19 juli 2019

Trä är det ultimata materialet för tillverkning av möbler, hävdar Andreas Nobel, nytillträdd professor i möbeldesign vid Malmstens Linköpings universitet. Kärleken till trä får honom att rysa när formgivning och träslag i en möbel inte talar samma språk.

190525 Professor i möbeldesign  Andreas Nobel under Akademisk Högtid i Louis de Geer den 25 maj 2019 i Norrköping.  Foto: Peter Holgersson ABAndreas Nobel, professor i möbeldesign Foto Peter Holgersson AB

– En furumöbel ska tillverkas i furu, tillverkas samma möbel i ek handlar det om ett enormt resursslöseri eftersom den dyra eken klarar betydligt mindre dimensioner. Stora bord med tjocka skivor i ask är trendigt i offentliga miljöer i Stockholm, de kunde haft halva dimensionen på träet eller tillverkats i furu eller björk. Olika träslag ska dimensioneras efter sina inneboende egenskaper, allt annat känns bara okänsligt och nyrikt, säger professorn och möbelformgivaren Andreas Nobel.

För LiU:s nya professor i möbeldesign handlar det mest om trä, en lokal naturprodukt som är stark, lätt och formbar. Trä håller dessutom en temperatur och lagom hårdhet som ligger nära människans egen. En annan stor fördel är att det inte krävs mängder av maskiner för att bygga möbler. Själv har han konstruerat en bågsvarv som drivs med handkraft och manövreras med hjälp av fötterna.

– Den tar en timme att bygga och sedan kan man själv tillverka alla möbler man behöver, hävdar han.

Traderad kunskap

Kärleken till trä har han med sig sedan han efter skolan lite vilset hamnade på Sätergläntan, ett institut för slöjd och hantverk i Insjön, och omedelbart kände sig hemma. Efter det blev det Nyckelviksskolan på Lidingö och sedan Konstfack i Stockholm. Från sina lärare på Nyckelviken och Konstfack har han också hämtat intresset att handleda, samtala med 190525 Professor i möbeldesign  Andreas Nobel under Akademisk Högtid i Louis de Geer den 25 maj 2019 i Norrköping.  Foto: Peter Holgersson ABAndreas Nobel Foto Peter Holgersson ABoch inspirera studenter.

– Jag vill arbeta tillsammans med studenterna i verkstaden, lärande är en social händelse vid design- och konstskolor. Mycket av kunskapen traderas och delas under arbetsprocessen. Det finns mycket att lära av både av kollegor och studenter - vi har ju samma intresse, men olika bakgrunder.

Sin lärarerfarenhet har han både från Konstfack och nu senast som lektor på Beckmans. Men Andreas Nobel är inte helt okänd för Malmstens-studenterna, han har tidigare varit både gästföreläsare och gästkritiker. Främst har det handlat om kopplingen mellan tekniken, människan och utkomsten - resultatet av arbetet.

– Vilken teknik vi väljer påverkar slutresultatet, ritar vi alla möbler i samma dataprogram påverkar det mångfalden. Det behövs många tekniker och många perspektiv. Viktigt är också att vi skapar en öppen, kreativ och lärande miljö där alla delar med sig av sina idéer och inte hemlighåller dem.

Vad fick honom då att lämna Beckmans för Malmstens?
– Kollegerna på Malmstens kan hantverket och tekniken bäst av alla, det är en kunskap som byggts upp under många år. Det samarbetet lockade. Kvaliteterna finns ju här redan, det jag kan bidra med är ytterligare samtal och kunskaper om teknik, färg och form. Viktigt är också att Malmstens även utbildar i möbeltapetsering, där han ser ett stort behov av utveckling inom svensk möbelproduktion, såväl form-, som hållbarhetsmässigt.

– Textil är undervärderat i dagens svenska inredning och när det gäller kunskaper om textil användning och om stoppade möbler finns en del i övrigt att önska, säger han.

Levande material

– Jag gillar inte materialtrolleri, textil är ett levande material, precis som trä. Det finns ett pedanteri och en moralism inom arkitektur- och inredningsbranschen som jag inte gillar. Det måste finnas ett läckage någonstans.

Stoppade sittmöbler är ofta klädda på ett sätt så att sömmar, möten och veck görs osynliga. Tyget limmas fast på ett sittskal vilket inte bara omöjliggör tvätt och byte av klädseln utan är också en missad chans, anser han.

– En sinnlig klädsel med intressanta sammansättningar och möten har reducerats till en tråkig och homogen solitär volym.

Soffbord med medar. Design Anderas Nobel.När han själv formger möbler har de gärna ett klassiskt snitt, men med lite udda uttryck. Ett exempel är det lilla nätta soffbordet som står på medar - ger inga fula hål efter bordsben i mattan. Eller den långa, sinnrikt hopfällbara bänken, estetiskt tilltalande och dessutom skön att sitta på, trots att den är smal.

– Jag har arbetat med möbelkonstruktion i nästan hela mitt liv, men det är inte mycket som har massproducerats. Det är stycketillverkning av möbler i massivt trä som intresserar mig, säger han.

Samt återbruk. Andreas Nobel är en person som kan falla för en gammal bortslängd hurts och skapa något fräscht av den. När plasthandtaget till ugnen där hemma sprack fick ugnen ett nytt handtag i svarvat trä. Lagningen ser han som ett estetiskt tillskott, som ger möbeln ännu ett lager historia.

– Det finns inga fula möbler, det beror helt på vad man gör med dem. Men visst är det en utmaning att ta hand om och förnya gamla stolar från 1990-talets offentliga miljöer, skrattar han.

Hållbarhet handlar om estetik

Som professor ska Andreas Nobel undervisa, men också forska. Hans doktorsavhandling handlade om skrivtekniken och hur den påverkat både vårt sätt att förmedla våra tankar till omgivningen och tidsandan. Det är någonstans i kopplingen mellan form, tidsanda och teknik han ser sitt forskningsområde. Hållbar utveckling handlar om förändring av vanor, beteenden och kultur. Men för att nya tankar ska kunna slå rot behöver de kläs i en ny form, anser han.

– Modernismen hade en stor inverkan på uppbyggnaden av folkhemmet, för att bara ta ett exempel. Hållbarhet handlar om estetik, men jag ser inte att det har växt fram något nytt formspråk som gestaltar miljö- och hållbarhetsfrågor. Jag vill bygga och rita ett trähus med inredning, tillsammans med Malmstens skickliga snickare, med hänsyn tagen till den senaste och bästa miljötekniken från LIU. Ett hus som blandar ny och gammal estetik och ny teknik med gammal hantverkskunskap.

Andreas Nobel ser framför sig ett tvärvetenskapligt projekt som utnyttjar de styrkor som finns vid LiU. Ett hus som inte liknar något annat, ett showroom och pedagogiskt verktyg för tekniker och formgivare, en byggnad som tillägnas trä, teknik och hoppet om en hållbar framtid.

Kontakt

Nyheter Malmstens

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.

Nytt konstnärligt forskningsprojekt vill ta AI från tech-bolagen

För att tech-bolagen inte ensidigt ska styra AI-utvecklingen måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Porträtt på manlig möbelsnickare.

Bänk från Malmstens till Lidingö centrum

En väl tilltagen bänk av ek, tillverkad och designad av Malmstens. Den kommer att pryda Lidingö centrum i många år framåt. - Ett av universitetets mål är ökad samverkan med samhället, säger campusrådet Léo Johánnson.

Forskning och utbildning

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.