27 september 2024

Att samverka med det omgivande samhället är ett av svenska lärosätens tre huvuduppdrag. Samtidigt finns det ett tryck på akademin att bli bättre på samverkan och samverkansaktiviteter värderas ofta lågt när forskare söker nya jobb, förhandlar lön eller vill meritera sig.

En kvinna sitter vid sin dator vid ett skrivbord
Amelia Olsson på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet inom sitt eget ämne, företagsekonomi. 

I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.

– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

Oavlönat hushållsarbete

Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.

– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.

Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:

– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.

Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.

Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.

Lokala strategier behövs

Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.

Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.

– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl på en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase små blå blommor på ett fält.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.