05 september 2023

Björn-Ola Linnér skulle bli samhällslärare. I stället blev han klimatforskare. Han hade aldrig föreställt sig en akademisk karriär. Ändå blev han professor på Tema Miljöförändring i Linköping och aktiv som forskare i miljödebatten. 

Björn-Ola Linnér berättar livligt om sin väg från frikyrkomiljön i barndomens Göteborg till professuren på Linköpings universitet.

–Jag kände ju ingen som gått på universitetet förrän jag blev 18-19. Jag trodde man behövde vara supersmart.

I videon berättar han varför han kallar sig förkrossad optimist, om kopplingen mellan forskningen och hans frikyrkobakgrund, hur han hanterar den stundtals hatiska klimatdebatten och vad han säger till alla dem som misströstar om framtiden.

Från Lund till Linköping

Via systerns pojkvän väcktes ändå tankarna på studier vilket ledde till ämneslärarprogrammet i Lund. Samtidigt var han intresserad av miljödebatten och lockades av forskningen, men insåg att miljöfrågan spände över både samhällsvetenskap och naturvetenskap. Därför bestämde han sig för en tvärvetenskaplig forskarutbildning. 1993 hamnade han på Linköpings universitet där han blivit kvar.

–Viktigast i mitt liv just nu? Det är väl att det inte ska bli för kul så att man jobbar för mycket, ler Björn-Ola Linnér.

Foto Anna Nilsen


Korta fakta: Björn-Ola Linnér

Född 1963 i Göteborg.
På Tema Miljöförändring forskar Björn-Ola Linnér kring internationell klimatpolitik och hållbar utveckling.
Han är även programdirektör vid stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och knuten till bland annat Stockholm Environment Institute (SEI) och universitetet i Oxford. Som forskare har han också varit involverad i de internationella klimatförhandlingarna.

Relaterad forskning

Beslutsarenan i Norrköping.

Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR

En plattform för samverkan och kunskapsproduktion för att främja samhällsförändringar mot en säker och rättvis klimatframtid för alla. Vårt mål är att skapa kunskap och metoder som kan stödja och främja nationella och internationella klimatåtgärder.

Översvämning.

AI4ClimateAdaptation

AI4ClimateAdaptation utforskar kapaciteten för AI-baserad bildbehandling och textanalys för att bidra till att utvärdera precisionen av det nationella systemet för konsekvensbaserade vädervarningar samt bidra till vidareutveckling av systemet.

Fiji Marriott Resort Momi Bay, Nadi, Fiji

Ontologisk (o)säkerhet i en föränderlig värld

Klimatförändringar leder till utmaningar vad gäller säkerhet och hälsa. Därför behöver vi förstå hur politiska och praktiska aspekter samspelar med subjektiva och levda erfarenheter av säkerhets- och hälsoutmaningar.

Relaterade nyheter

Växt som växer ur burk med pengar.

74 miljoner från Formas till forskning om hållbarhet

En ny forskarskola och nio olika forskningsprojekt vid LiU beviljas tillsammans närmare 74 miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas. Pengarna kommer från tre olika utlysningar som alla på olika sätt omfattar forskning för ett hållbart samhälle.

Under klimatmötet COP26 i Glasgow var trycket från media väldigt högt. Mathias Fridahl tror inte på samma  uppmärksamhet i media under COP27.

Centrum för klimatpolitisk forskning på COP26

Flera forskare från CSPR var på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow. Bland annat följde de förhandlingarna, koordinerade enkätstudier och studerade ungdomsrörelsens engagemang i klimatfrågan.

kolkraftverk och vindkraftverk.

LiU-forskare om klimatrapport: "Omställningen är ostoppbar"

Forskning från Linköpings universitet finns representerad i rapporten från FN:s klimatpanel som offentliggjordes den 9 augusti. Dyster läsning men en stolt dag för vetenskapen, sammanfattar Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik.

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.