27 september 2024

Att samverka med det omgivande samhället är ett av svenska lärosätens tre huvuduppdrag. Samtidigt finns det ett tryck på akademin att bli bättre på samverkan och samverkansaktiviteter värderas ofta lågt när forskare söker nya jobb, förhandlar lön eller vill meritera sig.

En kvinna sitter vid sin dator vid ett skrivbord
Amelia Olsson på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet inom sitt eget ämne, företagsekonomi. 

I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.

– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

Oavlönat hushållsarbete

Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.

– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.

Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:

– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.

Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.

Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.

Lokala strategier behövs

Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.

Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.

– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Senaste nytt från LiU

Man i labbrock håller upp provrör innehållandes två gröna tabletter.

Från labb till lagstiftning - kampen mot nya nätdroger

En ny drog på marknaden – varje vecka. Så har utvecklingen sett ut i Europa de senaste åren när det gäller tillgången på nätdroger. Henrik Green använder forskning för att hjälpa myndigheter att snabbare få stopp på de farligaste nätdrogerna.

Starka band med Japan – den nya japanska ambassadören besökte LiU

Bra utbildningar och framstående forskning förenar Linköpings universitet med universiteten i Japan - men också gemensamma utmaningar. Tidpunkten för terminsstart borde till exempel synkroniseras, menar Japans ambassadör Hideaki Mizukoshi.

LiU-forskare på listan över världens mest citerade

Forskare från LiU tar plats bland världens mest inflytelserika. Clarivate har återigen listat dem som tillhör den översta procenten mest citerade i sina forskningsfält.