade Håkan på flera olika saker; han var lagledare då det kom flera skolreformer under den tiden. Han arbetade även som rektor och engagerade sig fackligt.
Livsberättelser i fokus
- Men jag hade en dröm om att forska så jag började vidareutbilda mig och tog en magister i historia vid LiU. Sedan hamnade jag på Karlstad universitet där jag gjorde min doktorsavhandling som handlade om läraryrket och hur olika reformer har påverkat lärarnas arbete. Det var då som mitt intresse för livsberättelser och narrativ metod startade, något som jag fortfarande använder mig av i min forskning
Håkan fortsatte arbeta vid Karlstad universitet men bodde kvar i Linköping. Därför sökte han sig aktivt tillbaka till LiU och fick en lektorstjänst på IBL Där han främst skulle undervisa på lärarutbildningarna men forskningen tog snabbt över.
Hur påverkar skolreformer elever?
I sin forskning fokuserar Håkan bland annat på hur olika reformer i skolans värld påverkar främst elever men också lärare. Några av reformerna han har studerat är nationella prov och betyg i åk 6 samt betyg i åk 4. Håkan intresserar sig speciellt för vad som händer med elever och lärare när det ställs krav på dem att visa upp sina prestationer. Han studerar också hur reformer tas emot och hur de blir det verklighet.
- Jag är intresserad av människor och deras erfarenheter och berättelser. Vad händer när reformer sätts i kraft. Reformer som har goda intentioner men som kan få både positiva och negativa konsekvenser. Jag har bland annat studerat hur olika skolor förberedde sina elever för nationella prov. Vissa skolor gjorde inga förberedelser och andra tränade grundligt inför proven. Det gjorde att en reform som skulle minska skillnaderna istället ökade dem.
