13 december 2016

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sättet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnäringen länge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt på råvaror. Men de fördelar som ges gruvnäringen är inte tillgängliga för återvinningsindustrin. Det innebär att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stängs igen, säger Nils Johansson.

Forskningsområde Landfill mining

Nils Johansson är nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka återvinningen genom att utnyttja de förråd av mineraler som återfinns i avfallet på landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jämförliga halter av värdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. Forskningsområdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Hans studier visar att medan primärproduktion, gruvdrift, stöds så straffas sekundärproduktion, återvinning, genom strikta regelverk. Detta beror på att de primära mineralförråden ligger under Statens geologiska undersökningar och Näringsdepartementet, som har en stödjande näringspolitisk funktion, medan de sekundära mineralförråden ligger under Naturvårdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om användningen ska bli så resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar både primära och sekundära resurser, föreslår Nils Johansson.

Utmaningarna

De skattelättnader som är anpassade för den energikrävande gruvindustrin kan inte heller överföras till återvinningsindustrin som istället är arbetskraftsintensiv.

– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler från deponier eftersom de inte är lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det också medföljer miljögifter som måste tas om hand, säger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han också att det finns länder i Europa som inte har någon egen primärproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, där det finns en större öppenhet för återvinning. Regelverken för användningen av avfall som råvara är i Danmark i högre grad anpassade efter användningsområdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom många deponier utgör problem och mark är värdefullt vill Naturvårdsverket också sanera deponierna och det kan öppna för återvinning av mineraler.

Landfill Mining, Institutional challenges for the implementation of resource extraction from waste deposits, Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

Nytt och gammalt oljefilter.

Så blir återtillverkning lönsamt

Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver det bli ekonomiskt lönsamt. Johan Vogt Duberg har undersökt hur det ska gå till.

Mattias Lindahl.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.