27 september 2024

Att samverka med det omgivande samhället är ett av svenska lärosätens tre huvuduppdrag. Samtidigt finns det ett tryck på akademin att bli bättre på samverkan och samverkansaktiviteter värderas ofta lågt när forskare söker nya jobb, förhandlar lön eller vill meritera sig.

En kvinna sitter vid sin dator vid ett skrivbord
Amelia Olsson på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet inom sitt eget ämne, företagsekonomi. 

I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.

– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

Oavlönat hushållsarbete

Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.

– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.

Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:

– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.

Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.

Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.

Lokala strategier behövs

Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.

Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.

– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Senaste nytt från LiU

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.