− Många av studenterna tycker att det är väldigt jobbigt till en början. Som blivande ingenjörer är de hårt drillade i att arbeta tillsammans och lösa problem i grupp, berättar David Eklöf, universitetsadjunkt inom produktrealisering.
Det här känner Johanna Slunga och Ludvig Almqvist igen sig i.
− Det var jättejobbigt. Att inte kunna bolla allt med någon i en projektgrupp. Någonstans mitt i projektet så var det verkligen svårt att veta vad man kände, säger de.
Men de kom ut på andra sidan med varsina projekt. Ludvig Almqvist satsade på ett skrivbord med flexibel avskärmning i ett kontorslandskap.
− Meningen är att man ska kunna trycka på en knapp och hissa upp väggarna runt sitt bord när man vill ha dem. Det är värt att pröva som idé, tänkte jag. Jag har inte sett det någon annanstans. Men jag är inte säker på att det är så bra
.
Varför inte?
− Skrivborden blir lite klumpiga, som en box. Min modell visar på väggar som man sänker ner mot golvet. Sedan kom jag på någon lösning där man fäller in väggarna under bordet, som en rörlig garagedörr. Men det har ändå varit väldigt lärorikt att visualisera en idé helt själv.
Johanna Slunga fortsatte på ett spår från kandidatuppsatsen, inom sjukvården. I hennes projekt ”Tidsfördriv” vill hon skapa ett väntrum som fungerar både för vuxna och barn.
− Oftast finns bara tidsfördriv för barnen. Jag ville experimentera med till exempel varma färger, sköna gungstolar och en skärmvägg med klot i olika färger som man kan snurra på och skapa mönster. Det är något som både barn och vuxna kan göra.
Tror du att det är något som går att utveckla?
− Absolut! Man kan tänka sig hur mycket spänning det kan finnas i ett väntrum. Det kan behövas olika typer av avlastning för alla åldrar. Det behöver inte vara exakt det som jag har kommit fram till nu, säger Johanna Slunga.
David Eklöf beskriver den här delkursen som ovanlig på flera sätt, eftersom studenterna får en hel termin på sig, får arbeta individuellt och målsökande.
− Det är många och korta projekt på ingenjörsutbildningarna i dag. Det här projektet där de inte riktigt vet vad det ska bli är väldigt speciellt. Och de får börja med det på mastersutbildningen, säger Eklöf.
För studenterna återstår nu nya utmaningar inom design av tjänster, projektledning och slutligen examensarbetet. De närmaste dagarna hålls en utställning av projektet i Mekoteket i A-huset. Den är öppen vid lunchtid.
Det här känner Johanna Slunga och Ludvig Almqvist igen sig i.
− Det var jättejobbigt. Att inte kunna bolla allt med någon i en projektgrupp. Någonstans mitt i projektet så var det verkligen svårt att veta vad man kände, säger de.
Men de kom ut på andra sidan med varsina projekt. Ludvig Almqvist satsade på ett skrivbord med flexibel avskärmning i ett kontorslandskap.
− Meningen är att man ska kunna trycka på en knapp och hissa upp väggarna runt sitt bord när man vill ha dem. Det är värt att pröva som idé, tänkte jag. Jag har inte sett det någon annanstans. Men jag är inte säker på att det är så bra
Varför inte?
− Skrivborden blir lite klumpiga, som en box. Min modell visar på väggar som man sänker ner mot golvet. Sedan kom jag på någon lösning där man fäller in väggarna under bordet, som en rörlig garagedörr. Men det har ändå varit väldigt lärorikt att visualisera en idé helt själv.
Johanna Slunga fortsatte på ett spår från kandidatuppsatsen, inom sjukvården. I hennes projekt ”Tidsfördriv” vill hon skapa ett väntrum som fungerar både för vuxna och barn.
− Oftast finns bara tidsfördriv för barnen. Jag ville experimentera med till exempel varma färger, sköna gungstolar och en skärmvägg med klot i olika färger som man kan snurra på och skapa mönster. Det är något som både barn och vuxna kan göra.
Tror du att det är något som går att utveckla?
− Absolut! Man kan tänka sig hur mycket spänning det kan finnas i ett väntrum. Det kan behövas olika typer av avlastning för alla åldrar. Det behöver inte vara exakt det som jag har kommit fram till nu, säger Johanna Slunga.
David Eklöf beskriver den här delkursen som ovanlig på flera sätt, eftersom studenterna får en hel termin på sig, får arbeta individuellt och målsökande.
− Det är många och korta projekt på ingenjörsutbildningarna i dag. Det här projektet där de inte riktigt vet vad det ska bli är väldigt speciellt. Och de får börja med det på mastersutbildningen, säger Eklöf.
För studenterna återstår nu nya utmaningar inom design av tjänster, projektledning och slutligen examensarbetet. De närmaste dagarna hålls en utställning av projektet i Mekoteket i A-huset. Den är öppen vid lunchtid.
