Samverkan för funktionshindrade barns rätt till fritid

En nyskapande fritidssatsning med ett särskilt anpassat lekland för barn med neuropsykiatriska funktionshinder blir utgångspunkten för ett treårigt forskningsprojekt vid Tema Barn.

Barn i rutschkana, Funkis Linköping Foto KFUM

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, autismspekttillstånd och Tourettes syndrom är i stor utsträckning exkluderade från meningsfull fritid. De beskriver själva hur deras fritid präglas av ensamhet och brist på vänner.
Funkis, som nyligen öppnades i Vallastaden är ett resultat av KFUM Linköpings satsning på att ge just dessa barn en mötesplats för lek och samvaro, anpassad till deras behov. Satsningen stöds av Allmänna Arvsfonden.

KFUM Funkis är pionjärprojekt som riktar sig till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) mellan 3-11 år. Det finns ingen liknande fritidsverksamhet i landet.
Cecilia Lindgren, Karin Zetterqvist Nelson. Professorer Tema barn Foto Gunilla PravitzI ett samverkansprojekt mellan KFUM Funkis och Linköpings universitet kommer Cecilia Lindgren och Karin Zetterqvist Nelson, professorer vid Tema barn, under tre år följa utvecklingen av verksamheten på Funkis.
Forskningen finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbete och välfärd (Forte) och har beviljats ett anslag på 4,1 miljoner kronor. Anslaget inkluderar också en doktorand.

– För oss är utgångspunkten barnperspektivet. Barnkonventionen stadgar barns rätt till fritid och lek, men barn med neuropsykiatriska funktionshinder har särskilt svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Men vi är också intresserade av praktikperspektivet. KFUM Funkis ger oss en priviligierad möjlighet att på plats följa hur ett projekt som det här kan få genomslag i vardagen, säger Cecilia Lindgren.

Den första av tre delstudier ska belysa Funkis i sig. Vilka visioner, förhållningssätt och konkreta arbetssätt ligger till grund för verksamheten?
– Vårt fokus blir en kartläggning från idé till genomförande, säger Karin Zetterqvist Nelson.

Den andra delstudien riktar sig mot föräldrarna till barn med NPF. Med studien vill forskarna fånga upp föräldrarnas tidigare erfarenheter av barnens fritidsaktiviteter och sätta det i relation till vad riktade verksamheter kan bidra med.

KFUM Funkis, lekredskap Foto Gunilla PravitzDen tredje studien bygger på deltagande observationer och samtal med barnen i lekmiljön och deras upplevelser av aktiviteterna. Ansvariga för Funkis räknar med att cirka 100 barn kommer att besöka Funkis 2020 tillsammans med föräldrar och ibland även syskon. Den avslutande delstudien blir också den mest omfattande.

– Det finns inte mycket forskning i Sverige om funktionshinder och fritidsverksamhet. De studier som gjorts har framför allt fokuserat på barn med fysiska eller intellektuella funktionshinder. Det saknas kvalitativ forskning om förutsättningar och former för delaktighet utifrån ett barnperspektiv. Det kommer vårt projekt att kunna bidra med, säger Karin Zetterqvist Nelson.

Forskarna betonar att de tre delstudierna, som till stor del bygger på intervjuer och deltagande observationer, inte bara handlar om barn utan också görs för och med barn. Forskningens upplägg och genomförande kommer att granskas av Etikprövningsmyndigheten.

– Syftet med projektet som helhet är att ge fördjupad kunskap om konkreta hinder och möjligheter för att barn med NPF ska ha samma rätt till meningsfull fritid som andra barn. Den kunskapen behövs i arbetet med en vidare implementering av Funktionsrättskonventionen i Sverige, säger Cecilia Lindgren.


Funkis drivs av KFUM i samarbete med Linköpings kommun, Region Östergötland, funktionsrättsorganisationer samt föräldrar.


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll