07 februari 2024

I tre år har designstudenterna framför allt arbetat i grupp. När de gick vidare på masterutbildningen så fick de genomföra sina första större, egna projekt.

Designstudenternas projekt.
Civilingenjörsstudenterna Ludvig Almquist och Johanna Slunga  kikar på sina designprojekt. Foto: Ulrik Svedin
− Många av studenterna tycker att det är väldigt jobbigt till en början. Som blivande ingenjörer är de hårt drillade i att arbeta tillsammans och lösa problem i grupp, berättar David Eklöf, universitetsadjunkt inom produktrealisering.

Det här känner Johanna Slunga och Ludvig Almqvist igen sig i.

− Det var jättejobbigt. Att inte kunna bolla allt med någon i en projektgrupp. Någonstans mitt i projektet så var det verkligen svårt att veta vad man kände, säger de.
Designstudenternas projekt.
Men de kom ut på andra sidan med varsina projekt. Ludvig Almqvist satsade på ett skrivbord med flexibel avskärmning i ett kontorslandskap.

− Meningen är att man ska kunna trycka på en knapp och hissa upp väggarna runt sitt bord när man vill ha dem. Det är värt att pröva som idé, tänkte jag. Jag har inte sett det någon annanstans. Men jag är inte säker på att det är så braDesignstudenternas projekt. .

Varför inte?
− Skrivborden blir lite klumpiga, som en box. Min modell visar på väggar som man sänker ner mot golvet. Sedan kom jag på någon lösning där man fäller in väggarna under bordet, som en rörlig garagedörr. Men det har ändå varit väldigt lärorikt att visualisera en idé helt själv.

Johanna Slunga fortsatte på ett spår från kandidatuppsatsen, inom sjukvården. I hennes projekt ”Tidsfördriv” vill hon skapa ett väntrum som fungerar både för vuxna och barn.

Designstudenternas projekt.
− Oftast finns bara tidsfördriv för barnen. Jag ville experimentera med till exempel varma färger, sköna gungstolar och en skärmvägg med klot i olika färger som man kan snurra på och skapa mönster. Det är något som både barn och vuxna kan göra.

Tror du att det är något som går att utveckla?
− Absolut! Man kan tänka sig hur mycket spänning det kan finnas i ett väntrum. Det kan behövas olika typer av avlastning för alla åldrar. Det behöver inte vara exakt det som jag har kommit fram till nu, säger Johanna Slunga.

David Eklöf beskriver den här delkursen som ovanlig på flera sätt, eftersom studenterna får en hel termin på sig, får arbeta individuellt och målsökande.

− Det är många och korta projekt på ingenjörsutbildningarna i dag. Det här projektet där de inte riktigt vet vad det ska bli är väldigt speciellt. Och de får börja med det mastersutbildningen, säger Eklöf.

För studenterna återstår nu nya utmaningar inom design av tjänster, projektledning och slutligen examensarbetet. De närmaste dagarna hålls en utställning av projektet i Mekoteket i A-huset. Den är öppen vid lunchtid.


Kontakt

Läs mer om programmet i design- och produktutveckling

Design och produktutveckling huvudbild programsida 6cdpu

Civilingenjör i design- och produktutveckling, 300 hp

Civilingenjörer i design och produktutveckling utformar framtidens produkter och tjänster. Som produktutvecklare arbetar du kreativt och bidrar till hållbara lösningar.

Tre personer bakom ett instrument

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

grupp av studenter vid designade möbler.

Studenter ger gamla möbler nytt liv

”Hmm, den här kanske ska målas om”, det har du säkert tänkt om en gammal möbel någon gång. Studenterna inom produktutveckling har tagit det ett steg längre.

Otto Hultman, Jacqueline L'Allemand, Tilde Sundin, Fredrik Jarl och Paulina Ek.

Praktisk samverkan: Studenter tar fram hjälpmedel för rullstolsburna

Kom på, utveckla och bygg en produkt som hjälper personer med funktionsvariationer i vardagen. Det kan bli vad som helst, bara det är till nytta. Ungefär så löd uppdraget till studenterna på DPU-programmets kandidatkurs i våras.

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.