30 oktober 2020

LiU var det lärosäte som fick störst utdelning vid Vetenskapsrådets årliga utlysning inom utbildningsvetenskap. Forskningsprojekten rör allt från läsning och fysisk kontakt i förskolan till lässvårigheter och visualisering inom naturvetenskap.

En klockbeprydd arm med svart skjorta pekar på mattetal skrivna med svart penna på en whiteboard

Totalt beviljades sju forskningsprojekt på Linköpings universitet bidrag. Sex av dem var projektbidrag och ett var bidrag till en workshop.

Ulf Träff, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, är professor i psykologi och forskar om barn och matematik. Hans projekt tilldelas sex miljoner.

– Det här är jättekul! I vårt projekt ska vi undersöka om en särskild app, som är interaktiv och adaptiv, kan hjälpa fem- och sexåringar att utveckla numeriska kunskaper, säger han. 

Målet med projektet är att öka kunskapen om hur didaktiska verktyg ska designas, och vad de ska innehålla för att barnen ska lära sig så mycket som möjligt.

– Det här är viktigt eftersom djup och bred numerisk kunskap är en förutsättning för barns fortsatta matematiska lärande, säger Ulf Träff.

Ytterligare fem forskare får projektbidrag. Asta Cekaite Thunqvist, professor på Institutionen för tema, får nära sex miljoner för ett projekt om barns och lärares perspektiv på fysisk kontakt i förskolan. Konrad Schönborn, universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, och Åsa Elwér, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, tilldelas vardera drygt 5,9 miljoner kronor. Konrad Schönborn för projektet ”Att följa kolets spår: Kan adaptiv visualisering underlätta systemtänkande i naturvetenskap?” och Åsa Elwér för att studera automatiska textanpassningar för elever med olika typer av lässvårigheter.

Jonas Hallström, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, tilldelas drygt 5,7 miljoner kronor för att studera modeller och modellering som grund för STEM-undervisning i Sverige, medan Anna Martín-Bylund, universitetslektor vid samma institution, tilldelas dryga 4,5 miljoner för sitt projekt ”I hjärtat av läsning”.

Slutligen tilldelas LiU även bidrag för en workshop. Professor Madeleine Abrandt Dahlgren, Institutionen för hälsa, medicin och vård, tilldelas 140 000 kronor för att arrangera workshopen ”Nya perspektiv på interprofessionell utbildning inom hälso- och sjukvård: Utveckling av en internationell forskningsansats”.

Totalt beviljade Vetenskapsrådet drygt 169 miljoner kronor till elva lärosäten för åren 2020–2024.

Relaterat innehåll

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Alma Memišević.

Fritidshemmen effektiviserar barnens fritid

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen. Istället präglas det av nyttotänkande, där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från LiU.

Forskare interagerar med en social robot.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.