11 mars 2024

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar. I den offentliga debatten har det under det senaste decenniet funnits en stark tro på att en universallösning på utmaningarna är att slå samman kommuner. Men internationell forskning har länge visat att det inte är den självklara lösningen, och en färsk studie indikerar att delningar av större kommuner i vissa fall kan ha bättre effekt. 

en väg in och ut från en rondell
Johan Willner

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, är en av forskarna bakom en ny vetenskaplig studie om kommundelningar. Studiens utgångspunkt är att teorin om stordriftsfördelar pekar på att det är billigare att drifta en större än en liten kommun – alltså, att ju en större kommun är, desto billigare och bättre fungerar den.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Erlingsson. Karin Midner
Men han vill vända på frågan. Tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Jonas Klarin – filosofie doktor i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS – har Erlingsson skrivit en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften Journal of Regional Science. De undersöker om delningar av kommuner leder till smådriftsnackdelar, det vill säga att kommunernas verksamhet blir dyrare efter att de delas.

– Lejonparten av befintlig litteratur om kommuners storlek och ekonomiska effektivitet handlar om sammanläggningar. Men vi kan lära oss lika mycket om sambandet mellan storlek och ekonomi genom att undersöka delningar. Eftersom Sverige, till skillnad från de flesta länder, delat och kommuner de senaste 50 åren, är det tacksamt att analysera det svenska fallet, säger Gissur Ó Erlingsson. 

En kvinna med glasögon, blommig blus och vit kofta
Eva Mörk. TOBIAS STERNER
Genom att med avancerad statistisk metod kombinerat med kvalitativa djupdykningar närstudera sju kommundelningar, och därmed 14 nya mindre kommuner, har forskarna försökt fånga de ekonomiska effekterna av 1980-talets kommundelningar i Sverige. 

 – Vi hittar en förvånande och spännande heterogenitet i resultaten. Ibland blev det dyrare, ibland blev det billigare, ibland var kostnaderna oförändrade, säger Erlingsson.

Detta är ett resultat som stöds av en lång rad internationella studier om kommunsammanläggningar, som Erlingsson bland annat sammanfattat i en tidigare CKS-rapport. Generellt hittar man faktiskt inget vidare stöd för den populära idén att sammanläggningar leder till stordriftsfördelar. 

 

Svartvit bild på en man i glasögon, vit skjorta, kavaj och slips
Jonas Klarin. Ilinca Benson
– Vår studie lägger en ytterligare pusselbit till den samlade kunskapen på detta område. Huruvida en sammanläggning eller delning leder till för- eller nackdelar beror på en rad faktorer, framför allt hur stor ursprungskommunen är – både till befolkning och till yta – och var i landet kommunen befinner sig – i en storstadsregion eller glesbygd, säger Erlingsson och fortsätter:

– Ett kraftfullt medskick är därför: när politiker, såsom civilminister Erik Slottner, överväger att laborera med kommungränser, måste de ta hänsyn till kunskap om, och en känsla för, kontext. På vissa håll kanske en delning faktiskt skulle vara en god idé, medan i andra delar av landet är en sammanläggning bättre.

 

Artikeln, "Does size matter? Evidence from municipal splits" är publicerad i Journal of Regional Science.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.